Här beskriver vi den planerade omfattningen av bostadsbyggandet, och hur vi ser till att de bostäder som tillkommer bidrar till en ökad variation av bostadsformer. Vi beskriver också hur vi behöver hantera det befintliga bostadsbeståndet för att uppnå målet.
Genom inriktningen En genomtänkt bostadsförsörjning bidrar vi framförallt till målet om ett Huddinge som håller ihop, samt ett tillhörande delmål:
Vi skapar förutsättningar för jämlika livsvillkor, god hälsa och trygghet i alla områden. En blandning av bostäder gör att människor kan bo här i alla skeden av livet.
Vi planerar för ett bostadsbyggande som lever upp till Huddinges åtaganden kopplade till Sverigeförhandlingen samt möter den förväntade regionala befolkningstillväxten. Detta gör vi genom att ha en god mark- och planberedskap, en aktiv markpolitik samt en varierad projektportfölj.
I våra stadsutvecklingsområden samt i "områden för komplettering" kompletterar vi med bebyggelse i blandad bebyggelsestruktur, med såväl flerbostadshus som tät småhusbebyggelse. I ”område där komplettering kan prövas” kan vi komplettera med mindre flerbostadshus eller tät småhusbebyggelse. I våra "fritidshusområden inför omvandling" kompletterar vi med småhusbebyggelse. Läs mer under respektive geografisk inriktning.
Vi strävar efter en variation av upplåtelseformer, hustyper och bostadsstorlekar i alla delar av kommunen.
Vi planerar för bostäder i hela kommunen som kan efterfrågas av människor i olika skeden av livet. Vi bygger attraktiva bostäder för äldre, grupper som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden samt har en god planberedskap för boendeformer enligt SoL och LSS.
Vi arbetar aktivt för att leva upp till barnkonventionen. I samarbete med Huge och privata hyresvärdar säkerställer vi ett aktivt avhysningsförebyggande arbete där hushåll med barn prioriteras. Vi verkar för lösningar riktade mot trångbodda hushåll, med särskilt fokus på barnfamiljer.
Vid renoveringar av befintligt bostadsbestånd verkar vi för att fastighetsägare i kommunen ska värna möjlighet till kvarboende samt att behålla ett bestånd av prisrimliga bostäder.
Ett bostadsbyggande som kan möta nuvarande och kommande behov är avgörande för Stockholmsregionens starka utveckling och fortsatta tillväxt. Huddinge ska växa i takt med länet.
Huddinge har höga ambitioner för bostadsbyggandet, främst utifrån att kommunen undertecknat Sverigeförhandlingen. Utöver detta har kommunen målsättningar för ett bostadsbyggande och utveckling i hela kommunen. Kommunens målsättningar gällande bostadsbyggandet styrs i detalj i dokumentet Riktlinjer för bostadsförsörjning.
Huddinge säkrar ett högt och hållbart bostadsbyggande
För att säkra ett högt årligt byggande bör planeringen och planberedskapen vara god. Bostadsbyggande är mycket konjunkturkänsligt och därför är det viktigt att ha en varierad projektportfölj med projekt i olika storlekar och upplåtelseformer och i olika delar av kommunen. Kommunen behöver även verka för att de detaljplaner som tas fram genomförs inom snar tid av exploatörerna så att bostadsprojekten blir verklighet.
Planering för bostadsbyggandet i kommunen och kommunal service omprövas årligen i kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt, vilken anger riktningen för bostadsbyggandet under kommande treårsperiod. Riktlinjer för bostadsförsörjning anger målsättningarna för att säkra bostadsförsörjning på lång sikt. Kommunen har en kontinuerlig samverkan med byggaktörer och dialog förs kring bostadsbehov i kommunen för att skapa samsyn kring läge och behov hos olika grupper på bostadsmarknaden.
Bostadsbrist hindrar tillväxt och begränsar människors livschanser
Dagens brist på bostäder begränsar kommunens och regionens utveckling och näringslivets tillväxt. För näringslivet och utbildningsinstitutionerna är tillgången till bostäder avgörande. Huddinge behöver kunna erbjuda en variation av bostäder för att locka rätt kompetens. För att säkra kompetensförsörjningen i regionen är det viktigt att förutsättningar för studenter förbättras, bland annat genom fler studentbostäder.
Det finns en generell bostadsbrist i länet, men den slår olika mot olika grupper. Grupper med låg betalningsförmåga har i stor utsträckning svårt att etablera sig på dagens bostadsmarknad. Grupper som drabbas extra hårt är bland annat unga vuxna, studenter, ensamstående föräldrar och nyanlända. För att tillgodose olika gruppers behov behövs ett bostadsbestånd med varierade prisklasser.
