Befolkningsförändring

Världens befolkning har vuxit snabbt under de senaste årtiondena. Idag är vi knappt 8 miljarder människor på jorden. Den siffran förväntas öka till cirka 10 miljarder år 2050. Samtidigt saktar befolkningstillväxten långsamt in.

Medan många låginkomstländer fortfarande har stora och unga befolkningar, är konsekvensen i de flesta hög- och medelinkomstländer att befolkningen i genomsnitt blir allt äldre.

En åldrande befolkning

I Sverige blir vi allt fler, samtidigt som vi blir allt äldre. Denna förändring är en del av en större, global trend – människor i alla världsdelar lever allt längre. I mitten av 1990-talet förväntades nyfödda i världen i genomsnitt att leva tills de blev 65 år. Idag har den siffran ökat till en förväntad livslängd på över 70 år. 2035 kmmer nyfödda att leva i genomsnitt 75 år.

Förklaringen är ett ökat välstånd och förbättrad hälsa i de flesta delar av världen. Förändringen har de senaste 20 åren varit särskilt tydlig i Afrika. Där har barnadödligheten minskat mer än på någon annan kontinent sedan millennieskiftet, samtidigt som kvinnor föder färre barn.

Utvecklingen innebär att världens befolkning blir allt äldre. Trenden är tydligast i Europa, Nordamerika och delar av Asien, där en dryg fjärdedel av befolkningen är äldre än 65 år i dag. Denna andel förväntas växa till knappt en tredjedel år 2035, med stora utmaningar för välfärd och tillväxt som följd.

Utmaningarna handlar bland annat om att äldre har ett större behov av vård och omsorg vilket ökar trycket på hälso- och sjukvårdssystemen. Samtidigt krävs fungerande pensionssystem för att trygga de äldres försörjning. Det kan bli en särskilt stor börda för medelinkomstländer som ofta har begränsade resurser för att möta de växande behoven.

Trenden med en åldrande befolkning hänger starkt ihop med frågan om äldres sjuklighet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det viktigt att kunna förutsäga, och om möjligt påverka, hur den kommer att utvecklas. Innebär en ökning i förväntad livslängd också en förlängd sjuklighet? Eller kan en kombination av medicinska framsteg och livsstilsfaktorer leda till en komprimerad sjuklighet?

Kommuner har, som nyckelleverantörer av allt från äldreomsorg till fritidsaktiviteter, ett ansvar och en möjlighet att aktivt verka för en komprimerad sjuklighet. Det blir i sin tur avgörande för välfärdens kostnadsutveckling.

Färre ska göra mer för fler

En mindre andel människor i arbetsför ålder innebär att fler ska försörjas framöver. Den offentliga sektorns ekonomi är därför mycket känslig för variationer i demografin. Tydligast går detta samband att utläsa i hur antalet barn och äldre direkt påverkar behovet av verksamheter inom skola, vård och omsorg.

Ekonomin återhämtade sig tillfälligt under 2021, vilket hängde ihop med en lägre befolkningstillväxt och en statlig tilläggsfinansiering. Nu ser det ekonomiska läget för Sveriges kommuner mörkare ut igen. Trots att antalet invånare fortsätter öka, gör den demografiska fördelningen av befolkningen att kommande kostnader för välfärden inte kommer att kunna finansieras med det förväntade skatteunderlaget, om inte arbetssätten drastiskt förändras. Grupper med hög sysselsättning väntas dessutom minska, medan grupper med historiskt sätt lägre sysselsättning väntas öka.

Denna trend tvingar Sveriges och världens regeringar till allt hårdare prioriteringar mellan välfärd, framförallt för äldre, och investeringar inom till exempel forskning, utbildning och infrastruktur.

Eftersom vård- och omsorgstjänster ofta är arbetskraftsintensiva, innebär en ökad efterfrågan också utmaningar med att kompetensförsörja välfärden. Den trenden syns redan tydligt, både i Sverige och i andra europeiska länder.

Utvecklingen leder också till en ökad risk för ensamhet och isolering, eller bristande vård och stöd för äldre människor.

