Minskad klimatpåverkan av byggande och markanvändning

Här beskriver vi hur vi använder marken så smart som möjligt i syfte att minska påverkan på klimatet. Vi beskriver också hur vi arbetar med byggprocessen för en minskad klimatpåverkan och hur innovationer underlättar för människor att göra klimatsmarta val.

Koppling till översiktsplanens mål

Genom inriktningen Minskad klimatpåverkan av byggande och markanvändning bidrar vi framförallt till målet om ett Huddinge med minskad klimatpåverkan och två tillhörande delmål:

Vi använder marken smart. Vi kompletterar bebyggelsen där det är nära till kollektivtrafik i redan bebyggda områden.
Vi arbetar för innovationer för att minimera klimatavtrycket för alla som bor, besöker och verkar i kommunen.

Utvalda kartlager i markanvändningskartan

Se karta i webbkartan (nytt fönster)

Så här gör vi för att uppnå målen

Vi utvecklar ny bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen i redan bebyggda eller tidigare utpekade områden, det vill säga i våra "stadsutvecklingsområden för större/mindre förändring", "utvecklingsområden under utredning" samt "områden för komplettering".
I mycket goda kollektivtrafiklägen, i våra "stadsutvecklingsområden för större förändring" samt centrumområden, bygger vi täta och funktionsblandade stadsmiljöer. Här lokaliserar vi personalintensiva arbetsplatser, tät bostadsbebyggelse och offentlig och kommersiell service. Vi säkerställer ytor för nödvändiga funktioner och system, såsom grönska, skolor, gator och vattenförsörjning, tidigt i planeringen. Läs mer om hantering av gröna värden i stadsmiljö här: Välmående grönområden.
Vi bygger i första hand på redan hårdgjorda ytor som gör att vi kan spara befintlig och orörd natur och andra platser med höga natur-, kultur- och sociala värden. Läs mer om hur vi tar hänsyn till risken för översvämning här: Klimatanpassning för att minska risker.
Vi använder marken smart genom att planera för flera funktioner på samma yta så att byggnader och gaturum utnyttjas optimalt och ianspråktagen mark minimeras.
Vi har ingen ytkrävande markparkering för bil i kollektivtrafiknära lägen utan samarbetar med andra aktörer för att möjliggöra för gemensamma anläggningar där vi kombinerar parkering med andra mobilitetstjänster samt funktioner, såsom butiker och återvinning. Läs mer om prioritering och styrning av bilparkering här: Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik.
Vi uppmanar byggaktörer och entreprenörer att använda livscykelperspektiv vid ny- och ombyggnation av bebyggelse och infrastruktur för att minimera miljö- och klimatpåverkan. Detta uppnås genom att vi kravställer i exempelvis upphandling eller uppmuntrar till att:
- använda och återanvända robusta material med minsta möjliga miljö- och klimatpåverkan.
- utveckla befintliga fungerande byggnader och miljöer istället för rivning och nybyggnation.
- använda smarta system och innovativa och hållbara lösningar i produktion, byggnation, drift och destruktion för att minska utsläpp av växthusgaser och andra utsläpp.
- ta fram kontrollprogram för omgivningspåverkan under byggtiden. Läs mer om kontrollprogram under Hälsosamma och säkra livsmiljöer.
Vi uppmanar byggaktörer att använda sig av cirkulära system inom exempelvis avfall, avlopp och energi i nya fastigheter. Detta gör vi exempelvis genom kravställning i markanvisningar och att uppmuntra till användning av olika typer av miljöcertifieringar. Läs mer om system för återvinning och energi här: Hållbar teknisk infrastruktur.
Vi uppmanar fastighetsägare i kommunen att använda sig av innovativa och hållbara lösningar för att energieffektivisera sina byggnader vid omfattande upprustningar och renoveringar.
Vi samarbetar med byggaktörer för att möjliggöra delningsekonomi, det vill säga delning av saker och tjänster, samt återbruk i nya bostadsområden. Detta gör vi exempelvis genom att avsätta ytor i fastigheten eller i området tidigt i planeringen. Läs mer om delning av fordon samt nya transportlösningar här: Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik.
Vi undviker i första hand att spränga berg och bygger terränganpassat för att minska behovet av transporter samt hantering, behandling och deponering av sulfidberg. I andra hand försöker vi skapa en massbalans inom projektet för att minska behovet av transporter. Detta gör vi genom att i mesta möjliga mån återanvända massor på plats samt undersöka om förorenade massor kan behandlas på plats.
Vi hanterar massor och material från bygg- och infrastrukturprojekt på ett samordnat och säkert sätt mellan stora projekt. Detta gör vi genom att samarbeta inom regionen och med exploatörer för att hitta ytor för masshantering och bygglogistikcenter och på så vis öka återanvändningen av schaktmassor, minska deponering och föroreningsrisker samt minska transporter.
Vi är proaktiva, stödjer samt deltar i innovationer och använder oss av den bästa tillgängliga teknologin ur klimatsynpunkt som finns vid tillfället för att främja energieffektivt byggande och användning av bebyggelse och infrastruktur.
Vi bevarar jordbruksmark och utvecklar odlingslandskapets värden för livsmedelsförsörjning. "Odlingslandskap" finns utpekade i markanvändningskartan. På en stor del av befintlig jordbruksmark i Glömstadalen bygger vi dock nya stadsdelen Loviseberg med anledning av utbyggnad av Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn. Läs mer om odlingslandskapets natur- och kulturvärden här: Välmående grönområden och om Loviseberg här: Geografiska inriktningar Loviseberg.
Vi styr mot ett ekologiskt jordbruk med minsta möjliga klimat- och miljöpåverkan och främjar lokal livsmedelsförsörjning på kommunens mark samt verkar för det på icke kommunalägd mark.
Vi bevarar skogsbruksmark och utvecklar, där det är möjligt, skogsbrukslandskapets värden avseende naturvårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen. Vi verkar för att privata markägare bedriver kontinuitetsskogsbruk. I markanvändningskartan finns "skogsområden" av större sammanhängande karkaktär utpekade.