Ensidigt bostadsbestånd i våra olika kommundelar
I Huddinge kommun finns en blandad bebyggelse men skillnaderna är stora mellan kommundelarna. Småhus utgör 42 procent av det totala bostadsbeståndet medan resten är flerbostadshus och specialbostäder. Av alla bostäder i kommunen är 32 procent hyresrätter, 29 procent bostadsrätter och 39 procent äganderätter. Kommunen har en stor andel mindre lägenheter och i jämförelse med länet en lägre andel stora lägenheter med 4 eller fler rum och kök.
Inför att vi bygger nya bostäder behöver en analys göras av vilken typ av bostäder som behöver tillföras i ett område för att uppnå en ökad variation av hustyper, upplåtelseformer och bostadsstorlekar. Analysen behöver göras både på en liten skala där man tittar på närområdet och en större skala där man tittar på kommundelsnivå.
Ensidig bebyggelse skapar segregation och försvårar kvarboende
Ett ensidigt bostadsbestånd är en av orsakerna till segregation, med följden att livschanserna blir olika och människor med olika bakgrund inte möts. Blandningen av olika bostadstyper och möjligheten att möta människor i en annan livssituation, är idag störst i centrala Huddinge, Trångsund och Skogås. Möjligheten är mindre i de homogena småhusområdena samt i Vårby. Flemingsberg är ensidigt men mindre isolerat då många arbetar och studerar i området.
Vi kan observera ett fenomen där individer i hög grad flyttar från områden med sämre socioekonomiska förutsättningar när de får arbete. För att bryta denna trend behövs en ökad blandning av bostäder som möjliggör att byta bostad i området. Små men genomtänkta förändringar kan ha stor effekt. När områden utvecklas behöver planeringen ta hänsyn till att hushåll med lägre inkomster kan bo kvar.
Bostäder för olika behov skapar stabila områden
Olika bostadstyper efterfrågas i olika skeden av livet. När man blir äldre och önskar flytta till en mindre bostad, eller vid separation där man behöver två bostäder i samma område för att barnen ska kunna gå kvar i skolan. Ett varierat bostadsbestånd skapar möjlighet till kvarboende i området vid en förändrad livssituation.
Kommunen har ett särskilt ansvar för att planera för bostadsbehov enligt Socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service (LSS). Det innebär äldreboenden och bostäder för personer med olika typer av funktionshinder. Behovsanalys och planering för dessa boendeformer behöver ske strukturerat och genom förvaltningsövergripande samverkan.
Småhus i blandstruktur som kan bidra till att uppfylla bostadsmålen
Åtagandet i Sverigeförhandlingen innebär att möjliggöra för många bostäder på en begränsad yta, med risk för att bidra till fler ensidiga bostadsområden. Det talar för att möjliggöra för mer småhusbebyggelse. Samtidigt behöver bostadsbyggandet värderas mot ekonomiska konsekvenser. Därför bör småhus i tät struktur tillföras i alla utvecklingsområden för att skapa en blandad bebyggelsestruktur.
Störst potential för småhus i tät struktur finns i Kungens Kurva och Loviseberg, då den helt nya bebyggelse som tillkommer bör vara blandad. Behov finns även i Vårby, Flemingsberg och Skogås, som idag domineras av flerbostadshus. I områden med lägre köpkraft bör fokus ligga på mindre storlekar och bostadsbyggande kombineras med trygghetsskapande insatser. I fritidshusområden inför omvandling finns potential för fler småhus. För att minska riskerna att inte uppnå åtagandet i Sverigeförhandlingen bör största andelen småhus tillkomma senare i planperioden.
Många trångbodda hushåll i vissa av kommunens områden
Huddinge är en av de tre kommunerna i Stockholmsregionen med högst andel trångbodda hushåll och en av de 15 kommunerna i Sverige med högst trångboddhet. Flest trångbodda hushåll har Flemingsberg och Vårby, upp emot 40 procent, och Skogås där 26 procent av hushållen är trångbodda.
Trångboddhet har flera negativa effekter, till exemepel har barn och unga i trångbodda hushåll ofta svårt att få ro med läxläsning. Coronapandemin har synliggjort ytterligare effekter, som att risken för att föra smitta vidare till familjemedlemmar blir högre samt att det för vuxna blir svårare att arbeta hemifrån.