Kroppen och psyket

Att skada sig själv

En del som har ångest eller mår väldigt dåligt skadar sin egen kropp för att slippa de jobbiga känslorna en stund. Man kan uppleva att ångesten minskar just då, men ofta blir den värre efteråt. Man kan också skada sig själv med droger, spel, mat eller sex.

Självskadande kan vara beroendeframkallande. Behovet att skada sig blir större och man kan fastna i ett självskadebeteende.

Berätta hur du mår

Det är vanligt att man skäms för att man skadar sig själv, särskilt om man inte kan sluta. När man är mitt uppe i det jobbigt kan det vara svårt att tro att livet kan bli bättre. Det finns hjälp att få om man berättar för någon hur man mår. Prata med elevhälsan, ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Ta gärna med dig en kompis eller förälder som stöd.

Läs mer om hur du kan sluta skada dig själv

Känner du någon som skadar sig själv?

Det kan vara jobbigt att se någon man bryr sig om göra sig själv illa. Personen som skadar sig måste själv vilja sluta för att kunna förändra sitt beteende, men det kan betyda mycket om du visar att du bryr dig. Du kan erbjuda dig att följa med till elevhälsan, ungdomsmottagningen eller BUP.

Läs mer om hur du kan vara ett stöd för den som skadar sig själv

Alkohol och droger

Många använder alkohol och droger för att slappna av eller för att bli påverkade. För vissa fungerar det att dricka eller ta droger då och då, men andra blir beroende eller får andra problem. Det går inte att veta hur man själv ska reagera.

Om du dricker eller tar droger och känner att det håller på att bli ett problem kan du få hjälp av MiniMaria.

Närstående som dricker

Om du är orolig för ett syskon eller en kompis som dricker eller tar droger är det bäst att du pratar direkt med personen. Du kan berätta vad du har sett och varför du är orolig. Även om personen inte själv vill erkänna att det är ett problem är det bra att du har visat att du bryr dig. Du kan prata med en vuxen på MiniMaria eller ungdomsmottagningen för att få råd om vad du kan göra.

Läs mer om hur du kan vara ett stöd till den som dricker för mycket eller tar droger

Läs mer om alkohol och droger och hur de påverkar dig

Funktionsnedsättning

Det finns många olika typer av funktionsnedsättningar, som påverkar en olika mycket i vardagen. Vissa funktionsnedsättningar syns och andra gör det inte.

Personligt stöd

Om du har en funktionsnedsättning kan du ansöka om ett personligt anpassat stöd hos biståndskansliet.

Om du är under 18 år kan din förälder ansöka åt dig

Stöd i skolan

Om du går i skolan och behöver särskilt stöd som kan underlätta din vardag ska du eller din förälder prata med elevhälsan på din skola. Det är rektorn på din skola som ansvarar för att ditt behov blir utrett så att du kan få det stöd du behöver.

Behandlad annorlunda

Alla människor funkar olika, men ofta finns det förväntningar på att man ska vara på ett visst sätt eftersom det är vanligast. Då kan man bli behandlad annorlunda om man inte funkar så. Om du mår dåligt eller behöver prata med någon kan du kontakta elevhälsan på din skola eller Ungdomsmottagningen.

Att fungera olika

Ledsen och nedstämd

Det är helt normalt att känna sig ledsen och nedstämd ibland. Det kan finnas många orsaker till att man är ledsen, till exempel problem hemma eller med kompisar, att man har bytt skola eller om man är olyckligt kär. Personer som menstruerar kan bli nedstämda dagarna före mens. Man kan bli lättirriterad eller arg om man är nedstämd.

Att prata om känslan

Oftast går nedstämdheten över av sig självt. Det kan hjälpa att prata med någon man litar på, som en kompis eller förälder. Om du vill prata med någon utomstående kan du kontakta elevhälsan på din skola eller ungdomsmottagningen.

Depression

En depression är något annat än att vara ledsen och nedstämd. Tecken på en depression kan vara att man känner sig nedstämd i flera veckor och dessutom tappar intresset för sådant man brukar gilla, har svårt att sova eller sover för mycket, äter mer eller mindre än vanligt eller drar sig undan från sina vänner. Om man har en depression behöver man söka hjälp för att må bättre. Kontakta elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen så kan de hjälpa dig vidare.

Ångest och nedstämdhet

Oro och ångest

Ångest är starka känslor av oro och rädsla som kan kännas i hela kroppen. De flesta känner någon gång av ångest och det är inte farligt. Hjärtat kan börja slå snabbare, man kan börja andas häftigt, bli yr eller må illa. Det kan kännas som att man har svårt att andas. Det kan kännas skrämmande, men går alltid över efter ett tag.

Ångest

Ibland vet man varför man får ångest, till exempel om någon har dött eller man har varit med om något annat hemskt, men ibland kan man få ångest utan att veta varför.

Tips på saker man kan göra själv för att minska sin ångest

Man kan också få hjälp att hitta sätt att bli av med ångesten, till exempel genom samtalsterapi, medicin eller avslappning. Du kan börja med att prata med elevhälsan, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. De kan hjälpa dig att få kontakt med en psykolog eller läkare om det behövs.

Sex och graviditet

Sex ska kännas bra för alla som är med. Man bestämmer tillsammans när och hur man ska ha sex.

Om man använder skydd när man har sex minskar risken både för att man själv ska få en könssjukdom och för att man ska sprida en könssjukdom till någon annan. Det finns många olika sätt att skydda sig.

Att skydda sig

Om man inte vill bli gravid finns det många sätt att skydda sig. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta graviditetsskydd bara skyddar mot graviditet och inte mot könssjukdomar. Därför är det viktigt att skydda sig med till exempel kondom om man inte vet säkert att man själv eller den man har sex med inte har någon könssjukdom, även om en av er till exempel tar p-piller.

Graviditetsskydd

För att få råd och tips när man ska välja graviditetsskydd eller skydd mot könssjukdomar kan man gå till Ungdomsmottagningen. Du kan antingen gå ensam eller tillsammans med någon, till exempel den du är ihop med. Om du tror att du har en könssjukdom eller är gravid kan du testa dig på ungdomsmottagningen. De kan hjälpa dig vidare och svara på dina frågor om det visar sig att du har en könssjukdom eller är gravid.

Läs mer om vad det innebär att ha sex som alla är med på

Självmordstankar

Många har självmordstankar någon gång, och de ska alltid tas på allvar oavsett om det är man själv eller någon annan som har dem. Det finns många anledningar till att man tänker att man inte vill leva längre. För de flesta stannar det vid tankar, men en del tar också sitt liv.

Få hjälp att orka

När det känns som att man inte orkar leva längre kan man få hjälp att orka. Man kan prata med kuratorn på sin skola, med ungdomsmottagningen eller med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Om du inte orkar ringa själv kan du be en kompis, familjemedlem eller en vuxen du litar på. Det finns också hjälplinjer som du kan ringa, där kan du vara anonym om du vill.

Samtalshjälp vid självmordstankar

hjalplinjen.se och rkuf.se

Självmordslinjen, öppet dygnet runt. Ring, mejla eller chatta anonymt. Självmordslinjen är till för dig som går i tankar på att ta ditt liv, eller för dig som har frågor om närstående du misstänker vara i riskzonen.

Om du mår väldigt dåligt och vill ha akut hjälp ska du ringa 112.

Svårt att sova

Det finns olika anledningar till att man kan ha svårt att sova. Hur mycket man behöver sova är olika från person till person. Vissa har lättare för att somna medan andra har svårare. Ibland beror sömnproblemen på att du är orolig eller ledsen över något och ligger och grubblar. Att sova dåligt någon enstaka natt är inte något att oroa sig för. Men om du har svårt att sova under en längre period kan det vara bra att prata om sina problem med någon och få hjälp att göra något åt dem.

Få tips som kan göra att du lättare somnar

Ätstörningar

Om du tänker väldigt mycket på mat och vad du äter kan det bero på att du har en ätstörning. Du kan äta för lite, för mycket, kräkas upp det du har ätit eller träna för mycket. Ätstörningar är farliga för kroppen, så det är viktigt att du får hjälp så tidigt som möjligt. Ofta beror en ätstörning på att du har andra problem, som du tror kommer att kännas bättre om du går ner i vikt eller tränar mer.

Kroppsfixering

Den som har en ätstörning brukar tänka mycket på hur kroppen ser ut och på vikten. En kan ha ett mål att väga mindre eller att se mer tränad ut. Många uppfattar sin kropp annorlunda än den egentligen är, till exempel kan en tycka att en ser tjock ut fast en är väldigt smal. Det är en del av sjukdomen.

Här finns stödgrupper

Ofta försöker man dölja att man har en ätstörning, men man kan få hjälp om man berättar för någon. Du kan prata med elevhälsan på din skola, med ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin. Det finns också stödgrupper där du kan prata med andra i samma situation. Du kan chatta på jourhavande kompis.

Läs mer om vad det innebär att ha en ätstörning