Nuläge och bakgrund

Huddinges utsläpp av växthusgaser måste minska

För att begränsa klimatförändringarna och uppfylla kommunens målsättning om att bli klimatneutral till år 2040 är det avgörande att utsläppen av växthusgaser minskar radikalt. För att bli klimatneutralt ska Huddinge minska koldioxidutsläppen inom den geografiska ytan med 85 procent jämfört med 1990. Transportsektorn står för nästan 60 procent av alla växthusgasutsläpp inom Huddinge kommun. Andra stora utsläppssektorer är energiförsörjning samt avfall och byggsektorn.

Det mest effektiva sättet att minska utsläppen från transportsektorn är att minska behovet av att resa samt underlätta för resor med energieffektiva transportslag, såsom gång, cykel och kollektivtrafik. De konsumtionsbaserade utsläppen är också en utmaning för att uppfylla klimatmålen, där åtgärder behövs inom beteendeförändring och cirkulär ekonomi. Kommunens miljöprogram vägleder arbetet för att minska utsläppen på kortare sikt.

Hur vi planerar marken har påverkan på klimatet

Var vi planerar bebyggelse och lokaliserar mötesplatser har stor påverkan på klimatpåverkande utsläpp. Om balans skapas mellan vardagens funktioner så ökar förutsättningarna för minskat transportbehov då det mesta går att nås till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Attraktiva boendemiljöer med bland annat rekreationsmöjligheter och väl utvecklade mötesplatser kan bidra till att minska fritidsresandet.

Om arbetsplatser och bostäder placeras i kollektivtrafiknära lägen så minskar bilanvändningen. Störst effekt är det inom 600 meters gångavstånd från en spårstation. Även upp till 1 200 meter från en spårstation eller 400 meter från en busshållplats med god turtäthet, anses som kollektivtrafiknära för bostäder. År 2020 bodde 70 procent av kommunens invånare inom 1 200 meter från en spårstation. Motsvarande siffra för arbetande är 75 procent.

Förtätning kan innebära stora utmaningar

Vid förtätning i stationsnära lägen ökar konkurrensen om marken, då många funktioner behöver få plats på en begränsad yta. Genom att samlokalisera funktioner och bygga på höjden, kan marken utnyttjas mer effektivt. Detta medför också kortare resor och bra underlag för service och kollektivtrafik. Det skapar även förutsättningar för gemensamma lösningar för fjärrvärme, avfallshantering, mobility managementåtgärder med mera.

Bebyggelse med en för hög täthet kan innebära målkonflikter relaterade till hälsa och riskerar att inte bli hållbar. Exempelvis kan den innebära risker kopplade till buller, luftkvalitet, dagsljus och otillräckliga grönytor och utemiljöer för barn. Därför måste nödvändiga funktioner och system säkerställas tidigt i planeringen för att skapa långsiktigt hållbara miljöer.

Klimat- och miljöpåverkan från nybyggnation

Det görs stora satsningar på väg- och spårutbyggnad samt bebyggelseutveckling i kommunen. Samtidigt behöver samhället ställa om till nettonollutsläpp. Detta är en stor målkonflikt och försvårar arbetet med att nå kommunens klimatmål. För nya energieffektiva byggnader är utsläppen av växthusgaser idag större under produktionsskedet än under förvaltningsskedet. Därför måste vi hushålla med resurser och använda oss av klimatvänliga byggtekniker och byggmaterial, till exempel trä eller återbrukade material, för att reducera utsläppen från byggnation.

Den planerade byggtakten i Huddinge kommun förväntas generera cirka 25 miljoner ton material fram till år 2030, varav cirka 60 procent är schaktmassor. Den förväntade masshanteringen kan ge upphov till drygt 65 000 ton koldioxid under perioden. Genom att samordna transporter av byggmaterial och massor kan dock en del energibesparingar göras i byggskedet. Generellt bör man vara restriktiv med att spränga berg på grund av stor klimatpåverkan och att berg inte är en förnybar resurs. Sprängning av höghaltigt sulfidberg ger större klimatutsläpp genom ökade transporter jämfört med vanliga schaktmassor och tillför en riskbild som är svår att beräkna och förutse.

Klimat- och miljöpåverkan från byggnader

Bebyggelsesektorn har genomgått en stor omställning i energieffektivisering där utsläppen från byggnaders och lokalers energianvändning har minskat med åren. Dock är elbehovet fortsatt stort och energianvändningen behöver därför vara effektiv, smart och komma från förnyelsebara källor.

En stor utmaning ligger inom det befintliga kommunala fastighetsbeståndet där cirka 5 000 av Huges totalt 8 000 bostäder står inför renovering. Renoveringen behöver ske på ett så klimatsmart sätt som möjligt då renoveringens kvalitet samt val av material och metoder kommer ha stor betydelse för byggnadernas klimatpåverkan i flera decennier framöver.

Cirkulär ekonomi för minskad klimatpåverkan

Cirkulär ekonomi bygger på att sluta kretslopp, resurseffektivitet och återanvändning. En successiv övergång till en cirkulär ekonomi är nödvändig för att klara klimatomställningen. För kommunen är det viktigt att använda de möjligheter som finns för att positivt påverka byggaktörer och entreprenörer för att använda innovativa och hållbara lösningar som står sig över tid, klarar förändrade krav och förutsättningar samt ett förändrat klimat.

Återanvändningen av produkter och varor behöver öka, särskilt av byggmaterial, elektroniska produkter samt textilier. Mängden avfall har ökat i Huddinge de senaste åren och förväntas öka i takt med invånarantalet. Att i större utsträckning återanvända material och minska avfallsmängderna skulle bidra till en minskad klimatpåverkan. Delning av undernyttjade tillgångar och tjänster, såsom fordon, verktyg och leveranser, skulle också bidra till minskad resursåtgång.

Jord- och skogsbrukets betydelse

Jord- och skogsbruk kan bidra till ett landskap med rik biologisk mångfald. Stora delar av Huddinges jord- och skogsbruksmark ligger inom områden med stora natur- och kulturvärden samt rekreativa värden. Genom kontinuitetsskogsbruk kan vi undvika kalhyggen och bevara skogskänslan och den biologiska mångfalden. Skogar har också stor betydelse för att minska mängden koldioxid i atmosfären genom att växter tar upp koldioxid via fotosyntesen. Att bevara skogen är därmed ett värdefullt redskap för att minska klimatpåverkan. Även våtmarker kan binda koldioxid och spelar därför en viktig roll i arbetet med att bromsa klimatförändringarna, läs mer här: Vattensystem balans.

Jordbruket i kommunen behövs även för att trygga livsmedelsproduktionen lokalt i ett långsiktigt perspektiv, vilket har blivit allt viktigare till följd av klimatförändringana. Behovet av odlingsmark ökar för att gårdar ska kunna ställa om till ekologisk odling och därmed skapa hållbara produkter och råvaror.