Befolkningsförändring

Huddinge kommun, Sverige och världen påverkas alla av hur befolkningens struktur, demografin, utvecklas. Antalet invånare och deras åldersfördelning påverkar både efterfrågan på välfärdens tjänster och skatteunderlaget som finansierar dem.

Sveriges befolkning uppgick till cirka 10,59 miljoner invånare vid halvårsskiftet 2025, en ökning med endast omkring 5 000 personer sedan årsskiftet. Detta är den lägsta befolkningstillväxten på flera decennier och förklaras av historiskt lågt barnafödande, låg invandring samt ökad utvandring.

SCB:s senaste befolkningsprognos (2025–2070) visar att antalet barn per kvinna nådde sin lägsta nivå någonsin under 2024 och väntas ligga kvar på låga nivåer de kommande åren. Samtidigt ökar antalet äldre kraftigt, vilket leder till att antalet avlidna stiger snabbare än tidigare. Sammantaget innebär detta att försörjningskvoten försämras snabbare än i tidigare prognoser, vilket ökar trycket på välfärdens finansiering och kompetensförsörjning.

Världens befolkning har vuxit snabbt under de senaste årtiondena och har nu passerat åtta miljarder människor. Enligt FN nåddes åttamiljardersstrecket i november 2022, och även om ökningen fortsätter väntas takten avta. FN beräknar nu att vi passerar nio miljarder strax efter 2030 och når en topp på cirka 10,4 miljarder först år 2080 (en senare och lägre topp än tidigare prognoser). Samtidigt som många låginkomstländer fortsatt har stora och unga befolkningar, är konsekvensen i de flesta hög- och medelinkomstländer att befolkningarna i genomsnitt blir allt äldre.

En åldrande befolkning

Sverige blir allt fler invånare, samtidigt som vi blir allt äldre. Denna förändring är en del av en större, global trend där människor i alla världsdelar lever längre. Vid 1990-talets mitt kunde nyfödda globalt i genomsnitt förväntas leva tills de blev 65 år. Idag har det genomsnittet ökat till över 70 år, och omkring år 2035 kan nyfödda förväntas leva i snitt 75 år.

Förklaringen är ökat välstånd och bättre hälsa i de flesta delar av världen. Förändringen har de senaste 20 åren varit särskilt tydlig i Afrika, där barnadödligheten minskat mer än på någon annan kontinent sedan millennieskiftet, samtidigt som kvinnor föder färre barn. Sammantaget innebär utvecklingen att världens befolkning blir allt äldre. Trenden är tydligast i Europa, Nordamerika och delar av Asien, där över en fjärdedel av befolkningen redan idag är äldre än 65 år i vissa länder.

Denna andel förväntas växa till omkring en tredjedel år 2035, med stora utmaningar för välfärd och tillväxt som följd. Utmaningarna handlar bland annat om att äldre har ett större behov av vård och omsorg, vilket ökar trycket på hälso- och sjukvårdssystemen. Samtidigt krävs fungerande pensionssystem för att trygga de äldres försörjning – en särskilt tung börda för många medelinkomstländer med begränsade resurser.

Trenden med en åldrande befolkning hänger starkt ihop med frågan om äldres sjuklighet och funktionsförmåga. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det viktigt att kunna förutsäga – och om möjligt påverka – hur äldres hälsa utvecklas. Innebär en ökning i förväntad livslängd också en längre period av sjuklighet? Eller kan medicinska framsteg och förändrade levnadsvanor leda till en komprimerad sjuklighet (där fler av de extra åren är friska år)?

Kommuner har, som nyckelleverantörer av allt från äldreomsorg till fritidsaktiviteter, ett ansvar och en möjlighet att aktivt verka för en sådan utveckling. Att främja hälsa och förebygga sjukdom bland äldre blir avgörande för välfärdens långsiktiga hållbarhet.

Färre ska göra mer för fler

Med en mindre andel av befolkningen i arbetsför ålder innebär det att färre ska försörja allt fler framöver. Den offentliga sektorns ekonomiska situation blir därför mycket känslig för demografiska variationer. Tydligast syns detta samband i hur antalet barn och äldre direkt påverkar behovet av verksamheter inom skola, vård och omsorg.

Efter en tillfällig återhämtning i ekonomin under 2021 – kopplad till en lägre befolkningstillväxt och statliga pandemistödpaket – ser det ekonomiska läget för Sveriges kommuner nu åter mörkare ut. Trots att antalet invånare fortsätter öka påverkar befolkningens åldersfördelning möjligheten att finansiera kommande välfärdskostnader med prognostiserade skatteintäkter, om inte arbetssätt förändras drastiskt.

Grupper med hög sysselsättning (till exempel medelålders utan barn) väntas dessutom minska, medan grupper som historiskt haft lägre sysselsättningsgrad (till exempel mycket unga respektive mycket gamla, samt vissa nyanlända grupper) väntas öka i andel.

Utvecklingen med en åldrande befolkning tvingar Sveriges och världens regeringar till allt hårdare prioriteringar mellan välfärd (framförallt för äldre) och andra investeringar som forskning, utbildning och infrastruktur.

