Sidans innehåll
Så läser du översiktsplanen
Översiktsplanen är digital och består av både text och plankarta. Planen består av flera delar, men ska förstås i sin helhet. En ordlista hjälper till att förklara svåra ord.
Läsanvisning
Översiktsplanen är helt digital och läses med fördel på det sättet. En utskrivbar PDF-version finns för att alla ska kunna ta del av översiktsplanen, samt för diarieföring.
PDF-version av översiktsplan pdf, 11.2 MB.
PDF-version av markanvändningskarta A1 pdf, 4.9 MB.
Film om hur du hittar i översiktsplanen
Denna instruktionsfilm håller för närvarande på att uppdateras för nya huddinge.se
Översiktsplanens upplägg
Fem textdelar med återkommande upplägg
Översiktsplanen är helt digital och består av fem huvudsakliga textdelar som ska läsas och förstås i sin helhet. Du hittar alla delar i menyn till vänster. Delarna beskrivs nedan under rubriken Översiktsplanen består av flera delar.
- För de flesta av delarna är upplägget återkommande för att man som läsare ska känna igen sig.
- Våra ställningstaganden för den fortsatta planeringen återfinns i respektive avsnitt under rubriken "Så här gör vi för att nå målen".
Klickbar plankarta
Till översiktsplanen hör en plankarta bestående av tre delar:
- utvecklingsinriktning
- markanvändningskarta
- hänsynskarta
Utsnitt ur plankartan finns vid de textdelar där det är relevant för att man ska kunna läsa text och karta parallellt. Man kan också gå direkt till markanvändningskartan och hänsynskartan med dess klickbara lager i kommunens webbkarta.
Översiktsplanen består av flera delar
Översiktsplanens mål
Här beskriver vi mål och delmål för översiktsplanen, utvecklingsinriktning på karta, relevanta mål vi tagit avstamp i samt den omvärldsanalys som varit utgångspunkt för planen.
Plankarta
Till översiktsplanen hör en digital och klickbar plankarta som visar framtida markanvändning samt värden vi behöver ta hansyn till i planeringen.
Inriktningar för hela kommunen
I detta avsnitt beskriver vi hur vi ska planera gällande olika tematiska frågor för kommunen som helhet, oavsett var man befinner sig. Översiktsplanen innehåller totalt 14 olika tematiska inriktningar, här hittar du en översikt:
Inriktningar för hela kommunen
Inriktningar för geografiska områden
Här zoomar vi in på olika delar av kommunen och beskriver den tänkta utvecklingen just där. Vi beskriver utvecklingen i våra sju utvecklingsområden samt hur vi planerar i de områden som inte är utpekade för större utveckling. De geografiska inriktningarna ska läsas som kompletterande till Inriktningar för hela kommunen.
Regionala och statliga intressen
I detta avsnitt beskriver vi regionala frågor som är särskilt viktiga för Huddinge. Här beskrivs också våra ställningstaganden kring statens intressen, de så kallade riksintressena.
Om översiktsplanen
Här beskriver vi vad en översiktsplan är och ger guidning i hur planen ska läsas. Vi beskriver även hur den tagits fram och ska genomföras samt redovisar konsekvenserna av planen utifrån alla tre hållbarhetsdimensioner.
.gif)
Tilltal för att engagera fler
Översiktsplanen är skriven för att kunna förstås och läsas av många. Den är skriven med ett vi-tilltal för att signalera att det är fler som behöver bidra och för att visa tydligt att det är olika saker som behöver göras.
- "Vi" i målbilden syftar brett till att beskriva att det är fler än kommunen som behöver bidra i uppfyllandet av den.
- "Vi" i planförslaget syftar mer specifikt till kommunen som aktör, där vi också tydliggör där vi ser att andra aktörer behöver vara med och bidra till genomförandet.
Förklaring av begrepp och ordlista
I de ställningstaganden vi gör i översiktsplanen har vi använt oss av begreppen nedan för att vara tydliga inför efterföljande planering. De beskriver hur långt vi har nått i översiktsplanen i avvägningar, om någon annan aktör är viktig i genomförandet eller hänvisar till något annat dokument eller del av planen.
Säkerställer
betyder att vi i den efterföljande planeringen ska se till att tillräckliga resurser finns eller skapas för att något ska kunna ske eller hindras. Detta innebär att en avvägning mellan konflikterande intressen och mål är gjord i översiktsplanen.
Planerar för, omvandlar, utvecklar och andra viljeinriktningar
i översiktsplanen betyder att efterföljande planering ska sträva mot att uppfylla dem.
Samarbetar med
betyder att kommunen tydligt behöver samarbeta med någon annan aktör i efterföljande planering för att den uttryckta viljeintriktningen ska bli verklighet.
Utgå ifrån
betyder att vi ska använda oss av annat beslutat kommunalt styrdokumnet eller annan del av planen.
Ordlista
Ibland använder vi som arbetar i kommunen ord och uttryck som kan vara svåra att förstå. I listan nedan förklaras facktermer och svåra ord som använts i arbetet med översiktsplanen.
Fackterm | Förklaring |
|---|---|
Arbetsplats | En arbetsplats är den fysiska plats där människor arbetar. En arbetsplats kan innehålla flera arbetstillfällen. |
Arbetstillfälle | Ett arbetstillfälle är en möjlighet för en människa att få ett arbete. En arbetsplats kan innehålla flera arbetstillfällen. |
Barriär | Någon typ av hinder som kan vara antingen fysiskt eller mentalt. Barriärer kan förhindra personer att utföra ärenden eller försvåra möten mellan människor och motverka social sammanhållning. |
Biologisk mångfald | Variationsrikedomen inom arter, mellan arter och av ekosystem. |
Dagvatten | Regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till sjöar och vattendrag, eller till reningsverk. |
Ekologisk hållbarhet | Ekologisk och miljömässig del av hållbar utveckling som handlar om att garantera nuvarande och kommande generationer möjligheter till en god livsmiljö och välfärd genom att skydda naturresurser, ekosystem och miljö. |
Ekonomisk hållbarhet | Ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling som handlar om en balanserad ekonomisk utveckling som på lång sikt inte leder till överskuldsättning, förstörelse av tillgångar eller negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. |
Ekosystemtjänster | Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Till exempel genom att reglera lokalklimatet, dämpa buller, rena luft och vatten. |
Energieffektivisering | Lösningar som leder till minskad energiförbrukning genom att öka nyttan av använd energi, eller att med mindre energi få samma nytta som tidigare. |
Funktionsblandning | Blandning av olika funktioner inom en geografiskt avgränsad yta, till exempel att bostäder, skola, en bilverkstad och ett gym finns i samma kvarter. |
Gestaltning | Gestaltning är att genom form, ton, detaljer och material utrycka en idé och utforma exempelvis en byggnad eller en offentlig miljö på ett medvetet sätt. |
Grundläggande samhällsservice | Tillgång till grundskolor, livsmedelsbutik och vårdcentral utgör ett grundläggande behov och en förutsättning för jämlika livsvillkor. |
Gröna kilar | Gröna kilar är del av Stockholms regionala grönstrukturplanering och utgör stora sammanhängande naturområden. |
Grönområden | Mark i kommunen som täcks av grönska och inte av byggnader eller hårdgjord yta. Till exempel naturområden, parker, planteringar eller gräsmattor. |
Grönstruktur | Sammanhängande natur som bildar en helhet, en struktur med syfte att möjliggöra variationsrikedomen inom arter, mellan arter och av ekosystem. |
Hållbar utveckling | Utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Det handlar om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser. |
Innovation | Förmågan att framgångsrikt ta fram och införa nya processer, tjänster och metoder som resulterar i betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet. |
Jämlikhet | Jämlikhet är att alla ska ha samma möjligheter och levnadsvillkor oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, var du är född, sexualitet, religion med mera. |
Jämställdhet | Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. |
Klimatanpassning | Klimatanpassning är åtgärder som syftar till att skydda samhälle och miljö från de konsekvenser som ett förändrat klimat kan medföra för mark, vatten och bebyggelse. |
Klimatpåverkan | Den påverkan mänsklig aktivitet eller naturliga fenomen har på klimatet. |
Kommersiell service | Handel med dagligvaror, sällanköpsvaror samt hushållsnära service som frisör, tandläkare med mera. |
Kompletteringsbebyggelse | Mindre utbyggnader av flera hus eller enstaka hus i ett redan bebyggt område. |
Kulturmiljö | Genom människans avtryck och påverkan på landskapet med olika verksamheter och aktiviteter skapas vår gemensamma kulturmiljö. En kulturmiljö kan omfatta allt från en enskild byggnad eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. En kulturmiljö omfattar inte bara det vi kan se utan även sådant som ortsnamn eller sägner som är knutna till en viss plats eller område. |
Kunskapsintensivt näringsliv | Kunskapsintensivt näringsliv är företag vars verksamhet förutsätter individer med högt kvalificerad kunskap, akademisk eller på annat sätt förvärvad, som självständigt kan utföra arbete och tillföra mervärde till det egna såväl som andra företag genom denna kunskap. |
Miljökvalitetsnormer | Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken med syftet att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt. Idag finns miljökvalitetsnormer för buller-, luft- och vattenkvalitet. |
Mobility management (MM) | Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. |
Mötesplats | Mötesplatser är ställen där människor möts och interagerar i någon form till exempel parker, torg, lekplatser, idrottsplatser, privata gallerian eller hundrastgård. Mötesplatser kan vara kommersiella eller ickekommersiella. |
Offentlig service | Service som ges eller regleras av samhället som förskola, skola, äldreomsorg och sjukvård. |
Samhällsservice | Olika typer av service som behövs för att klara vardagslivet, såsom skolor i bred bemärkelse, BVC, Arbetsförmedling, Kommunalt servicecenter, apotek. Samhällsservice är ofta, men inte alltid, skattefinansierad. |
Social hållbarhet | Den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Det handlar om social sammanhållning, delaktighet, jämlik hälsa, jämställdhet, sysselsättning och lärande, barns och ungdomars utveckling, en levande kultur samt trygghet med mera. |
Stadskvalitéer | De kvaliteter som kan upplevas i en stad t.ex. närhet till arbetsplatser, god tillgång till kollektivtrafik, handel, samhällsservice, kultur och parker. |
Tillgänglighet | Möjlighet för en viss grupp att vid en viss tidpunkt kunna nå en viss plats eller funktion för att uträtta ett ärende. Avstånd, tid och kostnad är parametrar som brukar tas med i beräkningen. Ordet tillgänglighet används även i betydelsen tillgänglighet för funktionshindrade. |
Universell utformning | Att arbeta med principen om universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Det kan exempelvis innebära att göra en plats tillgänglig för personer med synnedsättning eller som är rullstolsburna. Genom att göra rätt på direkten så inkluderar vi fler och slipper göra anpassningar i efterhand. |
Zonering | Ett sätt att i stadsplaneringen fördela olika funktioner, såsom bostäder och vissa verksamheter, i olika områden om dessa inte går att blanda med varandra av störningsskäl. |
Uppdaterad: