Sidans innehåll
Invasiva främmande arter
När invasiva arter sprider sig påverkar de både växter, djur, ekosystem och människors hälsa. De hotar den biologiska mångfalden - och du vill inte ha dem i din trädgård.
Vad är invasiva arter?
Invasiva främmande växter är arter som under historisk tid inte har förekommit naturligt i vårt land, utan någon gång har förts in av oss människor avsiktligt eller oavsiktligt.
Invasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.
Illustration: Jakob Robertsson
När invasiva främmande arter sprider sig i miljön påverkar det både inhemska växter och djur, ekosystem och människors hälsa.
De invasiva arterna konkurrerar ut inhemsk flora och är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige.
Sprid inte invasiva arter vidare!
Det är förbjudet att lägga kompostmaterial på kommunens mark. Genom att kasta växtmaterial från invasiva arter på ett säkert sätt kan alla hjälpas åt att inte sprida dem vidare. Hantera växtavtallet så att rotdelar och fröer inte sprids och kör inte iväg växtdelar på öppet släp.
Vi kartlägger fem invasiva växter
Huddinge kommun kartlägger bestånden av de fem invasiva växterna blomsterlupin, jätteloka, parkslide, kanadensiskt gullris och jättebalsamin.
Blomsterlupin
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
Illustration: Jakob Robertsson
Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) kommer ursprungligen från Nordamerika och blev en populär trädgårdsväxt i Sverige. Den iakttogs första gången som förvildad i Skåne 1870.
Den är ett av de allvarligaste hoten mot våra inhemska ängsblommor och därmed också mot den biologiska mångfalden. När blomsterlupinen får fäste tränger den bort de urspungliga växterna på platsen.
Den är även attraktiv för pollinerande insekter vilket medför att de inhemska växterna inte blir pollinerade i samma utsträckning.
Bidra gärna till att bekämpa blomsterlupin genom att slå den innan den sätter frö. Upprepa flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan du ta bort hela växten genom att gräva eller dra upp den.
Läs mer om blomsterlupin på Naturvårdsverkets webb Länk till annan webbplats.
Jättebalsamin
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera)
Illustration: Jakob Robertsson
Jättebalsamin (Impatiens glandulifera) kommer ursprungligen från västra Himalaya och introducerades i Europa 1839 och blev sedan snabbt en populär trädgårdsväxt. Växten är ettårig, sprider sig med frön och bildar höga täta bestånd som skuggar ut all övrig vegetation på platsen. Under ett år får en planta i medeltal 700 frön och man kan räkna med att en del frön överlever i marken två eller flera år. Växten ”skjuter iväg ” frön upp till sju meter och sprider sig därför snabbt över allt större ytor.
Begränsa och bekämpa genom att slå av eller dra upp plantan före den går i blom. Detta behöver upprepas två eller tre gånger per år för att säkerställa att även nya plantor som växer upp under säsongen tas bort före blomning.
Växten är inte giftig men samla in plantorna i slutna säckar för att undvika fröspridning när du bekämpar.
Läs mer om Jättebalsamin på Naturvårdsverkets webb Länk till annan webbplats.
Jätteloka
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum)
Illustration: Jakob Robertsson
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) härstammar från Kaukasus och Centralasien och har funnits i Sverige sedan början av 1900-talet. Det var en populär trädgårdsväxt på 1970-talet.
En jätteloka sprider sig via frön och producerar vanligtvis 1 500 till 100 000 frön per säsong. Fröna kan överleva i marken och potentiellt gro efter upp till 7 år.
Bekämpa arten metodiskt genom att ta bort blommor och fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området.
Man kan också bekämpa jättelokan genom slåtter med lie, rotkapning och uppgrävning.
Läs om jätteloka på Naturvårdsverkets webb Länk till annan webbplats.
Jätteloka innehåller en giftig växtsaft som i kombination med solljus kan orsaka kraftiga skador på huden. Vid bekämpning är det viktigt att skyddskläder som täcker kroppen och huvudet, handskar samt skyddsglasögon.
Kanadensiskt gullris
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
Illustration: Jakob Robertsson
Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) kommer från östra Nordamerika och återfinns i många trädgårdar i Sverige. Växten blir upp till 2 meter hög och sprids med frön men även små fragment av jordstammen kan slå rot.
Det är viktigt att växten inte får möjlighet att sätta frön som kan spridas till omgivningen. Varje planta kan ge upphov till flera tusen frön per år och dessa sprids effektivt med vinden. Växten kan ta över stora ytor och konkurrera ut all annan vegetation.
