Genom inriktningen Vattensystem i balans bidrar vi framförallt till målet om ett Huddinge i samspel med naturen och två tillhörande delmål:

• Vi tar hand om och utvecklar Huddinges gröna områden, sjöar och vattendrag. Vi bevarar den biologiska mångfalden och förbättrar vattenkvaliteten.
• Vi låter grönska och vatten ta plats i de byggda miljöerna för att främja människors hälsa.

• Vi säkerställer god vattenkvalitet med minskad näringsbelastning och genomför åtgärder så att miljökvalitetsnormerna uppnås i alla sjöar och vattendrag. Detta gör vi genom att följa kommunens dagvattenstrategi och lokala åtgärdsprogram för sjöarna. I markanvändningskartan pekar vi ut platser där större åtgärder för dagvattenhantering behöver genomföras, se "åtgärder för dagvatten". Exempel på föreslagna åtgärder som är redovisade i de lokala åtgärdsprogrammen är att anlägga dagvattendammar, växtbäddar, avsättningsmagasin och våtmarker.
• Vi anpassar andel hårdgjord yta och täthet till behov av ytor för regnvatten i planprogramsskede och detaljplanering.
• Vi tar fram dagvattenutredningar till planprogram och detaljplaner. Vi ser till att dagvatten renas innan det släpps till ledningsnätet och att tillräckliga ytor för rening och infiltration avsätts.
• Vi samarbetar med berörda grannkommuner, speciellt i Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar nedströms.
• Vi säkerställer att grundvattnet inte förorenas och för att uppnå grundvatten av god kvalitet genomför vi åtgärder så att miljökvalitetsnormen uppnås.
• Vi genomför de åtgärder som krävs för att Mälaren ska säkras som dricksvattentäkt och följer föreskrifterna för östra Mälarens vattenskyddsområde samt rekommendationer i den regionala vattenförsörjningsplanen. Se "Vattenskyddsområde" i hänsynskartan.
• Vi arbetar aktivt för att minska spridning av invasiva arter i eller invid vattenmiljöer som annars riskerar förstöra ekosystemet.
• Vi ser i detaljplaneringen till att bevara naturmark så att tillräcklig grundvattenåterföring kan ske och säkerställer åtgärder för att förhindra föroreningsspridning till Mälaren och Albysjön samt utpekade grundvattentäkter.
• Vid exploatering identifierar vi områdets akvatiska ekosystemtjänster, flödesreglering och vattenrening, och värnar dem. Detta gör vi genom att utgå från kommunens planeringsunderlag för grön och blåstruktur och annat viktigt planeringsunderlag kopplat till vattnets värden.
• Vi minskar vår påverkan från dagvatten och enskilda avlopp genom att revidera och följa vår dagvattenstrategi och gällande VA-utvecklingsprogram.
• Vi bevarar befintliga våtmarker i första hand och där det råder brist på våtmarker/dagvattenanläggning återskapar eller skapar vi nya. Detta för att bidra till att bibehålla och öka den biologiska mångfalden, för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten (MKN) samt för att minska klimatpåverkande utsläpp. Lämpliga platser för att skapa våtmark eller annan renande anläggning pekas ut i kartskiktet "Vattenvärden - vattenrenande område" i hänsynskartan.
• Vid all planering av mark och vatten genomför vi klimatanpassnings- och vattenvårdande åtgärder för att möta ett förändrat klimat. Åtgärderna ska även bidra till att miljökvalitetsnormer för vatten uppnås. Läs mer om klimatanpassning här: Klimatanpassning för att minska risker.
• Vi skyddar den känsliga strandmiljön genom att beakta strandskyddet samt att värna sjöar, vattendrag och våtmarker som utpekats som ekologiskt särskilt känsliga (ESKO-områden). Se "ESKO-områden" i hänsynskartan.
• Genom att genomföra vattenvårdsåtgärder i små vattenområden i hela avrinningsområdet, värnar vi allt från den lilla våtmarken och små bäckar till de större sjöarna. Se kartskiktet "Vattenvärden - vattenrenande område" i hänsynskartan.

Vatten är en grundförutsättning

Huddinge kommun är en sjö- och vattenrik kommun, med 22 sjöar och många vattendrag och våtmarker. I kommunens södra del finns det höglänta sjöar som hör till de äldsta i Stockholms län.

