Hälsosamma och säkra livsmiljöer

Genom inriktningen Hälsosamma och säkra livsmiljöer bidrar vi framförallt till målet om ett levande och växande Huddinge och ett tillhörande delmål:

• Vi skapar attraktiva miljöer med utgångspunkt i områdets lokala förutsättningar och kvaliteter. Med en balans mellan bostäder och arbetsplatser samt tillgång till utbildning och service ska människor kunna leva ett gott vardagsliv med en meningsfull fritid.

• Vi planerar samhället så att vi får en god ljudmiljö med så låga bullernivåer som möjligt där människor bor och vistas. Omgivningsbuller ska inte medföra skadliga effekter på människors hälsa. I samhällsplaneringen uppmärksammar vi bullerfrågan tidigt. Vi placerar bostäder, parker och andra platser där människor vistas, där bullernivån är så låg som möjligt. Gällande riktvärden för buller ska klaras, till exempel genom att planera för genomgående lägenheter och åtgärder vid bullerkällan. Bullerkartläggning för trafikbuller finns i hänsynskartan, se "Dygnsbuller". 
• Vi planerar nya bostäder, parker och andra platser där människor vistas för att luftkvaliteten blir så god som möjligt. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft, är utgångspunkten för arbetet med luftkvalitén i kommunen.
• När vi planerar nya stadsdelar tar vi särskild hänsyn till att barns livsmiljöer blir hälsosamma. Skolgårdar och andra miljöer där barn vistas ska ha särskilt låga nivåer av buller och luftföroreningar. Gällande riktvärden för buller från väg- och tågtrafik ska klaras på nya skolgårdar. 
• Tillsammans med andra aktörer, till exempel Trafikverket, genomför vi åtgärder för att sänka bullernivåer och halter av luftföroreningar i befintliga miljöer som vid bostäder, arbetsplatser, i parker, grönområden, på skolgårdar, torg och andra mötesplatser.
• I områden där det finns risk för störande vibrationer och stomljud samarbetar vi med berörda aktörer och genomför undersökningar och eventuella åtgärder för att minska störningarna i bebyggelsen. 
• Vi planerar för att bostadsgårdar, parker, förskole- och skolgårdar, torg och andra mötesplatser ska vara solbelysta och ha tillgång till skugga. När vi planerar nya områden gör vi solstudier, särskilt där vi bygger täta stadsmiljöer.
• Där det finns risk för markföroreningar samarbetar vi med berörda aktörer och genomför markundersökningar tidigt i planeringsprocessen. På så sätt kan vi undvika att placera känsliga verksamheter, exempelvis förskola, där högst föroreningsrisk finns. Särskilt bör föroreningar som är spridningsbenägna, exempelvis klorerade lösningsmedel, beaktas tidigt i processen. Områden med kända markföroreningar eller risk för markföroreningar pekas ut i hänsynskartan, se "Potentiellt förorenade områden".
• Vi undersöker radonförekomster vid detaljplaneläggning för bostäder och lokaler alternativt bygger radonsäkert i förebyggande syfte. 
• Vi utformar gator och offentliga rum så att risken för allvarliga trafikolyckor är så liten som möjligt. Vi lägger ett särskilt fokus på trafiksäkra miljöer där många barn och äldre rör sig i sin vardag.
• När vi planerar ny bebyggelse nära till exempel industrier och transportleder för farligt gods samarbetar vi med berörda aktörer för att genomföra riskutredningar tidigt i planeringsprocessen. Se "Rekommenderad led för farligt gods" i Hänsynskartan.
• När vi planerar ny bebyggelse eller anläggningar längs statliga vägar eller järnvägar säkerställer vi tillräckligt avstånd fritt från bebyggelse i enlighet med Trafikverkets riktlinjer.
• Vi tar hänsyn till risker förknippade med farliga verksamheter, genom skyddsavstånd och hur byggnader placeras när vi bygger i närheten av riskklassade verksamheter. I våra utvecklingsområden gör vi en avvägning tidigt i processen om motstående intressen finns. Eventuella tillkommande drivmedelsstationer bör lokaliseras i anslutning till leder för farligt gods. Läs mer om lokalisering av laddinfrastruktur här: Hållbar teknisk infrastuktur.

Människors välbefinnande och hälsa påverkas negativt av buller

Höga bullernivåer kan långsiktigt påverka människors hälsa negativt. Buller medför bland annat ökad stress och minskad koncentrationsförmåga. Om man långvarigt utsätts för buller kan det orsaka högt blodtryck som i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar.