Eftersom många välfärdstjänster är arbetskraftsintensiva leder en kraftigt ökad efterfrågan även till utmaningar med att kompetensförsörja vård, skola och omsorg. Denna trend syns redan tydligt i Sverige och flera andra europeiska länder. I spåren av en åldrande befolkning följer också en ökad risk för ensamhet och social isolering bland äldre, samt risk för bristande vård och stöd om resurserna inte räcker till.

Sjunkande födelsetal

Globalt sett är sjunkande födelsetal en växande utmaning. I länder som Sydkorea har födelsetalen nått rekordlåga nivåer (under 0,8 barn per kvinna – långt under de cirka 2,1 som krävs för att upprätthålla befolkningsmängden). Även i Sverige har födelsetalen fallit: år 2024 föddes 1,43 barn per kvinna i genomsnitt, den lägsta nivån som någonsin uppmätts i Sverige.

Under 2023 föddes totalt strax under 100 000 barn i Sverige – första gången sedan 2003 som antalet nyfödda understeg 100 000. Detta är en minskning med omkring fem procent jämfört med året innan, och födelsetalen ser ut att förbli låga de kommande åren. Denna nedgång påverkar kommuner över hela landet, inklusive Huddinge.

Kommunens befolkningsprognoser har under de senaste åren justerats nedåt vid varje prognostillfälle, och trots Huddinges läge i en storstadsregion ser kommunen nu en negativ befolkningsutveckling. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kan det låga barnafödandet innebära att mer än var tionde förskola i landet behöver läggas ned på sikt – nationellt motsvarar det cirka 1 000 förskolor. Detta illustrerar hur sjunkande barnkullar ställer nya krav på kommunal planering.

Orsakerna bakom de sjunkande födelsetalen är komplexa och inte fullt ut förstådda. Forskare har tidigare kopplat minskat barnafödande till faktorer som konjunkturläge och arbetsmarknadsläge, men dessa modeller räcker inte för att förklara den nuvarande utvecklingen – mer forskning behövs för att utröna orsakerna. Utöver ekonomiska faktorer visar forskning att oro för klimatförändringar, global instabilitet, psykisk ohälsa och ett upplevt hårdare samhällsklimat i ökande grad påverkar beslut om familjebildning.

För Huddinge innebär detta att framtida befolkningsprognoser blir mer osäkra och att behovet av anpassningsbar planering ökar. Denna demografiska förändring innebär också att det blir allt viktigare att anpassa kommunens tjänster och infrastruktur efter en åldrande befolkning och ett minskande antal barn. Det krävs noggrann analys och strategisk planering för att säkerställa att resurser fördelas effektivt och att kommunens utveckling förblir hållbar på lång sikt.

Tillväxt i städerna, stagnation i glesbygd

Under många år har urbaniseringen inneburit att större städer och regioner växer, medan många landsbygds- och glesbygdskommuner haft stagnerande eller minskande befolkning. I Sverige har denna trend nyligen förstärkts: från november 2023 till november 2024 minskade befolkningen i 191 av landets 290 kommuner, att jämföra med 103 kommuner året 2021.

Antalet barn minskade samtidigt i 235 kommuner under det senaste året. Alla kommuner förväntas nu få färre 1–5-åringar under de kommande fem åren enligt SCB, vilket bryter det mönster av befolkningstillväxt som flertalet kommuner vant sig vid. De kommuner som fortsatt växer är främst större städer och universitetsorter samt vissa förortskommuner i storstadsregionerna. Till och med storstadsnära kommuner kan dock drabbas av stagnation när födelsetalen sjunker och inflyttningen avtar – notabelt är att Huddinges invånarantal nu planat ut trots kommunens attraktiva läge.

I praktiken innebär dessa trender att i princip samtliga kommuner måste anpassa sin verksamhet. Färre barn leder till behov av skolnedläggningar i många kommuner, samtidigt som äldreomsorgen behöver byggas ut för att möta en dramatisk ökning av antalet äldre. Att stänga skolor kan vara politiskt svårt, men alternativet kan bli nedskärningar i omsorgen eller skattehöjningar, enligt SKR:s ekonomer.

Redan idag ser vi exempel: Under de senaste åren har flera kommuner, som Lund, beslutat att lägga ned skolor på grund av minskande elevkullar. Samtidigt räcker inte sådana anpassningar ensamma; kompetensbristen inom vård och omsorg riskerar att förvärras när arbetsföra flyttar från glesbygd och färre unga träder in i yrkena.

Migration som möjlighet och utmaning

Samtidigt som den globala fattigdomen minskar finns idag fler pågående väpnade konflikter än vid någon tidpunkt sedan andra världskriget[17]. Fattigdom, klimatförändringar och krig driver miljontals människor att söka en bättre tillvaro i andra länder. År 2023 uppskattades antalet människor på flykt globalt till över 120 miljoner – den högsta siffran någonsin – och ungefär hälften av dessa är barn.

