Vanliga frågor och svar om gymnasieskola

Om du inte blivit antagen till någon utbildning bör du komplettera din ansökan genom att lägga till fler val i din ansökan. Information om hur du gör det finns på Gymnasieantagningen Storstockholm

Gymnasieantagningen Storsthlm

Om du behöver vägledning ska du kontakta din studie- och yrkesvägledare. Har du ingen gymnaiseplats vid skolstart kan du kontakta kommunens aktivitetsansvar på mejladress: kaa@huddinge.se 

Du ansöker preliminärt på höstterminens betyg (årskurs 9) för att se hur du ligger till. Men du får en plats baserat på slutbetyget från vårterminen årskurs 9 vid slutantagningen.

Exempel: om du fick F i matematik höstterminen i årskurs 9 så kommer du inte att vara behörig till ett nationellt program under den preliminära antagningen. Men om du får ett godkänt betyg i matematik vårterminen i årskurs 9 kan du vara behörig till ett nationellt program.

Är du osäker på om du blir behörig bör du även lägga till ett eller flera introduktionsprogram i din gymnasieansökan. Du kan lägga val till nationella program överst och val till introduktionsprogram längst ner. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare på grundskolan.

Mer information om vilka betyg du behöver för att vara behörig till olika program.

Om du är osäker på om du blir behörighet till ett nationellt program är det viktigt att du också lägger till ett eller flera introduktionsprogram i din gymnasieansökan. Du kan lägga val till nationella program överst och val till introduktionsprogram längst ner. Ta hjälp av din studie- och yrkesvägledare i grundskolan.

Vill du tentera upp något betyg så kan det vara möjligt att göra det på din gamla grundskola, det kallas att göra en prövning. En prövning innebär att du själv får studera in kunskaperna.

En prövning kan kosta cirka 500 kr och en genomförd prövning garanterar inte ett godkänt betyg.

Mer information om prövning

Saknar du godkända grundskolebetyg kan du också läsa ett introduktionsprogram på gymnasiet. Där har du möjlighet att få fler godkända betyg i grundskoleämnen.

Du har inte rätt att gå om årskurs nio för att förbättra dina godkända betyg. Saknar du godkända betyg i åk 9 kan du ha en diskussion med din grundskola om vilken skolform som passar bäst utifrån dina förutsättningar med målet att du ska nå behörighet till gymnasiet.

Antagningspoängen varierar från år till år och påverkas av hur många platser som finns på utbildningen, hur många som söker och vilka poäng de har. För att få en fingervisning kring hur antagningspoängen kan komma att se ut kan du se föregående års antagningspoäng.

Något som kan vara bra att tänka på är att du också ska klara av att ta dig igenom utbildningen. Även om antagningspoängen är låg kan det vara en krävande utbildning.

Rangordningen av dina val är mycket viktig. Du ska alltid lägga den utbildning och skola du helst vill gå på som val nummer 1, den du näst helst önskar som nummer 2 och så vidare. 

Läs mer under frågan "Om jag har tillräckligt med poäng för alla mina gymnasieval, kommer jag då in på alla så att jag kan välja sen?"

Nej, det är din rangordning och ditt betyg som avgör vilken utbildning du erbjuds plats på. Du kommer endast in på en utbildning. Om ditt betyg räcker för antagning till flera av dina alternativ kommer du bli antagen till den utbildning som du rangordnat högst i din ansökan. Skulle du bli antagen till en utbildning som inte är ditt förstahandsval kan du stå kvar som reserv till högre rangordnade val i din ansökan.

Exempel 1: Du har sökt fem utbildningar och blir antagen till ditt andra val, du kan då stå kvar som reserv till ditt förstahandsval men du kommer automatiskt strykas från val 3-5.

Exempel 2: Du har sökt fyra utbildningar och blir antagen till ditt förstahandsval, du kommer automatiskt strykas från val 2-4.

Till skillnad från grundskolan så ordnar kommunen ingen gymnasieplats utan du söker till lediga platser inom hela länet. 

Går du i årskurs 9 och ska söka gymnasiet är det viktigt att du pratar med en studie- och yrkesvägledare på din skola inför ditt val för att på bästa sätt planera för ditt gymnasieval. Kommer du trots detta inte in på någon gymnasieutbildning ska du prata med din studie- och yrkesvägledare på grundskolan för att få vägledning.

På gymnasieantagningens webbplats finns information om gymnasieskolor som har lediga platser. 