I Huddinge finns flera bullerstörda områden, i första hand längs järnvägarna och de större vägarna. Kommunen har gjort bedömningen att behovet av bostäder och arbetsplatser är stort i kollektivtrafiknära lägen, vilket innebär att de i vissa fall är bullerutsatta. I dessa lägen är det extra viktigt att med åtgärder för att minska bullerstörningarna, särskilt där det finns bullerstörningar från flera källor. Flera av kommunens utvecklingsområden är belägna i eller i anslutning till områden som är verksamhetsområden idag, där bullrande verksamheter kan finnas. Gällande riktvärden för buller från såväl trafik som verksamheter ska klaras. 

Frisk luft är viktig för människors hälsa

För att skydda människors hälsa och miljö finns särskilda bindande miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Dessutom finns det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft, med skarpare målsättningar för exempelvis kvävedioxid och partiklar (PM 10). Miljökvalitetsmålet innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Luftföroreningar påverkar människors hälsa, bland annat orsakar de besvär, sjuklighet samt dödlighet i cancer, hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Eftersom forskningen visar att barn är känsligare än vuxna för luftföroreningar är det särskilt viktigt med en god luftkvalitet i områden där skolor och förskolor är lokaliserade.

Ansvar för buller och luftföroreningar från trafik samt påverkan under byggtid

Kommunen och andra väghållare har ansvar för att vidta åtgärder för att i första hand minska både buller och luftföroreningar vid källan och därefter anpassa bebyggelsen och dess omgivningar utifrån störningen. Exempel på möjliga åtgärder är: minskad trafik, bullerreducerande väg/spår-underlag, miljözoner, flexibel hastighetsreducering, dammbindning, spår- och vägnära skärmar, attraktivt ljudreducerande design, grönska som absorberar buller och binder partiklar, samt att planera för genomgående lägenheter. Om genomgående lägenheter planeras är viktigt att den ljuddämpade sidan värnas från andra bullerkällor.

Huddinge kommun står inför en stor utbyggnad, där flera delar av kommunen kommer vara byggarbetsplatser under lång tid. För att minimera en negativ påverkan under byggtid på boende och intilliggande miljö av exempelvis buller och luftföroreningar ska byggaktörerna ta fram så kallade kontrollprogram. I dessa bedöms möjlig påverkan och hur störningar kan förebyggas och minimeras under byggtiden. I kontrollprogrammet kan även frågor som klimatpåverkan, byggmaterial och uppkomst och hantering av avfall tas upp. 

Vibrationer och stomljud från trafik kan vara störande

Utmed järnvägar och vägar kan vibrationer uppstå. Vibrationerna uppstår framförallt när järnvägen eller vägen ligger på ett lerlager och de kan sprida sig till angränsande fastigheter. Skakningar från väg- och spårfordon eller industrier kan överföras som vågrörelser via berg och mark till byggnader och uppträda som stomljud.

Det finns inga nationella riktvärden för vibrationer eller stomljud i Sverige, men Boverket hänvisar till Trafikverkets riktlinjer "Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg". Om andra riktvärden tas fram nationellt ska de nya värdena gälla.

Solljus och skugga viktigt för hälsan

Det saknas ett nationellt minimikrav för lämplig mängd direkt solljus för utomhusytor avsedda för mötesplatser. Minst fem timmar direkt solljus vid vårdagjämningen/höstdagjämningen är ett riktvärde som kan beaktas. Tre timmar direkt solljus bör ses som ett minimum. Med hänsyn till UV-strålningen behöver det också finnas platser med skugga, särskilt om det gäller platser där barn vistas.

Det finns en målkonflikt mellan att bygga miljöer med tät och hög bebyggelse och möjligheten att få tillräckligt med solljus på gårdar och mötesplatser. Vi hanterar denna målkonflikt i efterföljande planering.

Radon och markföroreningar kan orsaka hälsoproblem

Radon är en luktfri, osynlig radioaktiv gas som vid höga halter i inomhusluft kan vara en hälsorisk. I vissa områden förekommer radon i marken, vilket kan leda till för höga halter av radon i inomhusluft. Gränsvärden för radon inomhus vid nybyggnation och ändring av byggnad finns i Boverkets byggregler. Markföroreningar kan misstänkas i all mark där det förekommit någon typ av industri, till exempel lantbruk, äldre bensinstationer och logistikområden eller där mark har fyllts ut. Att ta i anspråk sådana områden kan vara mer resurseffektivt än att ta obebyggd mark i anspråk. Dock behöver marken undersökas och saneras innan den kan användas för annat.

Kända och misstänkt förorenade områden redovisas i hänsynskartan. Fler områden än de som är utpekade i kartan kan finnas, så frågan bör alltid uppmärksammas tidigt i planeringsprocessen. De utpekade områdena utgörs av bland annat av plantskolor, verkstadsindustrier och avfallsdeponier, varav de flesta är nedlagda. Av sammanlagt ett 30-tal äldre avfallsupplag har åtta riskklassificerats enligt Naturvårdsverkets metodik.

