I takt med att Stockholmsregionen växer och förtätas blir omvandlingstrycket på fritidsområdena allt större. Under senare år har behovet av en översyn och priotering av utbyggnaden när det gäller vatten och avlopp i kommunen blivit alltmer påtaglig.

Eftersom fritidshusområdena planeras utifrån en annan användning än ett permanent boende så uppstår dock ofta problem. De enskilda vatten och avloppssystemen är inte dimensionerade för de krav som ställs vid ett permanent boende. Vattenbrist och avloppsläckage ut i dagvattendiken med efterföljande luktproblem samt risk för förorenade brunnar förekommer. En annan aspekt är att kommersiell och offentlig service saknas i närområdet vilket leder till ett ökat bilberoende. Flera områden har dock en kollektiv trafikförsörjning i form av busstrafik.

Kommunens möjlighet att förhindra en permanent bosättning i fritidsområdena är begränsad. En metod som praktiseras är att begränsa husens tillåtna byggnadsyta. I många fall hindrar inte detta en permanentning utan innebär istället att människor väljer att bo i mindre lämpliga, trånga bostäder. Ofta har husen också en bristfällig isolering vilket leder till hög energiförbrukning.

I arbetet med översiktsplanen har ställning tagits till vilka områden som ska fortsätta att vara fritidsområden i kommunen. För övriga fritidsområden, dvs de som i översiktsplanen har fått markeringen bostadsområde, gäller att kommunen anser det lämpligt att detaljplanera området för en permanent bostadsbebyggelse och därmed en anslutning till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Områdena är många och planarbetet och inte minst genomförandet av en detaljplan är resurskrävande både arbetsmässigt och ekonomiskt. En omvandling av fritidshusområden medför stora investeringskostnader för kommunen. Investeringarna för kommunen för vägar är normalt av samma storlek som kostnaden för utbyggnaden av vatten och avlopp. Förutom kostnader för vägar och belysning så tillkommer även indirekta kostnader i form av kommunal service till de nya kommuninvånarna. Det gäller i huvudsak kostnader för utbyggnad av skolor och barnomsorg. Bedömningen är att Huddinge kommun kan arbeta med några, 1-3, projekt av denna typ samtidigt. Därför krävs en prioritering mellan projekten.

En utbyggnad och omvandling av områdena måste dock hela tiden vägas mot att istället satsa resurser på mer centralt belägna bostadsbyggnadsprojekt. De centralt belägna projekten är ofta mer yteffektiva och ur ekonomisk synvinkel mer fördelaktiga för kommunen eftersom infrastrukturen i form av vägar och kommunal service redan är utbyggd.

Kommunstyrelsen har i februari 2004 godkänt ett VA-utbyggnadsprogram som underlag för prioritering av kommande detaljplaneläggning. Utgångspunkten är att kommunen klarar att arbeta som mest med tre områden parallellt. Prioriteringen är huvudsakligen gjord utifrån en miljöbedömning som grundar sig på dagens miljösituation i respektive område. Den föreslagna prioriteringen har även till viss del påverkats av en bedömning av genomförandet. Som exempel kan nämnas att flera områden i Glömsta och Vistaberg fått en relativt hög prioritet beroende på att utbyggnad och planeringsarbete redan pågår i området. Den slutliga prioriteringen som avgör när det är dags att starta ett detaljplanearbete för ett område görs i samband med revideringen av projektplanen där alla samhällsbyggnadsprojekt ingår. Då vägs även andra aspekter in i bedömningen som exempel, ekonomi, teknisk genomförbarhet, intresse hos fastighetsägare etc.

Vill du läsa hela VA-utbyggnadsprogrammet kan du ladda ner den i pdf-format.

Frågor om VA-utbyggnadsprogrammet besvaras av Mia Forsberg 08-535 313 98