• Vi fortsätter att utveckla Flemingsberg som regional stadskärna i nära samarbete med Botkyrka kommun och Region Stockholm samt berörda aktörer.
• Vi möjliggör för upp till 15 000 nya bostäder i området. I stadsdelscentrum bygger vi tätt och högt medan tätheten blir lägre i ytterkanterna av Flemingsberg. Vi planerar främst för bostäder i flerbostadshus, men möjliggör även för tät småhusbebyggelse i de yttre delarna. Vi strävar efter att nya bostäder ska bidra med en variation av bostadsformer och möjliggöra ett ökat kvarboende.
• Vi utvecklar och bygger samman Flemingsberg både genom att bygga helt nya kvarter och genom att omvandla delar av tidigare verksamhetsområden och komplettera befintliga kvarter med nya byggnader. Vi ser de i Kulturmiljöprogrammet utpekade kulturmiljövärdena som en resurs i utvecklingen och tar hänsyn till dem i fortsatt planering. Läs mer om hur vi hanterar kulturmiljövärden i planeringen här: God arkitektur och gestaltning.
• Vi bidrar till en stor arbetsplatsutveckling i södra Stockholmsregionen genom att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg till att bli ett centrum för sjukvård, högre utbildning och forskning med cirka 37 000 nya arbetsplatser.
• Vi möjliggör för utrymmeskrävande och stadsstödjande verksamheter som inte kan kombineras med bostäder i ett nytt område i Flemingsbergs södra, i anslutning till Botkyrkas Hantverksby, samt längs de större trafiklederna runt Flemingsberg. Verksamheter som placeras som bullerskydd för infrastruktur får inte vara störande för intilliggande befintlig eller kommande bostadsbebyggelse. Läs mer om verksamhetsområden här: Verksamhetsområden
• Tillsammans med Region Stockholm ger vi möjligheter för att Universitetssjukhuset ska kunna växa för att tillgodose regionens behov av sjukvård. Vi ger förutsättningar för transporter till sjukhuset genom att samarbeta med Trafikverket i byggandet av väg 226/571 Pålamalmsvägen–trafikplats Högskolan samt tar hänsyn till inflygningskorridorer för ambulansflyg.
• Tillsammans med lärosätena i Flemingsberg planerar vi för att campusområdet ges möjligheter att växa och öppnar sig mot övriga delar av den regionala stadskärnan. Vi samarbetar med Södertörns högskola för att skolan ska få formell status som universitet.
• I Flemingsbergsdalen utvecklar vi ett nytt sammanhållande stadscentrum med arbetsplatser, restauranger och ett större utbud av kulturverksamheter. Det ökade utbudet ska ge Flemingsbergsborna anledning att mötas, att fler besökare lockas till Flemingsberg och att de stannar längre. För service närmare hemmet skapar vi möjligheter för lokala centrum i Grantorp och Visättra att utvecklas. Vi strävar efter att utöka närservice i de områden där det saknas, exempelvis i Björnkulla och norra Grantorp.
• Fler förskoleplatser och skolplatser behövs när vi utvecklar Flemingsberg. Behovet varierar beroende på utbyggnadstakt, typ av bostäder och storlek på bostäder. Vi bevakar och bedömer behovet av förskolor och skolor med hjälp av de nyckeltal som kommunen använder och kan på det sättet planera för nya förskolor och skolor när behovet finns.
• Vi verkar för en ökad trygghet i området genom att knyta samman områdets olika delar, skapa trygga och väl upplysta stråk och tillsammans med bostadsbolag och andra aktörer skapa fler inkluderande mötesplatser och en väl underhållen utemiljö.
• I Flemingsberg planerar vi för att olika typer av samhällsservice ska utvecklas i takt med bostadsbyggandet, exempelvis platser för idrott och kultur. Lokaliseringen av samhällsservice och mötesplatser bör analyseras utifrån potentialen att binda samman och skapa rörelse inom områden. 
