Globalisering

Globaliseringen fortsätter att vara en stark drivkraft för ekonomisk tillväxt och teknikspridning, men har samtidigt gjort Sverige och svenska kommuner mer sårbara för globala störningar.

Handelskonflikter, ökande protektionism och höjda tullar riskerar att slå mot svensk exportindustri, öka importkostnader och påverka sysselsättningen negativt. För kommuner innebär detta ökade risker kopplade till leveranskedjor, investeringar och arbetsmarknad, men också ett behov av ökad resiliens och diversifiering i samarbeten och försörjning.

Globaliseringen har varit en avgörande drivkraft för välståndsökningen i världen under de senaste årtiondena. Den har bidragit till att miljontals människor lyckats ta sig ur den djupaste fattigdomen, samtidigt som den har gynnat företag och länder i den rika delen av världen. Men globaliseringen har också bidragit till en växande osäkerhet om framtiden, där utvecklingen ibland kan uppfattas som ett hot mot de egna livsvillkoren.

Det har bidragit till en motreaktion som på senare tid accelererat, främst i form av hot om strafftullar mellan några av världens globala handelscentrum. Globaliseringen utmanas också av kriget i Ukraina och destabiliserade globala transportvägar på grund av ökade säkerhetspolitiska spänningar i världen. Flera av globaliseringens drivkrafter ser emellertid ut att bestå även om förutsättningarna har förändrats med tiden.

En ny globalisering

Globaliseringen är en samhällstrend som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Globaliseringen är en naturlig följd av de tekniska och sociala landvinningar som successivt möjliggjort allt närmare mänskliga kontakter mellan länder och kontinenter. I det långa perspektivet har utvecklingen varit entydig även om vägen kantats av perioder med bakslag och tillfälligt ökad isolering från omvärlden.

Globalisering innebär en ökad sammankoppling mellan länder, med ökat ömsesidigt beroende. Den har varit en avgörande drivkraft för välståndsökningen i världen under de senaste årtiondena. Globaliseringens förespråkarna har pekat på både historiska erfarenheter och ekonomisk teori för att påvisa att alla skulle vinna på ökad sammankoppling tvärs nationsgränser.

Globaliseringen är ett av vår tids kännetecken. Människor, regioner och företag är alltmer beroende av varandra genom internationellt samarbete, handel och resande. Flödet av tankar, idéer, varor, kapital och människor mellan världens länder ökar och Sveriges befolkning har vant sig vid att inta ett internationellt perspektiv på frågor så skilda som politik, matlagning och populärkulturella fenomen såsom TV-serier och kändisar.

Oavsett hur globaliseringen tolkas utifrån ekonomisk teori eller hur en enskild person kan förhålla sig till dess följder har Huddinge kommit närmare omvärlden och världen närmat sig Huddinge, både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Kommunens befolkning, varu- och tjänsteutbud, konsumtionsvanor och intressen blir alltmer heterogena och behovet av de tjänster som efterfrågas av kommunens invånare, företagare och besökare förändras som en följd av detta.

Säkerhetshot och strafftullar

Globaliseringen har under en lång tid ifrågasatts utifrån perspektiv som ekologisk hållbarhet, ekonomisk fördelning och länders interna produktion och arbetsmarknad. Även om globaliseringen bidragit till vårt välstånd de senaste decennierna, har många människor samtidigt känt en växande osäkerhet inför framtiden. En del bedömare menar att dessa exempel är tidiga tecken på en avglobalisering, och att framtiden sannolikt innebär att vissa av globaliseringens landvinningar går förlorade.

När USA:s dåvarande president Donald Trump 2018 införde omfattande tullar på stål- och aluminiumimport markerade det startskottet för en ny era av handelskonflikter. Under parollen "America First" infördes 25-procentiga tullar på stål och 10 procent på aluminium, med målet att skydda amerikansk industri. Detta protektionistiska drag provocerade fram snabba motåtgärder från både Kina och EU, som svarade med egna tullar på amerikanska produkter. Resultatet blev en eskalerande handelskonflikt som destabiliserade globala leveranskedjor och pressade företag i flera länder.

I dag ser vi hur detta mönster återupprepas. Nyheter om nya tariffer, särskilt riktade mot kinesiska elbilar och andra högteknologiska produkter, speglar samma logik av ekonomisk nationalism och protektionism. Skillnaden nu är att de globala förutsättningarna har förändrats. Efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har sårbarheterna i den globala ekonomin blivit ännu tydligare. Handelskonflikter som tidigare främst var ekonomiska kan nu också få geopolitiska konsekvenser, med ökad risk för långvariga spänningar mellan stormakter.

För Sverige innebär detta ett fortsatt osäkert handelsklimat, där risken för störningar i export och import är högre än på decennier.