Begränsa spridning genom att slå av blomställningarna strax innan blomning så att frösättning aldrig sker.
Läs mer om kanadensiskt gullris på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Parkslide
Parkslide (Reynoutria japonica)
Illustration: Jakob Robertsson
Parkslide (Reynoutria japonica) härstammar från Japan och har länge varit en populär trädgårdsväxt. Växten bildar täta bestånd som konkurrerar ut annan vegetation.
Parkslide sprids med ytterst små rot- eller stamfragment som kan följa med vid flytt av jord. Det räcker med mindre än ett (1) gram av ett rotfragment för att en planta ska slå rot. Samtliga delar över jord dör under hösten och vintern och växten skjuter sedan nya skott från rotsystemet på våren. Dessa skott växer snabbt upp och bildar stammar på upp till 2,5 meter.
Rötterna har också̊ en förmåga att överleva i många år utan synligt bladverk och därför går det inte att bekämpa växten med att täcka över den med till exempel markduk. Växten överlever även när man försöker bränna ner ett bestånd.
Om du måste bekämpa parkslide, se till att göra det genomtänkt med en långsiktig plan. Bekämpning bör endast göras av yrkespersoner med utbildning i hantering av parkslide.
Parkslide har listats som en av de invasiva främmande arterna på EU:s förteckning för växter. Det innebär att det är förbjudet att importera, sälja, byta, odla, transportera, använda och hålla levande exemplar av dessa arter.
Läs mer om parkslide på naturvårdsverkets webb Länk till annan webbplats.
Rapportera om du ser de här växterna på kommunens mark
Om du ser en invasiv växt kan du rapportera det. Då hjälper du till i arbetet med att förhindra spridning.
Om växten finns på kommunens mark kan du felanmäla det till Huddinge kommun.
Innan du lägger in felanmälan kan du kontrollera om beståndet redan är inventerat och känt genom att tända kartlagren för invasiva växter i appen eller på hemsidan. Om beståndet redan finns markerat behöver du inte göra en ny anmälan.
Gör en felanmälan till Huddinge kommun
Så här gör du för att hitta och tända kartlagren
Klicka på ikonen för kartlager i övre högra hörnet
Under rubriken Invasiva arter kan du tända just den art du vill anmäla och se om den redan finns anmäld.
Oavsett om du hittat invasiva arter på kommunal eller privatägd mark kan du rapportera in det på
artportalen.se Länk till annan webbplats.
Vad gör Huddinge kommun åt problemet?
Huddinge kommun arbetar förebyggande med att kartlägga och bekämpa främmande invasiva växter.
Så här hanterar du invasiva växter på din tomt
Om du upptäcker invasiva växter i din trädgård, rekommenderar vi att du först tar reda på så mycket information som möjligt om växten för att ta reda på hur du den ska hanteras.
Du kan slänga en liten mängd invasiva växter väl förpackat i tillförslutna plastpåsar i restavfallet hemma (grönt kärl). Växterna ska inte läggas i trädgårdskomposten, utan ska packas och förbrännas för att undvika spridning.
Är det fler än ett fåtal växtdelar åker du med dessa förslutna plastpåsar/plastsäckar till någon av SRVs fasta återvinningscentraler där det finns separata containers för invasiva växter.
Läs mer om hur SRV hanterar invasiva växter (srvatervinning.se) Länk till annan webbplats.
Vad säger lagen om invasiva arter?
Jätteloka och jättebalsamin finns med på EU-förteckningen över invasiva främmande arter och regleras genom EU-förordningen om invasiva främmande arter. Myndigheter, kommuner, fastighetsägare och villaägare ansvarar för att följa reglerna för att hindra spridning av invasiva främmande arter som finns på EU:s förteckning. Du är skyldig att ta bort jätteloka och jättebalsamin om de finns på din fastighet.
När det gäller parkslide inventerar och dokumenterar vi för närvarande kända förekomster. Eftersom parkslide är en art med stor spridning ligger fokus i nuläget på att begränsa och förebygga vidare spridning. Vi inväntar fortfarande Naturvårdsverkets vägledning/hanteringsprogram för parkslide när det gäller mer konkreta åtgärder.
De övriga två växterna, kanadensiskt gullris och blomsterlupin, har utvärderats för att tas upp på en nationell förteckning och därmed omfattas av reglering. Förslaget ligger hos regeringen för beslut.
Uppdaterad: