Genom inriktningen Hållbar teknisk infrastruktur bidrar vi framförallt till målet om ett Huddinge med minskad klimatpåverkan och ett tillhörande delmål:

• Vi prioriterar system för energiförsörjning och annan teknisk infrastruktur som minimerar negativ påverkan på klimatet.

• I samarbete med SRV Återvinning AB, FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) samt byggaktörer gör vi det möjligt och enkelt för boende, besökare och verksamma i kommunen att återanvända och återvinna produkter och förpackningar samt lämna matavfall för energiutvinning. Det ska vara nära till platser för återbruk och återvinning och det ska vara lätt att förstå hur till exempel förpackningar ska sorteras.
• Vi utreder införandet av avfallssystem som lämpar sig för täta stadsmiljöer i samband med att vi planerar för större nya stadsutvecklingsområden.
• I planeringen reserverar vi mark för återvinningscentraler (ÅVC), återvinningsstationer (ÅVS) och fastighetsnära insamling. Vi samverkar med SRV för att möjliggöra mini-återvinningscentraler (mini-ÅVC) på olika platser i kommunen.
• Tillsammans med SRV för vi en dialog om eventuellt behov av markreservation för utökning av deponin i Gladö.
• Vi samverkar med ledningsägare och andra aktörer för att möta den förväntade kapacitetsbristen i elnäten innan 2030. Vi för en kontinuerlig dialog kring våra utbyggnadsplaner för att ledningsägarna ska kunna dimensionera näten utifrån kommande befolkningsökning. Vi planerar i tidigt skede för att tillgodose markbehov för till exempel transformatorstationer. Det övergripande nätet för elförsörjning, både befintligt och planerat, pekas ut i markanvändningskartan, se "kraftledning". 
• För att inte omöjliggöra ny bebyggelse på vissa platser i anslutning till tätbebyggda områden där konkurrensen om mark är hög verkar vi för markförlagda kraftledningar.
• Kommunen och ledningsägare samverkar i ett tidigt skede för att kunna dimensionera ledningsnäten för värmeförsörjning utifrån kommande bebyggelse. Vi planerar i tidigt skede för att tillgodose eventuella markbehov.
• Både storskalig och småskalig energiproduktion ska vara förnyelsebar och klimatneutral. Vi reserverar mark för energiproduktion i Gladö verksamhetsområde.
• Vi utreder möjligheterna att öka andelen lokalt producerad el från förnyelsebara källor. När vi planerar ny bebyggelse uppmanar vi fastighetsägare att använda sig av innovativa och hållbara lösningar för att producera förnybar energi, till exempel genom solceller.
• Vi samverkar med andra aktörer för att öka tillgången till fossilfri bränsleförsörjning. Detta gör vi genom att möjliggöra för ett utbyggnad för publik laddinfrastruktur på infartsparkeringar och allmän plats samt verka för att nå en heltäckande infrastruktur för publik snabbladdning. Vi planerar i tidigt skede för att tillgodose eventuella markbehov för till exempel tankställen och laddstationer.
• Vi samarbetar med andra aktörer för att utveckla laddinfrastruktur för snabbladdning i anslutning till E4/E20, väg 73 samt i Flemingsberg och centrala Huddinge.
• Vi samarbetar med Stockholm Vatten och Avfall AB för att möjliggöra uppgradering och utbyggnad av huvudavloppstunnel och ledningsnät genom att i tidigt skede planera för eventuella markbehov.
• Vi samarbetar med ledningsägare och andra aktörer för att utveckla cirkulära lösningar där de olika tekniska systemen kan kopplas samman och användas mer effektivt.
• Vi samarbetar med andra aktörer och planerar i tidigt skede för att tillgodose eventuella markbehov för att säkra tillgången till väl utbyggd IT-infrastruktur som täcker behoven i Huddinge.
• Vi erbjuder bredbandsaktörer att i samband med ny exploatering av bostads- och verksamhetsområden anlägga fiberbaserad IT-infrastruktur.
• Vi planerar platser för snöupplag. Platserna ska vara lämpliga ur både transport- och miljösynpunkt.

Gemensam avfallsplan

Kommunen äger tillsammans med Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn bolaget SRV Återvinning AB (SRV). SRV:s uppdrag är insamling och förädling av återvinningsmaterial, bränsle och avfall, samt deponering. 

Kommunerna och SRV har 2021 antagit en avfallsplan som omfattar mål och åtgärder fram till 2030 för att uppnå nationella mål för avfallshanteringen. Avfallsplanen kommer att kompletteras med handlingsplaner och ses över vartannat år.

