Vem var Karolina Widerström?

Karolina Widerström föddes 1856 i Helsingborg, och blev Sveriges första kvinnliga läkare. Vägen dit var långtifrån problemfri, men Karolina hade modet, övertygelsen och drivkraften att gå sin egen väg.

Under sin livstid engagerade sig Karolina i politiska frågor som rörde kvinnlig sexualitet, rättigheter och hälsa. Hennes insatser skulle komma att förändra så väl samhället som sjukvården.

Utbildning

1873 började Karolina på Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm och blev färdig gymnastikdirektör 1875. Parallellt med studierna jobbade hon som assistent åt professor Branting och som sjukgymnast. Efter examen ville Karolina studera till läkare, men för det krävdes en studentexamen.  Först 1870 hade det blivit tillåtet för kvinnor att ta studentexamen och studera till läkare.

Karolina började på Wallinska skolans gymnasium 1876. För att ha råd att studera gav hon privatlektioner i gymnastik. När Karolina tog studentexamen 1879 hade hon stort A (högsta betyg) i sex ämnen.

Hösten 1879 blev hon antagen till läkarutbildningen vid Uppsala universitet, och året därpå flyttade hon till tillbaka till Stockholm för fördjupade studier på Karolinska institutet. 1884 tog hon medicine kandidatexamen och 1888 blev hon, vid 31 års ålder, Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare i och med sin medicine licentiatexamen.

Karolina Widerström valde att fokusera på ett område som få hade visat intresse för tidigare.  Karolina ville specialisera sig inom kvinnomedicin och gynekologi, men det var en av många dörrar som var stängda för kvinnor på den tiden. Först efter att en manlig professor stöttat Karolina i hennes kamp, tilläts hon gå klart specialistutbildningen.  

Egen mottagning för kvinnor

Nu var Karolina var legitimerad läkare, men trots det fick hon inte arbeta som läkare på sjukhus, eftersom hon var kvinna. Ytterligare en stängd dörr. Karolina gav inte upp. 1889 öppnade hon en gynekologisk mottagning i Stockholm som blev otroligt populär – kvinnor köade ända ut i trapphuset för att få träffa den kvinnliga läkaren.  Hon drev också  en privat klinik (1893-1906) där hon utförde operationer.

Sexualundervisning - en viktig fråga för alla

Karolina Widerström var en tidig förkämpe inom sexualundervisning. Hon tyckte att flickor och kvinnor borde lära känna sina kroppar bättre och att sexualundervisning skulle ges från tidig ålder för att verka förebyggande. Men hon var också noga med att påpeka att eleverna också skulle få höra om de positiva sidorna av sexualiteten och att undervisningen skulle vara för både pojkar och flickor.

Tillsammans med en annan kvinnlig läkare, Maria Aspman, genomförde Karolina flera lyckade projekt som skulle få positiv inverkan på den kvinnliga folkhälsan. Bland annat grundade de en skola för barnavård, skrev läroböcker och såg till att sexualhygien och hälsolära hamnade på schemat i folkskolan.  

De fick kämpa hårt, sexualundervisning var inte ett ämne man pratade om överhuvudtaget i sekelskiftets Sverige.  Men, återigen drev Karolina på utvecklingen i positiv riktning. 1907 hade sexualundervisning införts på nästan alla flickskolor i Stockholm, och 1921 i de flesta flickskolor i Sverige. Ett drygt decennium senare fanns undervisning om sexualhygien över hela landet.

Som skolläkare och skolpolitiker reformerade hon gymnastikundervisningen och skolhälsovården i Stockholm. 

Politiskt engagemang 

Karolina Widerström var under sin livstid engagerad i de flesta stora politiska frågor som rörde kvinnors rättigheter och hälsa. Förutom att hon att hon var engagerad i lika lön för kvinnor och män drev hon också frågor som barnbidrag, underhåll och arvsrätt för utomäktenskapliga barn.

1899 var Karolina var med att starta Sällskapet barnavård för att utbilda barnsköterskor. På Södermalm i Stockholm öppnade sällskapet också en förskola, dit fattiga mammor kunde lämna sina barn medan de arbetade.

I början av 1900-talet förbjöds kvinnor att arbeta under vissa perioder av barnafödandet. Karolina tyckte att samhället skulle erbjuda kvinnorna en ekonomisk hjälp i form av en moderskapsförsäkring och 1911 gick förslaget igenom.

År 1918 bildade hon Kvinnliga läkares kommitté (i dag Kvinnliga läkares förening). Karolina Widerström var medlem i flera föreningar, som Fredrika Bremerförbundet, Akademiskt Bildade kvinnors förening (senare omdöpt till Kvinnliga Akademikers Förening KAF), , Föreningen frisinnade kvinnor (senare Frisinnade kvinnors riksförbund, FKR)  och Landsföreningen för kvinnlig rösträtt. Hon var också med i föreningen Svenska dräktreformeringen och propagerade för att kvinnor skulle bära byxor istället för underkjolar och snörliv, som hade en allvarlig påverkan på kvinnans skelett.

1949, vid 93 års ålder, dog Karolina. Hon har haft ett stort inflytande inom gynekologi, sexualupplysning och jämställdhetsfrågor.  Hon kämpade hela livet för kvinnors rättigheter. Karolina Widerström var en pionjär som aldrig gav upp och som ständigt fick hitta andra vägar för att nå sina mål.

Skrifter av Karolina Widerström:

• De qvinnliga könsorganen, deras funktioner och deras vanligaste sjukdomar (1889)
• Den kvinnliga klädedräkten betraktad ur hälsans synpunkt (1893)
• Kvinnohygien, populärt framställd. De kvinnliga underlifsorganen, deras förrättningar och vård (1899)
• De veneriska sjukdomarna och deras bekämpande (1905)

Källor

Rättvis Historia 

Ottar

Populär historia

Historiesajten

Karolinska Institutet

Wikipedia