Processen steg för steg

Lantmäterimyndigheten handlägger ärenden i den ordning de inkommit till myndigheten. När det inkommer fler ansökningar än vad vi hinner med, placeras ärenden i en kö.

Ärendet fördelas till handläggare när det är först i kön och en förrättningslantmätare har möjlighet att påbörja handläggning av ett nytt ärende.

För närvarande är kötiden cirka 8 månader.

När ansökan har fördelats till en förrättningslantmätare görs en grundligare bedömning av ansökan, av vilka utredningar och prövningar som kommer att behövas och om önskad åtgärd överensstämmer med gällande detaljplaner och bestämmelser.

När de inledande prövningarna är genomförda kontaktar förrättningslantmätaren sökanden och lämnar kontaktuppgifter och sin preliminära bedömning av handläggningstid och förrättningskostnader samt om några kompletteringar av ansökan behövs.

En stor del av förrättningen går ut på att genomföra olika utredningar för att ta reda på vilka förutsättningar som råder.

Exempel på några av utredningarna som görs under en lantmäteriförrättning är gränsutredning, utredning av vilka servitut och rättigheter som påverkas, panträttsprövning och lämplighetsprövning.

Det kan även finnas behov av att samråda med andra myndigheter i specifika frågor.

Beroende på vilken åtgärd som ska genomföras och vilka utredningar som gjorts tidigare på fastigheten och i området kan omfattningen av utredningarna variera.

Om fastigheten berörts av tidigare lantmäteriförrättningar i närtid kan mycket redan vara utrett. Om det däremot inte har skett några förändringar sedan fastigheten bildades, på exempelvis 1930–talet, behöver mycket utredas inom förrättningen.

Fältarbete kan ske under flera tidpunkter i en lantmäteriförrättning. Det inledande fältarbetet sker vanligtvis som en del i gränsutredningen.

Under detta fältarbete letar förrättningslantmätaren eller mätningsingenjörer efter befintliga gränsmarkeringar och annat som kan vara av betydelse i förrättningen. Gränsutredning görs för att säkerställa läget på de befintliga gränserna.

Nytt fältarbete sker sedan vanligtvis när allt är utrett och det är fastställt var den nya gränsen ska gå. Då är det dags att märka ut den nya gränsen på marken.

Det är vanligt att sakägarna är med vid detta fältarbete för att ha möjlighet att komma med synpunkter på var den nya gränsen ska gå innan gränsen markeras ut med beständiga markeringar anpassade till markförhållanden.

En relativt vanlig situation är att gränsens nya läge går i linje med användningsgränser i en detaljplan. I dessa situationer finns det inte mycket utrymme att påverka gränsens dragning.

Om åtgärden sker för att bygga ut vägen råder stor risk att gränsmarkeringar försvinner. I dessa situationer stakas gränsen endast ut med träkäppar. Utmärkningen med beständiga markeringar sker i ett senare skede när vägen är klar.

Om ni som berörs av en åtgärd inte kommer överens eller om en svår fråga måste utredas håller lantmäterimyndigheten ett sammanträde. När ett datum bestämts för sammanträdet skickas en kallelse till de som berörs av åtgärden.

Förrättningslantmätaren måste få veta att alla blivit informerade om sammanträdet. Detta sker enklast genom att fylla i delgivningskvittot som skickas ut tillsammans med kallelsen till sammanträdet och posta det till lantmäterimyndigheten. Om du inte ansökt om åtgärden behöver du inte delta vid sammanträdet.

Under sammanträdet berättar förrättningslantmätaren om hur ett sammanträde går till, vad saken gäller och varför ni har blivit kallade.

Efter presentationen finns möjlighet för er att föra en dialog med andra sakägare och med förrättningslantmätaren. Under sammanträdet är det möjligt att lämna yrkanden.

Vad som sägs under sammanträdet sammanfattas i ett protokoll som skickas ut till samtliga sakägare.

När alla utredningar, fältarbeten och eventuella sammanträden är genomförda är det dags att ta beslut i förrättningen. I detta steg upprättas alla nödvändiga beslutshandlingar.

