Bildkunnighet och beredskap – förstå och avväpna desinformation i bild

Bilder kan ljuga. På Källbrinksskolan ger bildlärarna sina elever kunskap och verktyg för att analysera bilder och vara källkritiska även i sociala medier.

Humoristiska bilder, snygga klipp, skickligt gjorda AI-sekvenser flödar oavbrutet i våra sociala medier. Men bilder kan ljuga. Hur påverkar det oss och vilken kunskap behövs för att möta desinformation genom bild?

Myndigheten för psykologiskt försvar (MFP) har nyss släppt en rapport, ”Bildkunnighet och beredskap” som visar att bildkunnighet är ett viktigt verktyg för att kunna avkoda och avväpna desinformation.

Rapporten är en översikt över kunskap om och behov av bildkunnighet i Sverige med fokus på barn och unga. Och bildlärare i Huddinge och hela Sverige arbetar ständigt med dessa frågor.

Bilder ljuger!

Lovisa Henoch är bildlärare på Källbrinksskolan och har elever som går i både mellan- och högstadiet.

- Jag brukar säga till mina elever att bilder ljuger, att bilder kan ljuga, säger Lovisa. Vi pratar också mycket om att bilder alltid har en avsändare – de kommunicerar alltid. Det finns ett intresse och ett syfte att publicera vissa bilder. Så vem är avsändaren och vad vill hen uppnå?

Bildämnet handlar inte bara om att lära sig olika skapande tekniker, utan också om att tolka bilder, känna till hur man använder bildrättigheter.

Lovisas elever får själva testa att manipulera bilder i Pixler och att testa olika AI-verktyg. De får arbeta med grafisk formgivning, att sätta bilder och text i ett sammanhang för att skapa ett budskap, och att arbeta med ljud och rörlig bild.

Genom att de själva får skapa olika typer av bilder i olika medier och verktyg och sedan reflektera över dem, lär de sig hur bilder kan skapas – och manipuleras. I undervisningen blir det också tydligt att man är både mottagare och avsändare.

- Jag skulle säga att de är ganska väl medvetna om hur man manipulerar en bild och hur man kan formulera ett budskap i bild, säger Lovisa.

Fake news har funnits länge – men nu är spridningen enorm

Fariborz Fahr är bildlärare på för högstadieelever Källbrinksskolan. Han arbetar också mycket i sina klasser med bildanalys och låter gärna eleverna göra parafraser på kända konstverk. Att använda sig av olika konstnärers bilder och att lära sig tolka dem är ett bra sätt att närma sig ämnet bildkunskap och bildanalys.

Det går till så att eleverna låter sig inspireras av ett känt konstverk, men gör en egen tolkning av konstverket, men där man fortfarande an känna igen originalet. Det är en slags "omdiktning" av originalet, ofta i humoristiskt eller förtydligande syfte, till skillnad från ett plagiat, berättar Fariborz.

- De lär sig också att tolka någon annans bilder och vi arbetar mycket med olika typer av reklambilder och propagandabilder, säger Fariborz. Fake news har funnits länge - men nu finns också så många kanaler att sprida den i.

Skolans demokratiuppdrag

Skolan har ett demokratiuppdrag. Skollagen säger att eleven ska lära sig om de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Det innebär också hen ska ha möjlighet att vara delaktig.

I vårt bilddominerade samhälle är bildkunnighet en mycket viktig kunskap för att man ska kunna vara delaktig i det demokratiska offentliga samtalet.

AI och informationspåverkan

AI ger nya möjligheter, men innebär också en utmaning eftersom vi snabbt kan skapa och sprida realistisk och vilseledande information. Två exempel på hur AI kan användas för att skapa desinformation kopplade till bildmedier:

Falska uttalanden från ledare

AI kan generera ljudklipp eller videor som ser ut att visa en politisk ledare göra kontroversiella uttalanden. Dessa kan användas för att skada förtroendet för en person eller skapa oro inför ett val.

Manipulerade bilder, videor och ljud

Deepfakes är en teknik som kan användas för att manipulera bilder, videor eller ljud för att kunna visa någonting som aldrig har inträffat, till exempel falska inspelningar av demonstrationer, våldsbrott eller andra händelser.

Läs mer om AI och informationspåverkan

AI och informationspåverkan (mpf.se) Länk till annan webbplats.

Sveriges AI-strategi (regeringen.se) Länk till annan webbplats.

Om rapporten ”Bildkunnighet och beredskap”

Rapporten är framtagen av Bildkonst Sverige på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar. Den undersöker vilken kunskap behövs för att möta desinformation genom bild och ger en översikt över kunskap om och behov av bildkunnighet i Sverige med fokus på barn och unga.

Uppdragets syfte är att bidra till en ökad kapacitet inom det psykologiska försvaret genom att ta fram en rapport om bildkunnighet och dess betydelse för motståndskraft mot desinformation.

Ur rapportens sammanfattning

Rapportens forskningsöversikt visar att bildkunnighet idag bör betraktas som en central förmåga för att motstå desinformation. Hög bildkunnighet hos befolkningen är därmed en grundläggande kompetens med stor betydelse för Sveriges psykologiska försvar.

I ett bilddominerat mediesamhälle är bildkunnighet dessutom en central kompetens för att medborgare ska kunna ta del av och aktivt medverka i det demokratiska offentliga samtalet.

Forskning visar att videobaserat material spelar en allt större roll som en källa till nyheter, särskilt för unga. Visuellt material på sociala medier delas också i högre grad än textbaserat material. Detta innebär att barn och unga kan vara svarare att nå för traditionella nyhetsmedier, samtidigt som denna målgrupp riskerar en högre grad av exponering för desinformation i visuell form.

En ökad tillgång till billiga och sofistikerade AI-verktyg riskerar att göra problemet med icke-autentiskt bild- och videomaterial alltmer akut i framtiden.

Detta gör att bildkunnigheten hos barn och unga, men även hos centrala samhällsaktörer och allmänheten behöver stärkas.

Bildkunnighet måste betraktas som en bred uppsättning kompetenser.

I relation till icke-autentiska bilder lyfts ofta frågor om verifiering. Emellertid understryker svårigheten i att verifiera AI-genererat material också behovet av kunskaper i tolkning och avkodning av visuella budskap.

Barn och ungas yttrandefrihet – i tal, skrift och konstnärlig form – är en del i Barnkonventionen. Eget skapande stärker visuell litteracitet, eller förmågan att tolka bilder och bildbudskap och motverkar således påverkan via desinformation.

Läs hela rapporten "Bildkunnighet och beredskap"(mpf.se) Länk till annan webbplats.