De största flyktingströmmarna kommer från konflikter i länder som Syrien, Afghanistan, Ukraina, Venezuela, Myanmar och Sudan. Klimatrelaterade katastrofer som torka och översvämningar har dessutom tvingat tiotals miljoner att lämna sina hem under det senaste decenniet, även om dessa inte alltid definieras som flyktingar i juridisk mening.

Denna omfattande migration skapar både möjligheter och utmaningar. För höginkomstländer som Sverige kan invandring motverka effekterna av en åldrande befolkning och arbetskraftsbrist – ökad arbetskraftsinvandring lyfts ofta fram som en del av lösningen på försörjningsbördan. Samtidigt ställer invandringen krav på integration, bostäder, utbildning och jobb för nyanlända.

Sveriges erfarenheter illustrerar dessa dubbla sidor: Under 2010-talet drevs landets befolkningstillväxt i hög grad av invandring, men efter den skärpta migrationspolitiken 2016 har asylinvandringen minskat kraftigt. Kriget i Ukraina 2022 ledde till att över 50 000 ukrainska flyktingar togs emot i Sverige under massflyktsdirektivet, vilket visade prov på stor solidaritet men också satte press på kommunerna att ordna boende, skola och vård.

Samtidigt har regeringen 2022–2025 infört ytterligare åtstramningar av migrationspolitiken, bland annat höjda försörjningskrav för arbetskraftsinvandring (90% av medianlön från juni 2024) och skärpta villkor för anhöriginvandring. På europeisk nivå har länderna under 2023 enats om en ny migrationspakt för att fördela asylansvar, vilket kan påverka Sveriges framtida flyktingmottagande.

Invandringsantagandena har justerats i SCB:s senaste framskrivning. För 2025 har invandringen höjts, främst till följd av att ukrainska medborgare med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet sedan sommaren 2024 har möjlighet att folkbokföra sig i Sverige. Därefter antas invandringen minska igen under de följande åren, bland annat på grund av lägre asyl- och anhöriginvandring samt minskad arbetskraftsinvandring från Norden och EU. Detta innebär att migrationens potential att mildra effekterna av en åldrande befolkning kvarstår, men i mer begränsad omfattning än tidigare antagits.

För Huddinge och andra kommuner innebär migrationsutvecklingen att kompetensförsörjningen delvis kan lösas genom invandring – till exempel är många av de senaste årens invandrare i arbetsför ålder och kan bidra i bristyrken inom välfärden. Samtidigt kräver en lyckad integration aktiva insatser. Språkutbildning, validering av utländska examina och social inkludering är avgörande för att invandring ska bli en nettoresurs för samhället. Misslyckas integrationen riskerar istället utanförskap, trångboddhet och ökad belastning på socialtjänst och polis. Migrationsdebatten i Sverige är polariserad, men en gemensam insikt är att

tidigare års brister i integration måste åtgärdas. Kommuner har här en nyckelroll – både i att välkomna och stötta nyanlända, och i att ställa krav och skapa möjligheter till egen försörjning för dem som bosätter sig i kommunen.

Nya motorer för världens utveckling

Globaliseringen och nya kommunikationstekniker innebär att idéer, kunskap, trender och även desinformation idag sprids snabbare och når fler människor än någonsin. Samtidigt förändras världsekonomins tyngdpunkter. Under de senaste decennierna har den ekonomiska utvecklingen i länder utanför västvärlden accelererat, vilket gör att nya regioner nu fungerar som motorer för global tillväxt.

Kina har sedan länge varit världsekonomins lokomotiv, men Kinas befolkning har nu börjat minska och landets ekonomiska tillväxt saktar in. Indien gick 2023 om Kina som världens folkrikaste nation med 1,428 miljarder invånare, och med en yngre befolkning och snabb teknikutveckling framstår Indien som en allt viktigare aktör i både ekonomi och geopolitik.

Över hälften av den globala befolkningsökningen fram till 2050 väntas ske i bara åtta länder – varav fem i Afrika. Afrika söder om Sahara har en snabbt växande ung befolkning som på sikt kan bli en enorm tillgång för global ekonomi och innovation, förutsatt att utbildning, infrastruktur och politisk stabilitet förbättras. Redan idag tillhör 9 av de 20 snabbast växande ekonomierna i världen afrikanska länder.

Utvecklingsländerna står dock inför stora utmaningar – från fattigdomsbekämpning till klimatanpassning – som kan hindra dem från att nå sin fulla potential som världens nya motorer. Det internationella samfundet debatterar hur rättvis och hållbar utveckling bäst kan stödjas. För Huddinge kommun, liksom för Sverige i stort, innebär skiftet i världens motorer att omvärldsbevakningen behöver vidgas.

Samarbete och kunskapsutbyte med snabbt växande ekonomier (t.ex. inom teknik eller utbildning) kan öppna nya möjligheter. Samtidigt kan global konkurrens om talanger och investeringar skärpas när fler länder tar plats på den ekonomiska arenan. Att förstå och förhålla sig till dessa framväxande motorer – från Indiens tech-industri till Afrikas urbana tillväxtcentra – blir en del av kommunens långsiktiga omvärldsanalys.