Dessa består vanligtvis av en förrättningskarta, en beskrivning och ett protokoll. Kartan visar visuellt hur fastigheten kommer att se ut och vilka förändringar som sker. Beskrivningen är som ett förtydligande till kartan där förändringarna beskrivs med text.

Det är protokollet som innehåller själva besluten och motiveringarna till dessa samt vilka utredningar och prövningar som ligger till grund för besluten.

När beslutet är taget skickas en underrättelse och kopia på beslutshandlingarna till samtliga sakägare.

Efter att beslutet tagits har ni möjlighet att inom en viss tid överklaga beslutet. I protokollet hittar ni information om hur ni överklagar beslutet. Beroende på beslut varierar överklagandetiden mellan tre och fyra veckor.

Om ni vill överklaga ett beslut ska ni skriftligen tydligt ange vilket beslut ni överklagar och varför. Överklagan ska därefter skickas in till oss inom den angivna tidsramen.

När en överklagan inkommit till lantmäterimyndigheten görs en rättidsprövning, vilket betyder att det undersöks om överklagan inkommit inom den angivna tidsramen.

Om överklagan inkommit i rätt tid skickar lantmäterimyndigheten vidare överklagan till Mark- och miljödomstolen som ansvarar för prövningen. Inkommer överklagan efter angivet datum är den inte giltig.

När sista dagen att överklaga ett beslut har passerat, utan att en överklagan inkommit till lantmäterimyndigheten, vinner förrättningen laga kraft. Det är i och med laga kraft som förändringen blir juridiskt bindande.

När förrättningen vunnit laga kraft är det dags att registrera förändringarna i fastighetsregistret så att de blir synliga.

I fastighetsregistrets textdel uppdateras arealer, rättigheter och andra uppgifter om berörda fastigheter och i kartan uppdateras visningen av fastigheternas gränser. Det kan ta några dagar innan alla förändringar har registrerats.

När åtgärden är registrerad i fastighetsregistret skickas information om att åtgärden vunnit laga kraft och registrerats till de som berörs.

När ärendet är registrerat ska akten arkiveras. I akten ingår beslutshandlingarna, ansökan, eventuella yrkanden, överenskommelser och utredningar samt förrättningens dagboksblad som har fyllts i kontinuerligt under förrättningens gång. Det är med hjälp av akten som man i framtiden kan gå tillbaka och se hur fastigheten har bildats och förändrats.

När akten har skapats sparas den hos lantmäterimyndigheten för framtiden. En kopia på akten skickas även ut till den som i ansökan och enligt protokollet ska vara aktmottagare.

När akten har skickats ut är det sista som händer, innan förrättningen avslutas helt, att arbetet faktureras. I protokollet har det beslutats om hur kostnaderna för förrättningen ska fördelas. Faktureringen sker utifrån det beslutet.

Fakturan som skickas ut består av grundbelopp, eventuellt tilläggsbelopp samt kostnaden för nedlagd tid. Alternativt faktureras ett fast pris som avtalats mellan betalningsansvarig och chefen på lantmäterimyndigheten.

När betalningsansvarig mottagit fakturan måste den betalas. Fakturan är möjlig att överklaga inom tre veckor efter fakturans förfallodag. Eventuell överklagan skickas till lantmäterimyndigheten som gör en rättidsprövning.

Överklagan som inkommit i rätt tid skickas till Mark- och miljödomstolen för prövning. Oavsett om fakturan överklagas eller inte ska den betalas. Om beloppet ändras i domstol betalar lantmäterimyndigheten tillbaka eventuellt överskridande belopp.

Du kan bara göra en dröjsmålstalan en gång per ärende. För att du ska kunna göra en dröjsmålstalan ska dessa kriterier vara uppfyllda:

• Det ska ha gått minst sex månader sedan ärendet inleddes.
• Du är den som har ansökt om ärendet.
• Dröjsmålstalan ska vara skriftlig.

Dröjsmålstalan skickas via e-post till lantmaterimyndigheten@huddinge.se

Mer om förvaltningslagen (riksadagen.se) Länk till annan webbplats.