Har du ingen gymnaiseplats vid skolstart kan du kontakta kommunens aktivitetsansvar på mejladress: kaa@huddinge.se 

Gymnasieantagningen Storsthlm är ett gemensamt antagningskansli för Stockholms läns kommuner samt Håbo och Gnesta kommun. Det innebär att du konkurrerar på samma villkor med dina betyg som alla andra elever inom samverkansområdet. Du har alltså inte förtur till gymnasieskolorna i Huddinge kommun.

Fristående skolor är öppna för alla och du kan söka till en fristående skola oavsett var i landet den ligger.

Hemkommunen är skyldig att erbjuda samtliga introduktionsprogram. I Huddinge finns alla introduktionsprogram i kommunens regi. På Gymnasieantagningens hemsida ser du vad programmen riktar sig mot. För programmen individuellt alternativ, språkintroduktion och yrkesintroduktion ska eleverna gå i någon av Huddinges kommunala gymnasieskolor.

Programinriktat val erbjuds i Huddinge kommun. Du har också möjlighet att söka till fristående skolor och du konkurrerar på samma villkor som alla andra elever. Till kommunala skolor utanför Huddinge kommun får du plats om skolan har lediga platser över.

För dig som ska börja i årskurs 1 nationellt program

Flyttar du inom samverkansområdet, det vill säga inom Stockholms läns kommuner samt Håbo och Gnesta kommun, behöver du inte göra någonting eftersom du redan konkurrerar på samma villkor. 

Flyttar du till eller från Stockholms län behöver du kontakta antagningskansliet i den kommun du är folkbokförd i, det vill säga den kommun du bor i innan du flyttar. Genom ditt antagningskansli söker du skolor i den kommun du flyttar till.

För att kunna konkurrera på samma villkor som alla andra elever behöver du ha folkbokfört dig i den nya kommunen senast 1 juni.
Har du inte folkbokfört dig innan 1 juni söker du i den nya hemkommunen och samverkansområdet i mån av plats.

För dig som redan går på gymnasiet på ett nationellt program

Om du vill gå kvar i din hemkommun så har du rätt att göra det på det program du studerar på i dag.

Vill du börja studera i din nya hemkommun behöver du folkbokföra dig i den nya hemkommunen. Du har själv möjlighet att ta kontakt med gymnasieskolor i din nya hemkommun eller samverkansområdet (för Huddinge är det Stockholms län) för att fråga om det finns plats. Du kan även kontakta din hemkommun som kan hjälpa dig att ordna en gymnasieplats i hemkommunen eller inom samverkansområdet. Du har inte rätt att välja skola, men har rätt att gå samma program om det finns.

Ska du flytta till Huddinge kommun och behöver hjälp att hitta en plats kan du kontakta gymnasieavdelningen på gaf@huddinge.se.

För dig som vill gå ett introduktionsprogram

Om du inte har påbörjat dina studier på ett introduktionsprogram behöver du kontakta antagningskansliet i den kommun du är folkbokförd i, det vill säga den kommun du bor i innan du flyttar. Genom ditt antagningskansli söker du skolor i den kommun du flyttar till. För att kunna konkurrera på samma villkor som alla andra elever behöver du ha folkbokfört dig i din nya kommun senast 1 juni.

Bor du i Huddinge kommun och vill du börja språkintroduktion, yrkesintroduktion eller individuellt alternativ ska du studera i Huddinge kommun.

För dig som redan går i gymnasiet på ett introduktionsprogram

Vill du gå kvar i din tidigare hemkommun har du rätt att fortsätta på det program du i dag studerar.

Om du vill byta till en skola i din nya kommun behöver du folkbokföra dig i den nya hemkommunen. Du har själv möjlighet att ta kontakt med gymnasieskolor i din nya hemkommun eller samverkansområdet för att fråga om det finns plats. Du kan även kontakta din hemkommun som kan hjälpa dig att hitta en gymnasieplats i hemkommunen eller inom samverkansområdet. Du har inte rätt att välja skola, men rätt att gå samma program om det finns.

Ska du flytta till Huddinge kommun och behöver hjälp att ordna plats kan du kontakta gymnasieavdelningen på gaf@huddinge.se.

Mer information om gymnasieskola för nyanlända.

Det kan vara svårt att byta program eftersom varje gymnasieprogram har sin egen programstruktur, det vill säga olika kurser ingår i olika program. Vill du byta program bör du försöka göra det i början av läsåret i årskurs 1, eftersom att du då inte hunnit så långt i din utbildning. Prata med din skola.