Sjunkande födelsetal

Globalt sett är sjunkande födelsetal en växande utmaning. I länder som Sydkorea har födelsetalen nått rekordlåga nivåer, med färre än 0,8 barn per kvinna – en siffra långt under den nivå som krävs för att upprätthålla befolkningsmängden. Detta fenomen riskerar att påverka ekonomier och samhällsstrukturer världen över.

Under de senaste åren har även Sverige upplevt en betydande minskning i antalet födda barn. Förra året föddes cirka 100 000 barn, vilket är en minskning med fem procent jämfört med året dessförinnan. Denna nedgång i födelsetal påverkar kommuner över hela landet, inklusive Huddinge. Minskade födelsetal har direkta konsekvenser för kommunens planering och resurshantering, och i Huddinge kommun har befolkningsprognosen under de senaste åren justerats nedåt vid varje prognostillfälle. Idag har kommunen, trots närhet till en storstad, en negativ befolkningsutveckling.

Orsakerna bakom de sjunkande födelsetalen är komplexa och ännu inte fullt ut förstådda. Forskare har tidigare kopplat minskat barnafödande till faktorer som konjunkturläge och arbetsmarknad, men dessa modeller stämmer inte helt överens med den nuvarande utvecklingen och mer forskning behövs för att utröna och bekräfta orsakssamband.

För Huddinge kommun innebär denna demografiska förändring att det blir allt viktigare att anpassa kommunens tjänster och infrastruktur efter en åldrande befolkning och minskande antal barn. Det krävs en noggrann analys och strategisk planering för att säkerställa att resurser fördelas effektivt och att kommunens utveckling förblir hållbar på lång sikt. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) förutspår, till exempel, att det låga brnafödandet kan leda till att mer än var tionde förskola behöver på mellanlång sikt kan behöva läggas ned, vilket nationellt motsvarar cirka 1 000 förskolor.

Denna utveckling gör prognoser och investeringar svåra att balansera och riskerar att leda till ett försämrat ekonomiskt utfall på många håll.

Migration som möjlighet och utmaning

Samtidigt som den globala fattigdomen blir allt lägre, pågår idag fler väpnade konflikter än vid någon tidpunkt sedan andra världskriget. Fattigdom och krig gör att många människor flyr mot ett bättre liv i höginkomstländer i Europa och Nordamerika.

Invandringen innebär utmaningar med nyanländas integration i till exempel bostads- eller arbetsmarknaden, och skapar på sina håll politiskt missnöje och populistiska strömningar. Samtidigt skapar invandringen arbetskraft i länder med åldrande befolkningar.

Sverige har idag en jämförelsevis stor flyktinginvandring, med många nyanlända i förvärvsarbetande ålder, vilket fungerar som en motvikt till vår åldrande befolkning och föryngrar befolkningen. Samhällets förmåga att kompetensförsörja välfärden kommer i stor utsträckning att bero på i vilken takt och omfattning som nyanlända kommer i arbete och bidrar till finansieringen av välfärden.

Nya motorer för världens utveckling

Den största befolkningstillväxten globalt förväntas i Afrika och Asien. Där kommer antalet människor att öka med nästan två miljarder. Ett antal länder i dessa världsdelar kommer att kombinera den höga tillväxten med en fortsatt stor andel unga, en utveckling som har både för- och nackdelar. I Afrika, söder om Sahara, finns områden där mer än halva befolkningen består av barn under 15 år.

Den centrala frågan för dessa länder blir att kunna nyttja sin unga befolkning för att öka välståndet per invånare, och hantera utmaningen med hög arbetslöshet. Möjligheten att satsa på utbildning, öka tillgången till och likvärdigheten inom hälso- och sjukvård samt skapa möjligheter till anställning och arbete är nyckelfaktorer.

Samtidigt ger ett minskat barnafödande i dessa länder stora möjligheter till välstånd och utveckling eftersom andelen invånare i arbetsför ålder ökar.

Dessa länder har alltså i stort sett den motsatta demografiska utmaningen, jämfört med den som beskrivs ovan. De har goda förutsättningar att bli den nya världsekonomins utvecklingsmotorer om de kan hantera ovanstående utmaningar.