Barn och äldre är mer utsatta i trafiken

Sedan år 1997 har Sverige ett mål om att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, den så kallade Nollvisionen. För Huddinge kommun innebär detta ett etappmål om att halvera antalet omkomna och allvarligt skadade i trafiken till och med år 2030.

Sedan beslutet om Nollvisionen har antalet omkomna och allvarligt skadade resenärer med motorfordon minskat avsevärt. Utvecklingen har inte varit lika positiv för fotgängare och cyklister. En hållbar utveckling förutsätter därför ett ökat fokus på ökad trafiksäkerhet för cyklister och fotgängare. Då barn och äldre i högre grad är oskyddade trafikanter så är de mer utsatta i trafiken. Barn och äldre är också mer sköra vilket innebär att risken för allvarliga skador är högre.

Länsstyrelsen rekommenderar transportleder för farligt gods

Transportleder för farligt gods delas upp i två kategorier: primära transportleder (vägar och järnvägar som i första hand bör användas för genomfartstrafik med farligt gods) och sekundära transportleder (vägar och järnvägar som bör användas för lokala transporter mellan det primära vägnätet och mottagaren och leverantören). Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods.

Generellt sett kan 150 meter vara ett riktvärde för inom vilket avstånd som riskerna med farligt gods bör undersökas närmare. Vid planering av ny bebyggelse intill transportleder för farligt gods behöver därför riskbilden beskrivas och eventuella åtgärder utredas för att minimera transportledernas effekt på bebyggelseutveckling avseende risk. Även vid en utveckling av rekommenderade transportleder kan befintlig bebyggelse påverkas av riskavstånden. När Tvärförbindelse Södertörn är utbyggd föreslås att nuvarande väg 259 avklassificeras som primärled för farligt gods, då Tvärförbindelse Södertörn ersätter den funktionen.

Säkerhetsavstånd mellan infrastruktur och ny bebyggelse

Om man bygger intill en väg eller järnväg innebär det att livsmiljöerna runt omkring utsätts för både miljö– och säkerhetsrisker. Det kan även försvåra för dem som har ansvar för vägen eller järnvägen att genomföra sitt uppdrag, eftersom säkerhet, drift och underhåll kan äventyras, varför ett byggnadsfritt avstånd bör tillämpas. Vid tunnlar behöver tillkommande bebyggelse ske utan att göra intrång i tunnelns skyddszon.

Det byggnadsfria avståndet beror på ett antal faktorer såsom trafiksäkerhet, risk, buller, vibrationer, luftkvalitet och möjlighet att utveckla anläggningen. Även elsäkerhet och hastighet på vägen eller järnvägen spelar roll. Exakt behov av byggnadsfritt avstånd behöver fastställas i senare skeden i planeringen. För befintlig järnväg brukar 30 meter från spårmitt vara en utgångspunkt. För framtida spår tillämpas 25 meter från spårmitt.

Vissa verksamheter medför risker för omgivningen

Det finns verksamheter som medför risker för omgivningen där särskild hänsyn behöver tas, både för att skydda tillkommande bebyggelse, och för att ge verksamheter förutsättningar att verka. Ett par verksamheter i kommunen faller under sevesolagstiftningen, som syftar till att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Det är bergtäkten i Gladö samt Scandinavian Biogas AB. Dessa är båda belägna i Gladö, långt från utvecklingsområden men kan påverka bebyggelsen i Gladö kvarn. Helikopterplattan på Huddinge sjukhus klassas som farlig verksamhet.

Det finns även andra typer av verksamheter i kommunen som klassas som miljöfarliga, såsom drivmedelsstationer, bilverkstäder och avfallshantering med mera. Vissa av dessa verksamheter är belägna i eller i närheten av utpekade stadsutvecklingsområden, vilket innebär att avvägningar kan behöva ske mellan olika intressen i den efterföljande planeringen. Skyddsavstånd och andra försiktighetsåtgärder beror på typ av verksamhet. Mer guidning ges i Boverkets skrift "Bättre plats för arbete".

Miljöprogram 2022

Buller-åtgärdsprogram 2017-2024 (9 MB)

Bättre plats för arbete, Boverket 1995

Miljöbarometern - Miljöbarometern - Huddinge kommun

Nationella emissionsdatabasen - Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet (rus.se)

Länsstyrelsens rekommendationer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, 2016

Trafiksäkerhetsplan 2017

Vägledning säkerhetsavstånd mellan infrastruktur och ny bebyggelse, Trafikverket