Så kan klimatförändringar påverka Huddinge
Klimatförändringar såsom varmare och kallare temperaturer eller regn och torrperioder leder till en rad olika utmaningar i samhället. För Huddinge innebär det specifikt att områden kan översvämmas vid kraftiga regn, värmeböljor kan orsaka hälsoproblem för invånare och torka kan innebära problem för skördar och leda till vattenbrist. Det ställer krav på att kommunen arbetar aktivt med att minska de negativa effekterna.
Somrarna förväntas bli torrare, men lokala häftiga regn som förekommer mest på sommarhalvåret förväntas öka i intensitet. Det leder till erosion, vilket innebär att marken inte kan hålla kvar växlighet och näringsämnen eller att vatten inte hinner infiltrera ned till grundvatten. Höstar och vintrar förväntas bli blötare. Översvämningar väntas drabba bebyggelse och infrastruktur. Förmågan att magasinera vatten och utjämna flöden blir allt viktigare i kommunens planering och efterföljande drift i och med att vi går mot torrare somrar men flera tillfällen med stora regnmängder.
Klimat- och sårbarhetsanalys kartlägger risker
Kommunen har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys som visar på potentiella riskområden och åtgärdsförslag för fyra olika samhällssektorer: bebyggelse, infrastruktur, kommunikation och hälsa. De klimatrisker som undersökts är översvämning, skyfall och riskområden för skred och erosion. Den innehåller också en värmekartläggning som visar var risker för höga temperaturer, så kallade värmeöar, kan uppstå i kommunen.
Utöver det har kommunen en handlingsplan för klimatanpassning som även den innehåller åtgärder för att minimera risker som uppkommer genom ett förändrat klimat. Åtgärder som behöver genomföras föreslås både för den befintliga bebyggda miljön och inför framtida planering
Intensiva regn ökar risk för ras och skred
Att det regnar hårt och mycket under kort tid kan leda till sänkta grundvattennivåer och sämre tillgång till vatten, då marken inte hinner infiltrera utan vattnet istället rinner av marken ned i sjöar och vattendrag. Detta leder till erosion, det vill säga bortnötning av jord, och näringsämnen som följer med och hamnar i sjön som försämrar vattenkvaliteten.
Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag, liksom höjda och varierande grundvattennivåer, ökar risken för ras och skred som kan orsaka sättningar i marken, vilket i sin tur kan skada byggnader. Längre perioder av torka kan också leda till att marken blir instabil.
Risk för översvämning vid skyfall och vid höga flöden i sjöar och vattendrag
Kommunen har tagit fram en skyfallskartering som bland annat visar vilka områden som översvämmas vid ett så kallat 100-årsregn med klimatfaktor 1,25. Kommunen planerar och behöver vidta åtgärder för att bebyggelse inte ska skadas vid översvämningar och vid detaljplanering utreds skyfall, höjdsättning och storlek på översvämningsytor för att inte skapa nya problem. Naturbaserade lösningar såsom vallar och grönytor kan utgöra viktiga lösningar. I täta stadsmiljöer kan parker eller torg ha en mångfunktionell användning genom att vara nedsänkta och därmed utgöra översvämningsytor vid skyfall. Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för hantering av översvämning vid skyfall.
Klimatförändringarna innebär att flöden i sjöar och vattendrag kommer att förändras. I dagens klimat når vattendragen sina högsta flöden vid snösmältningen under våren. Kommunens vattendrag kommer att visa upp ett förändrat mönster i framtiden med högre vinterflöden och mindre vårflödestoppar. Det beror framför allt på mildare vintrar där en större del av nederbörden faller som regn istället för som snö och skapar därför högre flöden i vattendragen eftersom marken under vintern kan vara vattenmättad eller tjälfrusen. Översvämningsrisker sträcker sig ibland över kommungräns och åtgärder behöver därför samordnas med grannkommunerna. Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå vid Mälaren och längs vattendrag och sjöar i Stockholms län.
Värmeböljor kan motverkas av vegetation
Klimat och sårbarhetsanalysen innefattar även en värmekartering som kartlägger risk för lokala värmeöar i tät stadsmiljö vid värmeböljor. Den visar att ju mer hårdgjord yta och mindre vegetation i kombination med täthet höjer temperaturerna.
Kommunen kan genom kartläggningen genomföra åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av värmeböljor. Genom att plantera träd och buskar av olika storlek, bredd och täthet på trädkronor så minskar kommunen riskerna och effekterna av värmeböljor. Det är också viktigt att undvika stora ytor utan växtlighet.
Fördjupade studier i detaljplaneprocessen
Eftersom relativt stora delar av kommunen är potentiella riskområden för översvämning så kan det vara aktuellt med ny bebyggelse även inom dessa områden. Det är då av största vikt att bebyggelsen utformas på ett sådant sätt att en eventuell översvämning och skyfallsproblematik kan hanteras.
Fördjupade studier av översvämningsrisker, skyfall och hur de behöver hanteras kommer att behövas vid planläggning. Det är viktigt att kartlägga rinnvägar som vattnet kan ta vid stora regn för att kunna planera till exempel viktiga transporter och undvika att i första hand samhällsviktiga funktioner tar skada och risk för människors hälsa samt byggnader. Även framkomligheten för utryckningsfordon är viktigt att studera under detaljplaneprocessen och i ett kommunövergripande perspektiv.
Vad är en samhällsviktig funktion?
Vissa verksamheter är viktigare än andra för att upprätthålla ett fungerande samhälle såsom transporter, mat, skolor och sjukvård. De kallas för samhällsviktiga och behöver prioriteras att skyddas vid en kris eller krig.
