Barnahus

Ingen får någonsin:

• slå, sparka, nypa eller dra dig i håret
• skrämma, hota eller kränka dig
• göra något sexuellt mot dig
• slå någon närstående så att du upplever, ser eller hör det

Berätta

Om någon gör det mot dig så är det viktigt att du berättar för någon. Enligt lagen får ingen slå dig, ingen får göra dig illa eller skada din kropp, det är ett brott.

Du kan också själv ringa polisen på telefonnummer 112.

Inför

• Du åker till Barnahus tillsammans med en personal från skolan eller förskolan som känner dig, en så kallad trygghetsperson.
• Dina föräldrar vet inte om att du åker till Barnahus.
• Ni blir hämtande i skolan/förskolan av en ställföreträdare som är jurist eller advokat. Denna person kommer vara ditt stöd och du kan alltid ställa frågor om du undrar över något.
• Vissa barnförhör sker ibland på polisstationen, där det finns anpassade barnförhörsrum, det sker sällan men i de fall det sker så är det oftast ungdomar.

Under

• När ni kommer till Barnahus tas ni emot av en polis som berättar vad ni ska göra och som visar hur Barnahus ser ut.
• Din trygghetsperson sitter under tiden i ett annat rum tills du är klar.
• Poliserna har inte uniform utan vanliga kläder precis som du.
• Du och en polis kommer sitta i ett rum som kallas förhörsrum. Här får du möjlighet att berätta om något har hänt dig eller om något är jobbigt.
• Ibland kan man få vara med om en läkarundersökning på Barnahus, för att se om det finns några skador/märken och hur kroppen mår.
• Om det finns skador eller märken så dokumenteras och fotas dessa.
• Läkarundersökningen gör inte ont och du bestämmer själv om du vill detta. Vi gör det för att vi ska kunna hjälpa dig.

Efter

• Efter barnförhöret får du träffa en socialsekreterare från socialtjänsten på Barnahus. De vill stämma av hur du mår.
• Du kommer sedan träffa socialsekreteraren tillsammans med dina föräldrar, för att prata om barnförhöret och hur det kan kännas efter att du varit där.
• Om barn har jobbiga tankar, känslor eller inte mår bra så kan man få hjälp av en psykolog på Barnahus.

En del barn och unga har lätt för att berätta. Andra kan tycka det är svårare, kanske känner de sig blyga, oroliga, rädda eller att de har en skuld i det som har hänt. Alla känslor är normala och inga är fel.

Ibland kan barn/unga ha lovat att inte berätta eller blivit hotade att hålla tyst och det är för att personen som gjort brottet, oftast vet att de har gjort fel.

Oavsett vad barnet eller den unga har gjort så får ett barn och unga aldrig bli slaget eller skadat. Vad en vuxen gör är aldrig ett barns fel!

Att uppleva våld i familjen är när barn och unga ser eller hör när den ena föräldern i familjen slår eller hotar den andra föräldern. Det kan även vara att barn och unga ser eller hör när syskon blir slagna, hotade eller kallad för elaka ord.

Det kan vara skrämmande och kan göra så att barn och unga mår dåligt och får jobbiga känslor när de ser eller hör våld och hot även fast de själv inte blir slagen.

Barn och unga kan ibland känna att det är deras fel att våldet mellan de vuxna i familjen har startat, men det är ALDRIG barns fel att vuxna slåss.

Kom ihåg att du är unik som du är. Det finns bara en som du och ingen får någonsin skada dig.

Enligt svensk lag är varje människa under 18 år ett barn.

Barn har särskilda rättigheter. Sverige har godkänt FN:s barnkonvention som handlar om barnets rättigheter. Dessa rättigheter finns omnämnda i 54 punkter som kallas artiklar.

Fyra artiklar som är särskilt viktiga

Det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn.

Artikel 2

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3

Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

Artikel 6

Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Artikel 12

Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne eller honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Barn som utsätts för brott samt rätten till stöd och hjälp nämns också särskilt i Barnkonventionen.

Artikel 19

Barnet har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld och mot vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller andra vårdnadshavare.

Artikel 34

Barnet har rätt att skyddas mot alla former av sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.

Artikel 39

Barnet som blivit offer för vanvård, utnyttjande, försummelse, tortyr, väpnade konflikter eller annan omänsklig behandling har rätt till rehabilitering och social återanpassning. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

När ett barn som misstänks vara utsatt för brott av en vårdnadshavare eller annan närstående hålls förhör utan vårdnadshavares vetskap för att undvika risk för att barnet påverkas inför förhöret.

Medföljarskap eller trygghetsperson som vi kallar det innebär i praktiken att en för barnet eller unga känd och trygg person följer med, tillsammans med särskild företrädare (jurist), till den lokal där förhöret ska hållas. Medföljarskapet innebär inte att man fattar några beslut, utan detta ansvar ligger på den särskilda företrädare som förordnats av tingsrätten. Den särskilda företrädaren tar beslut som i vanliga fall ligger på vårdnadshavare under den tid barnet är på barnförhör.

I uppgiften som trygghetsperson är det särskilt artikel 3 i barnkonventionen som är den vägledande principen: ”Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn”. Detta innebär att barn har rätten att ha en trygghetsperson med sig som extra stöd i samband med barnförhöret.

För dig som medföljare/trygghetsperson är det viktigt att vara en trygghet för barnet och unga både innan, under och efter barnförhöret. Barnet/unga brukar oftast vända sig till dig som varit med under denna resa för att få svar på vissa frågor som kommer upp senare. Du är alltid välkommen att kontakta oss på Barnahus om det är några frågor eller funderingar inför, under eller efter barnförhöret.

Inför besöket på Barnahus är det bra om ni förbereder matsäck då det aldrig går att säga hur lång tid ett barnförhör tar. Det är viktigt att både trygghetspersonen och barnet/unga får i sig energi under dagen för att orka. Om det finns allergier av vikt så ska dessa nämnas till ansvarig polis. Eventuella mediciner som barnet är i behov av skall medtas av trygghetspersonen.

Skolan och förskolan har ingen skyldighet att redogöra för omständigheterna kring förhöret. Frågor kring förhöret hänvisas till den polis som är handläggare i utredningen. För att underlätta för medföljaren vid kontakt med vårdnadshavarna är det bra att ha upparbetade rutiner i skolan/förskolan. Kan vara en fördel att rektor eller annan i arbetsledande position kan ta på sig ansvaret för att möta vårdnadshavare efter förhöret.

Det är socialtjänstens ansvar att bedöma barnets och ungas behov av skydd och stöd. I händelse av att barnet och unga inte skulle dyka upp på förskolan dagen efter förhöret är det viktigt att personalen på förskolan och skolan gör en återkoppling till socialtjänsten. Vid en kraftfull reaktion från föräldrarna eller om annan oro uppstår, bör förskolan/skolan återkoppla till socialtjänsten som kan behöva göra en ny skyddsbedömning.

Uppträder vårdnadshavarna hotfullt ska polis kontaktas.