• Vi planerar för att minst 70 procent av resorna till, från och inom Flemingsberg ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik till år 2030. Det gör vi genom en väl utbyggd kollektivtrafik, men även ett finmaskigt gång- och cykelnät.
• Vi ger utrymme för Spårväg syd som ska knyta ihop Flemingsberg med kommande stadsdel i Loviseberg, den regionala kärnan Kungens kurva och Älvsjö i Stockholm. Vi möjliggör för en fortsatt sträckning av spårvägen ner i Flemingsbergsdalen med tillhörande station på Regulatorvägen.
• Vi omöjliggör inte en framtida omvandling av linje 172 till ett mer kapacitetsstarkt trafikslag.
• Tillsammans med Trafikverket och Region Stockholm utvecklar vi Flemingsberg som regional bytespunkt genom att möjliggöra för nedsänkning av Huddingevägen, överdäckning av Huddingevägen och järnvägen, samt etablerar ett nytt resecentrum. På så sätt minskar vi också barriärer i området. Vi omöjliggör inte framtida uppehåll från fjärrtåg och höghastighetståg.
• Vi stärker sambanden mot centrala Huddinge via Solgård och Rosenhill, samt mot den nya stadsdelen Loviseberg. Det gör vi med förbättrade möjligheter att röra sig mellan områdena genom att minimera barriäreffekterna av Tvärförbindelse Södertörn och skapa passager som upplevs som trygga.
• Vi stärker sambanden och utvecklar kopplingar för gång, cykel och kollektivtrafik till Haninge och Botkyrka. Det gör vi genom planerad infrastruktur, samt genom att peka ut ett utredningsstråk för regionalt cykelstråk genom Flemingsbergsskogen.
• När vi utvecklar Flemingsberg ger vi goda förutsättningar för kollektivtrafik, gång och cykel för att begränsa luftföroreningar. Vi utreder buller- och luftföroreningssituationen samt risker kopplat till utveckling nära trafikintensiv infrastruktur. Vi planerar kommande bebyggelse med hänsyn till buller och luftföroreningar och implementerar lösningar för att skapa goda ljudmiljöer och bra luftkvalitet. Åtgärder kan till exempel vara placering av byggnader, bullerskärmar, genomgående lägenheter, utformning av gaturum samt att behålla och nyplantera vegetation.
• Vi planerar för flera större stadsdelsparker i respektive delområde inom Flemingsberg. Stadsdelsparkerna kompletteras av mindre fickparker och närnatur. Vi gör det lättare att ta sig ut till större grönområden som Flemingsbergsskogens naturreservat genom fler entréer och utvecklar rekreativa målpunkter mellan de bebyggda områdena och de större grönområdena.
• Vi stärker det utpekade svaga gröna sambandet mellan Bornsjökilen och Hanvedenkilen i den regionala grönstrukturen i öst-västlig riktning genom att utveckla en sammanhängande grönstruktur med parker, tätortsnära natur och gröna stråk. "Den regionala grönstrukturen" och "svaga regionala gröna sambande" pekas ut i hänsynskartan.
• Vi värnar och stärker utpekade spridningssamband, områden med höga naturvärden och biologisk mångfald på strategiska platser. "Gröna spridningssamband" finns i markanvändningskartan och "naturvärdesinventering" samt "områden med hög biologisk mångfald" i hänsynskartan.
• Vi planerar för att säkerställa en god dagvatten- och skyfallshantering i området genom att planera tillkommande bebyggelse med hänsyn till större rinnstsråk och rätt höjdsättning. Vi pekar ut lågpunkter och var det finns behov av större anläggningar för dagvatten- och skyfallsåtgärder i markanvändningskartan. I den fortsatta planeringen studerar vi detta mer detaljerat.
• Vi tar hänsyn till befintligt och planerat riksintresse för Västra stambanan inklusive station Flemingsberg i vår planering, samt framtida riksintresse för väg 259/Tvärförbindelse Södertörn. Läs mer här: Riksintressen.

