Servitut

Om en fastighet har ett stadigvarande behov som inte går att lösa inom den egna fastigheten, till exempel utfartsväg mot allmän väg, kan detta i stället lösas genom ett servitut.

Hur kan ett servitut bildas?

Ett servitut kan bildas på två olika sätt, dels genom beslut från lantmäterimyndigheten, dels genom ett civilrättsligt avtal mellan fastighetsägare.

Om servitutet har bildats genom ett beslut från lantmäterimyndigheten kallas det ”officialservitut”.

Om servitutet har bildats genom ett avtal mellan två fastighetsägare kallas det ”avtalsservitut”. Ett avtalsservitut bör skickas in till fastighetsinskrivningen på statliga Lantmäteriet för inskrivning i fastighetsregistret för att vara bättre skyddat mot att upphöra om belastad fastighet byter ägare.

Servitut i samband med avstyckning

En vanlig situation då servitut bildas är när en fastighet delas, till exempel genom avstyckning. Om den ena delen av fastigheten inte har direkt kontakt med allmän gata och allmänt VA-nät löses detta ofta med att servitut bildas för utfart och rätt att anlägga vatten- och avloppsledningar.

Servitut utan överenskommelse

Servitut bildas vanligtvis i samförstånd mellan fastighetsägare. När ett servitut bildas vid avstyckning är det många gånger samma ägare till båda fastigheterna.

I vissa fall kan dock servitut bildas utan medgivande från belastad fastighet. Det är upp till lantmäterimyndigheten att pröva om ett sådant servitut kan bildas. Om servitut kan bildas utan medgivande från ägaren av belastad fastighet ska denne få ersättning för upplåtelsen.

Fastighetsbestämning av servitut

Om det finns oklarheter kring ett officialservitut kan detta utredas i en fastighetsbestämning hos lantmäterimyndigheten.

Oklarheter kring avtalsservitut löses i första hand i allmän domstol. Endast i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd, kan lantmäterimyndigheten fastställa oklarheter i ett avtalsservitut, förutsatt att det är nödvändigt för fastighetsbildningsåtgärden.