Typografi

Rubriker

Huddinge kommuns rubriktypsnitt för tryckt material heter Brando Sans. Brando Sans sätts i stora typgrader för att underlätta läsbarhet och tillgänglighet.

Rubriker skrivs aldrig med endast versala bokstäver. Första bokstaven är versal, resterande bokstäver gemena.

Brödtext

Till längre texter i tryckta material, använd typsnitten:

• Minion regular
• Minion italic
• Minion bold

Siffror

• I rubriker ska de nedsäkta siffrorna användas
• I brödtext ska de icke-nedsäkta siffrorna användas

Typsnitt för tidningar och magasin

Typsnitten nedan får enbart användas för tidningar och magasin. Med det menas trycksaker som skiljer sig på flera punkter från en broschyr.

Vår definition av tidning är

• Att den omfattar minst 16 sidor i valfritt format.
• Innehållet är enbart av redaktionell karaktär med journalistiska texter och foton eller illustrationer.
• Den är ryggklamrad eller limbunden och kan innehålla annonser.
• Återkommande utgivning är inget krav.

När du jobbar i Office ska du använda de formatmallar som finns i dokumentmallarna. I Officemallar som till exempel informationsblad, pressmeddelanden, broschyrer, rapporter och Powerpoint-presentationer, används typsnittet Calibri Regular

Rubriker

Till Officemallarnas rubriker, används typsnittet Calibri. Det är en mjuk sans serif som är standard i Microsofts plattformar sedan Windows Vista och Microsoft Office 2007.

Brödtext

I Officemallarnas brödtexter, använd typsnittet Times New Roman. Times New Roman är standard i Office.

Rubriker

Till rubriker på webben, använd typsnittet Brando Sans.

Brödtext

Till längre texter på webben, använd typsnittet Source Sans. Det är ett typsnitt från Adobe som går att använda utan licens.

Source Sans passar bra ihop med både Brando Sans och Calibri i formen. Typsnittet har något bredare tecken, låga versaler och relativt långa upp- och nedstaplar, vilket gör att det blir enkelt att läsa även längre texter på skärm och mobil.

När enheter ska kopplas till logotypen, med satt text inom det grafiska elementet, använd alltid typsnittet Brix Sans Medium. Det är samma typsnitt som finns i logotypens ordbild ”Huddinge”.

När enheter ska kopplas till logotypen i det grafiska elementet i digitala tillämpningar, använd typsnittet Brix Sans Medium.

Brix Sans Medium är det typsnitt som används för skyltar.

Se mer information i skyltmanualen

För att uppnå bästa resultat vid textproduktion, använd de textformat som ligger i mallarna för Office samt Indesign. Om sättningen sker utanför mallar, sätt upp typografin med en tydlig hierarki.

• Typsnittsvikterna Bold och Regular kan användas i samma textgrader.
• Använd feta typsnitt för rubriknivå 1 och 2 medan nivå 3 och 4 sätts med normal vikt.
• Sätt inte hela rader i versaler. Huddinge kommun använder främst versalgemen sättning i texterna.
• Spärra inte ut eller knip texter, om inte sammanhanget gör det nödvändigt.

Rubriker, ingresser, mellanrubriker och underrubriker i tryckt material

Exemplet visar principerna för de riktlinjer som finns för sättning av längre texter.

• Sätt rubriker med Brando sans. De ska inte vara för långa – undvik avstavningar i rubriker och följ typografistegen (se nedan).
• Sätt ingresser med Brando sans.
• Mellanrubriker ska kontrastera mot brödtext.
• Märk ut nya stycken med hel eller halv blankrad före, eller använd en fyrkants indrag.
• Sätt löpande brödtext med Minion Pro.
• Sätt siffror i brödtext med Minion kapitäler, alltså siffror med gemen höjd. I tabeller ska siffrorna ha versal höjd, alltså så kallade tabellsiffror.

Typgrader, radlängd, marginaljustering med mera

Läsning bygger mycket på vana. Det betyder att den som läser mycket också kan läsa snabbare. För att underlätta för alla läsare, oavsett läsvana, följ dessa grundregler:

• Använd gradstorlekarna 9–12 punkter för längre texter. Typgrader över 14 punkter är framför allt till för rubriker och mellanrubriker.
• Raderna ska innehålla ungefär 55–65 tecken per rad, inklusive mellanslag.
• För vanliga standardtypsnitt, följ tumreglerna ”stor satsbredd – större typgrad och större radavstånd”, respektive ”liten satsbredd – mindre typgrad och mindre radavstånd”.
• Sätt inte texter med bara versaler, eftersom versaler inte ger lika tydliga och snabblästa ordbilder som gemena bokstäver.
• Välj alltid ojämn högerkant i textspalter i första hand. Marginaljusterad text med jämn högerkant skapar lätt ojämna textytor. Om spaltbredden är smal ger marginaljustering dessutom fler avstavningar.

Typografistegen kombinerar typgrader och radavstånd

Vid textproduktion utanför våra färdiga trycksaksmallar i Indesign, utgå från typografistegen. Typografistegen visar en harmonisk och proportionerlig stegring av rubriktyperna, och ger stora möjligheter att kombinera typografi i exempelvis rubriker.

Typografistegen visar också vilket radavstånd som ska prioriteras. Grundregeln är att radavståndet bör vara 20 procent större än typgraden.

Exempel

Typgraden är 10 punkter. Radavståndet bör då vara 12. Detta sätt att bestämma radavståndet minskar risken att radernas ned- och uppstaplar krockar med varandra.

Tabell för tillriktning och knipning

I tillriktnings- och knipningstabellen finns rekommenderade värden för hur typsnitten ska tillriktas vid redigering i Indesign. Tillriktningen görs med antingen kerning, spärrning eller knipning.

I de mindre typgraderna räcker det med typsnittens inbyggda tillriktning. I större typgrader behövs det däremot en manuell justering av bokstavsmellanrummen.

Både kerning och spärra/knip mäts i 1/1000 fyrkantsblanksteg, en måttenhet som är relativ i förhållande till den aktuella teckenstorleken. Med en teckenstorlek på 6 punkter är 1 fyrkantsblanksteg lika med 6 punkter. Med en teckenstorlek på 10 punkter är 1 fyrkantsblanksteg lika med 10 punkter. Kerning och spärra/knip är strikt proportionella till den aktuella teckenstorleken.