En regional kärna med ovanligt hög tillgänglighet

Den regionala stadskärnan Flemingsberg är utpekat i den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2050 sedan många år tillbaka. Den regionala kärnan sträcker sig över kommungräns in i Botkyrka kommun. Utvecklingsområdet har också sin grund i att det är en av de största målpunkterna på södra länshalvan. Flemingsberg har regionalt sett en hög tillgänglighet, framför allt med kollektivtrafik. Här stannar idag såväl regionaltåg, pendeltåg som ett stort antal bussar. I utvecklingen av bytespunkten behöver vissa terminalfunktioner säkras för att få ett fungerande kollektivtrafiksystem.

Med utvecklingen av Tvärförbindelse Södertörn, Spårväg syd, möjligt stopp för framtida höghastighetståg, väg 226 och regionala cykelstråk förbättras tillgängligheten till Flemingsberg. Som stor destination med hög tillgänglighet är det en utmaning att samtidigt få till en attraktiv stadsmiljö, varför fokus på hållbara transportsätt behöver vara stort. Den goda tillgängligheten innebär att området är utsatt för höga bullernivåer från järnvägen, intilliggande vägar samt ambulanshelikoptrar. Det innebär även risk för luftföroreningar från befintliga och framtida vägar.

Centrum för sjukvård, högre utbildning och forskning

Flemingsberg är idag ett viktigt centrum för sjukvård, rättscentrum, högre utbildning och forskning, med stor betydelse såväl regionalt som nationellt. Här finns ett av Europas största universitetssjukhus och Universitetsområdet, ett av de större utbildningssätena i Sverige. Universitetsområdet, sjukhuset och rättscentrum ger en grund för en näringslivsutveckling med fler innovativa och kunskapsintensiva verksamheter, samt fler kreativa näringar i Flemingsberg.

Det kommersiella utbudet är idag främst koncentrerat till pendeltågsstationen och centrumet i Grantorp. Inom Universitetsområdet finns viss service kopplat till högskolorna och sjukhuset. Det finns även en mindre lokal centrumbildning i Visättra.

Bostadsort med internationell prägel och ensidigt bostadsutbud

I Flemingsberg finns flertalet bostadsområden, merparten av dem byggda på 1960-talet. Det finns både flerbostadshusområden och områden med småhus. Den dominerande bostadsformen är dock hyresrätter i flerbostadshus, och det finns en liten andel stora lägenheter. Det finns flera kulturmiljöer utpekade i kommunens kulturmiljöprogram som särskilt värdefulla, som Flemingsbergs gård och Grantorp.

Här finns cirka 150 av världens cirka 200 nationaliteter representerade. Bostadsområdena har olika socioekonomiska förutsättningar, men invånarna i Flemingsberg har generellt lägre inkomster och utbildningsnivå i jämförelse med övriga kommunen.

Stort behov av att överbygga barriärer

Idag består Flemingsberg av relativt ensidiga delområden, renodlade bostadsområden, naturreservat, industriområden, företagskluster och universitetsområdet med högskolor och sjukhus. Järnvägen, väg 226 och Hälsovägen fungerar idag som barriärer och delar upp området. Människor som bor eller verkar i områdena rör sig sällan mellan de olika områdena. Undersökningar visar att den upplevda tryggheten är lägre i Flemingsberg jämfört med andra kommundelar, något som kan förstärkas av mentala och fysiska barriärer.

Infrastruktur som planeras i området har potential att bidra till att binda samman området (nedsänkning av väg 226, inklusive bytespunkt Flemingsberg), binda samman området med andra områden i kommunen eller regionen (Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn, utredningsstråk för regionalt cykelstråk genom Flemingsbergsskogen, samt utanför kommungräns Förbifart Tullinge i Botkyrka). Dock riskerar framför allt Tvärförbindelse Södertörn att bidra till att skapa nya eller förstärka befintliga barriärer, exempelvis mellan Flemingsberg och centrala Huddinge. För cykelstråket genom Flemingsbergsskogen kan upphävande av naturreservat krävas.

Grön- och blåstruktur behöver kopplas samman

Flemingsberg ligger mellan två regionala grönkilar, med ett utpekat svagt grönt samband dem emellan. Planerad infrastruktur riskerar att försvaga sambandet, vilket förstärker betydelsen av att knyta samman grönstrukturen inom området med omkringliggande grönområden. I området finns utpekade spridningssamband samt områden med höga naturvärden. Vissa av dessa kan upprätthållas medan andra kan komma att påverkas negativt vid utbyggnad av området. Flera entréer till Flemingsbergsskogen behövs, bland annat från Björnkulla.

Största delen av dagvattnet i Flemingsberg rinner mot sjön Orlången, en av de mest övergödda sjöarna i Huddinge. Hanteringen av dagvattnet har därför stor betydelse för att minska föroreningarna. Dalgångarna i Flemingsberg är flacka och rinner med litet fall, vilket försvårar avrinning. Ett par kritiska punkter finns i området. Multifunktionella ytor för att fördröja och omhänderta vattnet behövs i området som kan fungera för flera syften.

Utvecklingsplan Flemingsberg, beslutad 2022