Det ska vara lätt att sortera sitt avfall

Med en ökande befolkning kan behovet av fler platser för återvinning av grov- och trädgårdsavfall uppstå. Återvinningscentraler finns i dag i Trångsund och i Flemingsbergs industriområde. Återvinningscentralen i Trångsund kan behöva utöka sitt utrymme. Då verksamhetsområdet i Trångsund kan komma att omvandlas på sikt behöver alternativ utredas. Återvinningscentralen i Flemingsberg försvinner i samband med utvecklingen av Flemingsbergdalen och alternativ behöver utredas. Ett alternativ till fullstora ÅVC:er är mini-återvinningscentraler (mini-ÅVC), som kan lokaliseras i bebyggda områden och ökar tillgängligheten och minskar transportbehoven. Mini-ÅVC:er kan med fördel kombineras med möjlighet till återbruk. I Gladö industriområde finns möjligheter att utöka området för återvinningsverksamhet vid framtida behov.

Från och med 1 januari 2023 finns krav på bostadsnära insamling av förpackningar och tidningar. I nya detaljplaner ska behovet av fastighetsnära insamling tillgodoses. I de större nya stadsutvecklingsområdena som planeras framöver kan det finnas behov av att möjliggöra insamlingssystem som lämpar sig för täta stadsmiljöer och minskar transporterna i området, exempelvis sopsug.

Återvinningsanläggning och deponi i Gladö

SRV ansvarar för Sofielunds återvinningsanläggning i Gladö. Här finns också en anläggning för produktion av biogas från matavfall. Återvinningsanläggningen är av regional betydelse och är utpekad i den regionala utvecklingsplanen för Stockholm (RUFS 2050). När den befintliga bergtäkten i området avvecklas kommer delar av den att användas för utökning av återvinningsanläggningen.

SRV bedömer att kapacitetstaket för deponin på Gladö kan nås runt 2040. Kommunen och SRV behöver ha en dialog kring möjligheterna för utvidgning av deponin samt eventuellt behov av markreservation.

Mark kan behöva reserveras för ledningar för värmeförsörjning

Södertörn Fjärrvärme AB (SFAB) levererar idag både fjärrvärme och fjärrkyla till hushåll och företag i Huddinge, Botkyrka och Salem. Fjärrvärmen produceras huvudsakligen i Igelsta, av Söderenergi AB och till ungefär 99 procent med förnybara bränslen. För att trygga värmeförsörjningen i östra Huddinge och effektivisera produktionen behöver SFAB förstärka fjärrvärmesystemet med en ny huvudledning och pumpstation mellan centrala Huddinge och Skogås.

I Flemingsberg behöver fjärrvärme- och fjärrkylanätet förstärkas för att klara det ökade behovet av värme och kyla som bebyggelsen i Flemingsbergsdalen medför. Ledningsägaren är ansvarig för förstärkningar av näten men kommunen behöver i dialog med SFAB och eventuella andra aktörer se över möjliga behov av markreservation för ledningar.

Förnyelsebar energiproduktion för att minska påverkan på klimatet

För att minska påverkan på klimatet bör energiproduktionen från förnyelsebara källor öka. Exempel på sådana källor är bergvärme, solenergi och vindkraft. Kommunens fastighetsbolag och privata aktörer har möjlighet att både vid nyproduktion och i befintliga bostäder och lokaler projektera för till exempel installation av solceller på tak eller andra ytor.

För att minska beroendet av nationell elproduktion och osäkerheten kring överföringen i det nationella stamnätet är en möjlig lösning att öka andelen lokalt producerad el, både vid nybyggnation och för befintliga byggnader.

Klimatneutral drivmedelsförsörjning och laddinfrastruktur för elfordon

Laddinfrastrukturen för elfordon och systemen för att försörja fordon med fossilfria och klimatneutrala drivmedel behöver byggas ut. För att uppnå 2030-målet för transportsektorn, att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent jämfört med år 2010, behövs en omställning av fordonsflottan. En ökad tillgång till laddinfrastruktur för elfordon är en viktig faktor för att nå detta mål.

Många arbetsresor och lokala resor klarar sig enligt resvaneundersökningar på laddningen i hemmet, men för att laddbara fordon ska nå en dominerande marknadsandel behöver de även fungera för långresor. Då krävs en väl utbyggd publik laddinfrastruktur med hög effekt som servar långväga fritidsresande och gods- och yrkestrafik. laddinfrastrukturen behöver särskilt etableras längs huvudvägnät och viktiga godsleder. 

