Elevhälsa och stöd

Skolhälsovården arbetar i första hand hälsofrämjande och förebyggande och strävar efter att stärka det friska hos varje individ. Under hela skoltiden följer skolhälsovården varje elevs hälsoutveckling och arbetar med att uppmärksamma signaler som kan tyda på brister i elevernas livsstil eller arbetsmiljö.

Skolhälsovården omfattar hälsobesök, vaccinationer och enkla sjukvårdsinsatser och är frivillig och är kostnadsfri. Alla kommunala skolor i Huddinge kommun har en skolläkare knuten till sig.

Skolsköterskan

Skolsköterskan arbetar framför allt förebyggande och genomför bland annat hälsoundersökningar, vaccinationer, utredningar och informerar om hälsofrågor. I Huddinge kommun arbetar skolsköterskor på samtliga grundskolor.

Till skolsköterskan kan du vända dig om du får akuta problem när du är i skolan, om du mår psykiskt dåligt eller känner av stress. Elever är alltid välkomna att kontakta skolsköterskan för hjälp och råd. Det kan till exempel handla om att du vill prata och få råd om sex- och samlevnad eller har frågor som rör alkohol och droger. Hos skolsköterskan kan du också få hjälp med din övervikt eller råd om du vill sluta röka. Skolsköterskan deltar också regelbundet i elevhälsosteamet (EHT).

Så arbetar vi

Alla som arbetar inom skolhälsovården har tystnadsplikt och omfattas av sekretess vilket innebär att uppgifter om en elev inte får föras vidare utan hans eller hennes medgivande. Alla som arbetar inom skolhälsovården har dessutom anmälningsplikt. Det innebär att om vi får veta att en elev far illa så har vi skyldighet att anmäla detta till Socialtjänsten. Då måste tystnadsplikten brytas.

Skolhälsovårdens verksamhet styrs av skollagen, Hälso- och Sjukvårdslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och rekommendationer. För att säkerställa att Socialstyrelsens riktlinjer följs arbetar skolhälsovården i Huddinge efter ett kvalitetssäkringsprogram.

 Länk till sekretesslagen

Länk till socialtjänstlagen

Utdrag ur Socialtjänstlagen, kapitel 14, Anmälan om missförhållanden (PDF)

I det svenska vaccinationsprogrammet ingår vaccinationer mot olika sjukdomar. Vaccinationerna ger skydd mot:

• difteri
• stelkramp
• kikhosta
• polio
• haemophilus influensa
• mässling
• påssjuka
• röda hund
• HPV (Humant papillomvirus)

Vaccination i årskurs 2

I årskurs 2 erbjuds vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (gäller för elever födda 2002 eller senare).

Vaccination i årskurs 4

I årskurs 4 erbjuds eleven vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (gäller för elever födda före 2002).

Vaccination i årskurs 5

I årskurs 5 erbjuds alla flickor vaccin mot HPV (humant papillomvirus).

Vaccination i årskurs 6

I årskurs 6 erbjuds eleven kompletterande vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (gäller för elever födda före 2002).

Elever som inte vaccinerats

De barn som inte har ett fullgott vaccinationsskydd mot stelkramp, difteri, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund kan få dessa av skolhälsovården upptill 18 års ålder. 

Vaccination mot tuberkulos

I Sverige vaccineras inte längre barn mot tuberkulos. Det är bara barn som har föräldrar eller som själva kommer från ett land med hög tuberkulosrisk som kan bli aktuella för vaccination mot tuberkulos.

Läs mer om sjukdomarna på smittskyddsinstitutets webbsida

Registrering av vaccinationer

Skolhälsovården i Huddinge kommun registrerar givna vaccinationer enligt gällande lag till ett hälsodataregister via informationssystemet Svevac.

Här kan du läsa mer om Svevac

Här kan du läsa mer om Hälsodataregistret

På varje grundskola i Huddinge finns en kurator.  Kuratorn kan ge råd och stöd till enskilda elever och till familjer. Det kan handla om att du som elev behöver hjälp med relationer, känslomässiga problem eller så behöver du helt enkelt någon att prata med som har tid att lyssna till dina funderingar och bekymmer.

Kuratorn medverkar vid skolans elevhälsomöten och erbjuder även konsultation kring psykosociala frågor till lärare och arbetslag runt eleven. Det kan till exempel handla om att en elev är nedstämd, bråkig, ofta frånvarande eller har andra bekymmer i skolan. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten är viktiga samarbetspartners för skolans kurator.

Kurator arbetar under sekretess (har tystnadsplikt). Den anmälningsskyldighet som all personal inom skolan har utgör ett undantag från sekretessen. Detta innebär att all personal i skolan är skyldig att anmäla till socialtjänsten om han eller hon misstänker att ett barn eller ung person far illa eller riskerar att fara illa. 

För att trivas i skolan och kunna nå kunskapsmålen behöver alla elever stimulans och stöd på olika sätt. Det kan till exempel handla om att miljön i skolan anpassas om eleven har en hörselnedsättning, eller att eleven kan få en elevassistent på grund av en medicinsk funktionsnedsättning eller svårigheter med koncentrations- och kommunikationsförmågan.

Utredning och åtgärdsprogram

Det är rektorn på ditt barns skola som ansvarar för att ditt barns behov utreds. Till sin hjälp har rektor ett elevhälsoteam, EHT, som tillsammans gör en utredning. Elevhälsoteamet består  av specialpedagog, skolsköterska och kurator. Efter utredningen utarbetar pedagogerna fram ett åtgärdsprogram i samarbete med eleven och dig som vårdnadshavare. I åtgärdsprogrammet framgår det vilka behoven är, hur skolan ska organisera stödet, hur åtgärderna ska följas upp och hur utvärderingen ska ske. Det särskilda stödet ges genom den elevgrupp som barnet tillhör. Om det finns skäl kan stödet ges i en särskild undervisningsgrupp tillsammans med elever med liknande behov.

För att stötta skolor i arbetet med barn i behov av särskilt stöd finns en central elevstödsverksamhet i grundskolan. Skolan erbjuds konsultation, utredning och handledning av specialister som psykolog, samt tal- och hörselpedagog. Skoldatateket är en verksamhet som erbjuder utbildning och handledning av dataprogram och andra verktyg som tränar och kompenserar olika funktionsnedsättningar, bland annat dyslexi och läs- och skrivsvårigheter.

Extra stöd och tilläggsbelopp

För elever med omfattande funktionsnedsättning kan rektor söka så kallat tilläggsbelopp i samråd med dig som vårdnadshavare. Det kan handla om rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning, neuropsykiatriska diagnoser eller tal- och språkstörningar. Det kan också vara allvarliga sjukdomstillstånd som ger rätt till tilläggsbelopp.