Vill du byta skola kan du själv ta kontakt med andra skolor för att ställa dig på en reservlista. Du behöver veta att du inte har rätt till en ny plats på en annan gymnasieskola, du kan endast byta om skolan har möjlighet att ta emot dig. Du behöver själv ta kontakt med den gymnasieskola du är intresserad av för att fråga om det finns plats.

Tänk på att samma program på olika skolor kan ha olika läsårsupplägg, det vill säga kurserna kan läggas i olika ordning och det kan vara svårt för en mottagande skola att anpassa kursplanen efter dina behov.

Det går inte att ge ett enkelt svar på det. För att vara behörig till högskolan behöver du uppfylla kraven för grundläggande högskolebehörighet. Många gånger behöver man även uppfylla kraven för särskild behörighet.

Grundläggande behörighet får du per automatik om du studerar på högskoleförberedande gymnasieprogram och går ut skolan med en gymnasieexamen. Går du ett yrkesprogram ingår ofta inte de kurser som krävs för grundläggande behörighet, men du har alltid rätt att läsa till dessa kurser. I vissa skolor ingår dessa kurser redan från början.

Särskild behörighet är de speciella kurser som krävs för vissa högskoleutbildningar. Det skiljer sig från utbildning till utbildning, det vill säga det är inte samma kurser som krävs om du ska söka till läkarutbildningen som till lärarutbildningen.

Mer information om särskild behörighet

Prata med din studie- och yrkesvägledare för vidare vägledning.

En kommunal gymnasieskola ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige och drivs av en kommun eller ett landsting. Friskolor (fristående skolor) har en annan huvudman (ägare), till exempel ett företag eller en förening.

Både kommunala och fristående skolor styrs av skolbestämmelserna (skollagen, gymnasieförordningen) och följer läroplanen och de nationella kursplanerna.

De fristående skolorna är öppna för alla och du kan söka till skolan oavsett var i landet skolan ligger. Du har samma möjligheter att bli mottagen på fristående skolor som alla andra. Friskolor finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Friskolor får inte ta ut elevavgifter eller anmälnings-, kö- eller registreringsavgifter.

Om en friskola lägger ner ska hemkommunen erbjuda en utbildning i en kommunal skola i kommunen eller inom samverkansområdet.

En kommunal skola kan du endast söka till på samma villkor om du bor i kommunen eller i samverkansområdet som skolan tillhör. Bor du i Huddinge kommun söker du till en kommunal skola på samma villkor som andra i Stockholms län (samverkansområdet), du har alltså inte förtur till gymnasieskolorna i Huddinge kommun.

Ja, under vissa förutsättningar.

Mer information om att bo och studera på annan ort

Studiebidrag får du automatiskt när du börjar gymnasiet, du behöver alltså inte ansöka om det.

Från och med höstterminen det år du fyller 20 år behöver du dock ansöka om studiemedel.

Mer information om studiemedel

Gymnasieelever kan få terminsbiljett (skolkort) för resor mellan hemmet (adressen där eleven är skriven) och skolan om avståndet är minst 6 kilometer.

Mer information om resor till och från skolan

I Huddinge kommuns skolor serveras varje dag minst två varmrätter, varav en är vegetarisk. Några skolrestauranger serverar även dagens soppa. Minst en dag i veckan serveras fisk i restaurangen.

I Huddinge kommun jobbar vi mot att nå ett ekomål på 50 procent ekologiska livsmedel. Skolrestaurangerna arbetar också med säsongsanpassade grönsaker och frukter.

Huddingegymnasiet och Sjödalsgymnasiet serverar frukost fem dagar i veckan. Widerströmska gymnasiet har ingen egen matsal utan du får äta på restauranger i området.

Du har rätt till modersmålsundervisning på gymnasiet oavsett vilken skola du läser på om du har ett annat modersmål än svenska. För att få gå på modersmålsundervisning behöver du grundläggande kunskaper i språket och språket ska talas dagligen i hemmet (undantag för samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch). Du har även rätt till modersmålsundervisning om du är adopterad och pratar ditt modersmål med minst en förälder.

Ni behöver vara minst fem elever som vill läsa samma språk för att modersmålsundervisning ska anordnas (undantag för samiska, tornedalsfinska eller romska). Om kommunen/friskolan inte får tag på en lärare kan modersmålsundervisningen utgå.

Mer information om modersmålsundervisning