Kapacitetsbrist i elnäten och kraftförsörjning för en växande befolkning

Innan nätaktörernas kapacitetshöjande åtgärder för elnäten är genomförda runt 2030 finns risk för kapacitetsbrist i delar av de regionala och lokala elnäten. Främst anslutningar av stora verksamheter men även större planerade bostadsexploateringar kan påverkas.

För att ledningsägarna ska kunna dimensionera näten utifrån den befolkningsökning som följer av Huddinges expansiva utveckling krävs en kontinuerlig dialog kring utbyggnadsplaner på kort och lång sikt.

Planerade kapacitetshöjningar i elnäten

Svenska kraftnät arbetar med kapacitetshöjande åtgärder genom västra delen av Stockholmsområdet där man sökt koncession för att spänningshöja befintlig ledning mellan Kungens kurva och Alby. Om koncession inte medges för denna sträckning kan andra sträckningar bli aktuella:

• Ett område mellan befintlig ledning vid Glömstavägen, öster om Myrstuguberget och sydväst ner mot befintlig kraftledningsgata som korsar Tullingesjön.
• Ett ledningsområde på båda sidor om E4 mellan Kungens kurva och kommungränsen.

Vattenfall Eldistribution kommer att bygga om ledningen på sträckan Södertälje – Tullinge Villastad för att kunna säkerställa elförsörjningen till Huddinge. Sträckan Tullinge Villastad – Högdalen ska rivas.

Dricksvatten- och avloppssystemen behöver byggas ut

Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) är huvudman för vatten och avlopp i Huddinge kommun. Det ökade antalet bostäder och arbetsplatser innebär ökade krav på vatten- och avloppssystemet. Kapacitetsbrist i huvudavloppstunneln för spillvatten och ett antal huvudvattenledningar för dricksvatten förväntas inom 10-20 år. För att säkra dricksvattenleveransen till Huddinge kommun och grannkommunerna anger ledningsägarna att befintliga ledningar behöver dimensioneras upp och nya ledningar byggas i takt med tillkommande bebyggelse.

Även avloppsledningssystemet behöver ses över och nya ledningar behöver anläggas. Ett problem som behöver åtgärdas är att avloppssystemet idag tar emot oönskat tillskott av vatten på grund av felkopplingar och andra brister i systemet. När det regnar kraftigt finns det därför risk för källaröversvämningar och utsläpp av avloppsvatten i dagvattenledningar, sjöar och vattendrag. För att VA-systemen ska fungera i framtiden krävs både långsiktig planering av helheten och möjlighet till lokala anpassningar. Den kommande lagstiftningen om att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan kommer att tydliggöra kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. 

Utveckla cirkulära lösningar

För att minska behovet av att förbruka ändliga resurser bör vi planera nya områden för en cirkulär resursanvändning. Detta innebär att resursanvändningen ska ske kretsloppsanpassat på naturens villkor.

Infrastruktursystemen för vatten, energi, avlopps- och avfallshantering bör utvecklas till att bygga på kretslopp och cirkulära lösningar med liten klimatpåverkan.

En väl fungerande IT-infrastruktur

I ett alltmer digitaliserat samhälle förändras de digitala tjänsterna ständigt och nya tjänster växer fram vilket gör att efterfrågan på överföringskapacitet är stark. God tillgång till ett väl utbyggt fiber- och 5G-nät kommer vara betydande för framtidens digitala tjänster. För att möta efterfrågan på bredband med hög kvalitet behöver kommunen ta hänsyn till detta i sitt planeringsarbete.

Utgångspunkten är att marknadens aktörer ska tillgodose behovet av digital infrastruktur. Kommunens roll är att underlätta utbyggnaden genom exempelvis smidiga tillståndsprocesser. Kommunen bygger själv ut fibernätet till de egna verksamheterna, och lägger samtidigt ner extra tomrör för fiberkanalisation för framtida beredskap. År 2023 bedöms 95 procent av Huddinges invånare, företagare och offentlig sektor år ha tillgång till bredbandsuppkoppling med överföringshastigheter om minst 100 Mbit/s.

Snöupplag

En tätare bebyggelse kan medföra ett större behov än idag av att transportera bort snön under snörika vintrar. Genom att säkra platser för hantering av snö kan en mer effektiv och miljömässig hantering ske av snömassor.

Avfallsplan 2021-2030 (1 MB)

Planeringsunderlag teknisk försörjning 2020 (1 MB)

Utredning snabbladdning elfordon Huddinge 2021 (5 MB)

PM Prioriteringsordning insamlingssystem 2019

PM Mini-ÅVC 2010