Kommunens vattenområden hör till fem olika huvudavrinningsområden eller sjösystem: Mälaren, Tyresån, Kagghamraån, Vitsån och Husbyån. Större delen av Huddinge kommun och därmed de flesta av kommunens vattenområden ligger inom Tyresåns sjösystem. 

Små sjöar och vattendrag

Det finns flera mindre sjöar, främst skogssjöar, som är näringsfattiga och vid god hälsa. Sumpskogar, mossar, kärr, fuktängar och strandmiljöer är exempel på våtmarker. De har under en stor del av året vattennivån stående nära, i eller strax över markytan.

Tidigare har sjöar sänkts och våtmarker dränerats i stor omfattning för att vinna mark, bland annat för jordbruk, skogsbruk och exploateringar.

Våtmarker är en viktig resurs

Våtmarker har en förmåga att fördröja och rena vatten. De är också hem och matförråd för många växter och djur. Våtmarker är viktiga att bevara och därför är det inte tillåtet att avvattna eller fylla ut våtmarker. Detta markavvattningsförbud gäller i hela Stockholms län. Vid särskilda skäl har Länsstyrelsen möjlighet att meddela dispens för markavvattning.

Utgångspunkten är att betrakta våtmarkerna som en resurs och i första hand bevara de våtmarker vi har kvar men även utveckla befintliga våtmarker och återskapa de våtmarker som tidigare har dränerats. Våtmarker kan komma i konflikt med annan markanvändning och avvägning behöver då göras. I den avvägningen ska våtmarkens värde väga tungt.

Rening av dagvatten

När det regnar rinner vattnet naturligt ned i lågpunkter och vattendrag för att sedan rinna ut i Mälaren och andra sjöar som så småningom når Östersjön. Desto mer naturmark som finns tillgänglig med mycket växtlighet och orörda vattendrag, desto bättre rening av vattnet sker längs vägen.

I den bebyggda miljön kallas detta regn för dagvatten. I takt med att kommunen bygger mer tillkommer hårdgjorda ytor såsom vägar, parkeringar och torgytor. De ger ökade mängder vatten som behöver renas innan det släpps vidare.

Vi samverkar kring vattenvård

Samverkan kring vattenvårdsfrågor med grannkommuner och andra aktörer sker bland annat inom Tyresåns respektive Mälarens vattenvårdsförbund.

Många av kommunens sjöar är övergödda, dvs. för näringsrika. Hit hör Långsjön i Segeltorp, Trehörningen i Sjödalen, Orlången, Magelungen och Drevviken.

Lokala åtgärdsprogram för att minska övergödning

För Långsjön, Trehörningen, Orlången, Drevviken och Magelungen finns lokala åtgärdsprogram med syfte att minska övergödningen. Trehörningen och Orlången är Huddinges mest övergödda sjöar och de påverkar alla vattenområden nedströms negativt. Näringshalterna i de sistnämnda sjöarna behöver mer än halveras, vilket innebär att utsläppsbegränsande åtgärder behöver vidtas omgående både i befintlig verksamhet och vid tillkommande exploateringar inom sjöarnas tillrinningsområden.

Sjöar som omges av bebyggelse med enskilda avlopp, såsom Gömmaren och Ådran, är fortfarande näringsfattiga. De riskerar att bli övergödda om avloppslösningarna inte är tillfredsställande. Det finns fysiska åtgärder i vattenmiljön som kan minska näringsläckage, höja den biologiska mångfalden och förbättra vattenkvaliteten. Det kan utöver att anlägga våtmark eller dagvattenanläggning handla om att återställa rätade vattendrag, att anlägga skyddszoner med träd och buskar intill vattendrag och att genomföra tvåstegsdikning i jordbruksdiken. 

Miljökvalitetsnormer för vatten

Det finns fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) inom arbetet med den svenska vattenförvaltningen för att uppnå god vattenkvalitet och kvantitet som kommunen behöver följa. Miljökvalitetsnormer fastställs för ytvatten och grundvatten av en viss storlek och kallas då för vattenförekomster.  

Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Målet är att alla Sveriges vattenförekomster ska ha uppnått minst god vattenstatus senast år 2033 och att inget vattens status ska försämras. Lokala åtgärdsprogramm för sjöarna visar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att uppnå miljökvalitetsnormerna. 

Fyra sjöar uppnår inte god ekologisk status

I Huddinge är det fyra sjöar som i dagsläget inte uppnår god eklogisk status enligt miljökvalitetsnormerna. Sjöarna är Drevviken, Magelungen, Långsjön och Orlången. För dessa sjöar finns lokala åtgärdsprogram framtagna. Föreslagna åtgärder för sjöarna är bland annat dagvattenrening, åtgärder mot bräddningar, återskapande av våtmarker, anslutning av enskilda avlopp till kommunalt nät samt inventering och tillsyn av enskilda avlopp.