Orsakerna till detta skifte är många. Globaliseringens innebär att enskilda arbetare förlorar sina jobb när fabriker stänger och produktionen flyttas utomlands. För dessa relativt stora grupper innebär global handel inte ökat välstånd, utan osäkerhet, arbetslöshet och en känsla av att ha blivit övergivna av politiska och ekonomiska eliter. Många av dessa "globaliseringens förlorare" känner inte igen sig i de värderingar som utgjort normen bland den högutbildade och urbana klass som förespråkat och orkestrerat den. I stället har globaliseringen uppfattats som ett hot mot en etablerad självbild och sätt att leva.

Detta yttrar sig i att populistiska krafter har kunnat dra nytta av ett ökat motstånd mot frihandel, fria kapitalrörelser och internationell migration för att öka sin attraktionskraft mot en väljargrupp som ifrågasatt centrala drivkrafter i globaliseringen. Missnöjet har i flera fall, inte minst Brexit, underminerat de politiska samarbetsrelationerna mellan länder och satt utvecklingen mot en fortsatt globalisering under press. Flera av globaliseringens drivkrafter ser ut att bestå även om förutsättningarna för den har förändrats. Dock är den förbehållslösa tron på globalisering och stordrift tydligt på väg ut, samtidigt som fokus på det lokala och regionala växer.

På motsvarande vis har det försvarspolitiska samarbetet mellan Natos 30 medlemmar stärkts som en reaktion på kriget i Ukraina, och både Sverige och Finland ingår numer i försvarssamarbetet. På sikt skulle utvecklingen kunna leda till en mer uppdelad men fortsatt globaliserad värld, där samarbete fortsätter att fördjupas inom separata sfärer men där utbytet mellan blocken minskar eller stagnerar.

På vissa håll kan en global marknad uppfattas som ett hot även mot svenska företag och våra invånares livsvillkor. Ett exempel på detta är att lokala företag får allt tydligare konkurrens av ehandel från Kina eller USA. I en värld där den globala handeln backar står Sverige särskilt utsatt.

Som en globalt sett liten, exportberoende ekonomi är Sverige starkt integrerat i internationella handelsflöden. Handelskonflikter, protektionism och ökade tullar hotar att slå hårt mot den svenska ekonomin genom minskad export, högre importkostnader och förlorade arbetstillfällen.

En svensk kommun bör vara beredd på flera utmaningar i spåren av ökade handelskonflikter och minskad globalisering. Ekonomisk osäkerhet kan leda till förlorade arbetstillfällen inom exportberoende företag, vilket påverkar både sysselsättning och skatteintäkter.

Ökade kostnader för importerade varor och material kan dessutom driva upp priser i offentlig verksamhet, särskilt inom bygg, infrastruktur och teknisk utrustning. Kommunen kan även behöva hantera sociala spänningar kopplade till ekonomisk otrygghet, där missnöje kan påverka den lokala samhällsstabiliteten och det politiska landskapet.

Innovation och reglering: en balansgång

Den globala ekonomin präglas av olika synsätt på innovation, där USA ofta ses som drivande för teknologisk utveckling, Kina som snabb på att anpassa och implementera nya tekniker, och EU som framstående inom regelutveckling. Talesättet är ”The US innovates, China replicates and Europe regulates”.

EU:s regleringar som GDPR, AI Act och NIS2 är utformade för att skydda individens integritet, främja säkerhet och skapa rättvisa spelregler. Samtidigt finns en oro att de kan begränsa innovationsförmågan, särskilt jämfört med mer avreglerade marknader som USA och Kina.

Sverige, som gång på gång rankas som ett av världens mest innovativa länder, står i en unik position. Landet har en lång tradition av att kombinera reglering med innovativt entreprenörskap. Svenska företag och forskningsinstitut har visat förmåga att navigera strikta regleringar och samtidigt driva fram nya lösningar inom områden som grön teknik, digitalisering och bioteknik.

Utmaningen framöver blir att hitta en balans mellan att följa EU:s regleringsramverk och att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft som en global innovationsledare. För Huddinge kommun innebär detta att skapa en lokal miljö som främjar kreativitet och tillväxt, samtidigt som den följer de globala och europeiska standarder som formar framtidens marknader. Genom strategiska samarbeten och investeringar kan kommunen bidra till att Sverige förblir i framkant inom innovation, även i en mer reglerad värld.

En global marknad och global konkurrens

 Arbetsdelningen mellan länder, regioner och världsdelar har förändrats och förstärkts i takt med att de globala försörjningskedjorna blivit längre och mer uppdelade. Ett stopp i produktionen i en specialiserad fabrik i en del av världen kan numer på väldigt kort tid begränsa tillgången på varor på andra sidan jordklotet.