Inom ramen för kommande revidering av kommunens dagvattenstrategi kommer vi att utreda vilka krav som behöver ställas på dagvattenhanteringen i kommunens olika utvecklingsområden utifrån att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Även den kommande lagstiftningen om att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan kan vara ett verktyg för att få en helhetssyn på vattenfrågorna i kommunen och därmed uppnå miljökvalitetsnormerna.

Grundvatten

Allt grundvatten, dvs vatten som samlas i håligheter i berggrunden samt infiltreras i marken när det regnar, rinner så småningom ut i alla sjöar, vattendrag och våtmarker. Huddinge kommun berörs i västra delen av utkanterna av en grundvattenförekomst, Tullingeåsen. Tullingeåsen löper främst inom Botkyrka kommun och är en viktig dricksvattentäkt. Den är utpekad som en hög prioriterad regional dricksvattentäkt med god kvantitativ status, vilket innebär att den har god vattentillgång men otillfredsställande kvalitet när gäller kemisk status, främst på grund av höga halter av ämnet PFAS.

En grundvattentäkt finns vid Vårby källa, vilken har sitt tillrinningsområde främst inom Gömmarens naturreservat. Även vid Huddinge sjukhus finns en större grundvattentäkt som inte är i bruk idag

Dricksvattentillgången behöver säkras

De flesta av kommunens invånare får sitt dricksvatten från Mälaren. Huddinge kommun har inget eget vattenverk, utan vattnet levereras av Stockholm Vatten och avfalls ledningsnät från Norsborgs reningsverk i Botkyrka kommun. Bornsjön, i Botkyrka och Salems kommuner, utgör reservvattentäkt. I de delar av kommunen där det saknas kommunalt ledningsnät är man hänvisad till bergborrade eller grävda brunnar. I kommunen finns ett stort antal enskilda brunnar.

Mälaren inom Stockholms län har ett vattenskyddsområde, östra Mälaren. Inom Huddinge kommun omfattas den delen som ligger inom Mälarens avrinningsområde. Vårby gård, Kungens kurva, Segeltorp, Masmo, Flottsbro och Glömstadalen hör till de områden som har särskilda föreskrifter som reglerar olika åtgärder, både på land och i vattnet. Huddinge kommun berörs även av en del av Hanvedens vattenskyddsområde som till största delen ligger i Haninge kommun. Kommunen arbetar aktivt med att säkra en god vattenkvalitet för alla sjöar och vattendrag och även för grundvatten.

Strandskydd för både naturen och människorna

Strandskyddet ska bevara allemansrätten och ge förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv i strandområden. Kommunen ansvarar för att strandskyddet följs och Länsstyrelsen granskar samtliga kommunala dispensbeslut och överprövar dem vid behov. Länsstyrelsen beslutar även om dispenser i för vissa statliga intressen. Strandskyddet omfattar generellt 100 meter från strandlinjen både på land och i vatten och gäller längs vattendrag, hav och sjöar.

I särskilt värdefulla områden kan det generella strandskyddet utvidgas till 300 meter. Länsstyrelsen har fattat beslut om utvidgat strandskydd om 300 meter som gäller flera av kommunens sjöar, se Länsstyrelsens beslut med beteckning 511-39831-2012, samt regeringens beslut M2014/02381/Me. Kommunen behöver säkra stränderna genom att skydda dem som exempelvis naturreservat eller som naturmark i detaljplan och peka ut ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO). Större planerad utveckling som pekas ut i översiktsplanen som kan beröra strandskyddet är framför allt i Vårby.

Miljöbarometern, Huddinge kommun

Tyresåns vattenvårdsförbund

Mälarens vattenvårdsförbund

Åtgärdsprogram för Tyresån 2016 (4 MB) 

Åtgärdsplan för Orlången 2015 (810 kB) 

Dagvattenstrategi 2013 (1 MB) 

VA-utbyggnadsprogram för Huddinge kommun 2016 (5 MB) 

Badplatsprogram 2015 (2 MB) 

Planeringsunderlag grön- och blåstruktur 2022

Beslut om utvidgat strandskydd 511-39831-2012, Stockholms Länsstyrelse 2014

Regeringens beslut utvidgat strandskydd, SFS 2017