Samtidigt förlitar varuproduktionen i allt högre grad sig på ”just enough, just-in-time”, ett mer lönsamt och närmast lagerlöst produktionssystem med mycket kort väg från beställning till leverans. Förutsättningen för att detta ska fungera är snabba, tillförlitliga och billiga transporter.

Sverige har vid flera tillfällen redan drabbats av varubrister och ökade kostnader på grund av globala faktorer utanför landets påverkan. Översvämningar nära viktig produktionsinfrastruktur för IT-komponenter, ändrade globala konsumtionsmönster och osäkerhet i transportlederna har lett till plötsliga prisökningar på hårddiskar, paprika, bränsle, kött och rapsolja.

Utvecklingen sattes på sin spets under början av pandemin när gränser stängdes och leveranser av allt ifrån sjukvårdsmateriel och mediciner till insatsvaror i industrin på kort tid ströps utan närmare internationell koordinering. Allt tyder på att Huddinges verksamheter kommer att behöva hantera varubrister och prisökningar på grund av fortsatta störningar i de globala leveranskedjorna. Det kan, plötsligt och oundvikligen bli svårt och dyrt att få tillgång till mediciner, livsmedel och energi.

Det finns också en oro för större protektionism hos de länder som producerar de varor som Sverige i händelse av kris är i behov av. En isolationistisk och protektionistisk värld försvårar rörligheten för, och därmed tillgången till, viktiga och nödvändiga varor och tjänster.

Det blir därför allt viktigare att arbeta aktivt med att säkra viktiga försörjningsflöden genom avtalsvillkor som ställer krav på viss lagerhållning eller att en alternativ vara ska kunna levereras vid avbrott i en leveranskedja. Satsningar, där de är möjliga och rimliga, på lokal ekonomi och lokal produktion kan minska kommunens utsatthet i ett osäkert globalt läge, men kommer också att öka verksamheternas kostnader.

En övergång till en global marknad innebär en kraftigt ökad konkurrensutsättning för Sveriges företag. Denna hyperkonkurrens kan innebära att många företag, som länge verkat på en trygg lokal marknad, snabbt kan bli utkonkurrerade på en global marknad. Globaliseringen ger dock möjlighet för företag etablerade i Sverige – och i förlängningen Huddinge – att nå ut till nya målgrupper och expandera sin verksamhet. Genom att dra nytta av handelsavtal och internationella samarbeten kan kommunen öppna för nya affärsmöjligheter och ekonomisk tillväxt.

Globaliseringen har dock också förskjutit den ekonomiska och politiska tyngdpunkten i världen bort från Europa och Nordamerika. På några få årtionden har tidigare fattiga och marginaliserade länder som Kina och Indien seglat upp som ekonomiska stormakter.

Minskade relativa skillnader gentemot Västvärlden har även fått en lång rad andra tillväxtländer att flytta fram sina positioner. Det avspeglas till exempel i att centrum för världshandeln inte längre kretsar runt USA och EU utan har sin tyngdpunkt i Asien med Kina i centrum.

Global kompetensförsörjning och konkurrenskraft

Sverige tillhör på flera sätt globaliseringens vinnare. En betydande faktor är att det svenska näringslivet har blivit allt mer konkurrensutsatt från utlandet. Det innebär att företagen löpande har tvingats öka värdet av medarbetarnas arbete genom rationaliseringar, produktutveckling och innovation för att överleva på den globala marknaden.

Detta har skapat fler högavlönade arbeten i kunskapsintensiva delar av tjänstesektorn och industrin. Samtidigt har globaliseringen tvingat företag med låg konkurrenskraft att dra ner på verksamheten, vilket har frigjort arbetskraft till nytta för andra mer produktiva delar av näringslivet.

Sveriges offentliga sektor är utsatt för en enorm utmaning i att kompetensförsörja välfärden. Sveriges efterfrågan på arbetskraft rankas högst i Europa, samtidigt som det finns en utbredd kompetensbrist med 2,5 arbetssökande per ledigt jobb. Denna brist är särskilt påtaglig inom tekniksektorn, och den ökande efterfrågan kan förvärra situationen. I och med globaliseringen kan nya möjligheter att rekrytera skapas.

Många regioner har redan börjat nyttja möjligheten att köpa tjänster som kan utföras på distans från svenska företag som är lokaliserade i andra tidszoner för att minska personalbehov på natten, t.ex. genom att röntgenbilder analyseras av personal i Australien.

På framtida globala marknader kommer klimatsmarta och cirkulära lösningar att efterfrågas, och där kan Sveriges näringsliv vara konkurrenskraftigt.