Globalisering

Men globaliseringen har också bidragit till en växande osäkerhet om framtiden, där utvecklingen ibland kan uppfattas som ett hot mot de egna livsvillkoren. Det har bidragit till en motreaktion som på senare tid accelererat, främst i form av hot om strafftullar mellan några av världens globala handelscentrum.

Globaliseringen utmanas också av kriget i Ukraina och destabiliserade globala transportvägar på grund av ökade säkerhetspolitiska spänningar i världen.

Flera av globaliseringens drivkrafter ser emellertid ut att bestå även om förutsättningarna har förändrats med tiden.

En ny globalisering

Globaliseringen är en samhällstrend som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Den är en naturlig följd av de tekniska och sociala landvinningar som successivt gjort det möjligt att ha närmare kontakter mellan länder och kontinenter. I det långa perspektivet har utvecklingen varit entydig, även om vägen kantats av perioder med bakslag och tillfälligt ökad isolering från omvärlden.

Globaliseringen har gjort att länder kopplats samman och blivit mer ömsesidigt beroende av varandra. Den har varit en avgörande drivkraft för att öka välståndet i världen under de senaste årtiondena. Förespråkare för globaliseringen har pekat på både historiska erfarenheter och ekonomisk teori för att visa att alla vinner på ökad sammankoppling över nationsgränserna.

Globaliseringen är ett av vår tids kännetecken. Människor, regioner och företag är alltmer beroende av varandra genom internationellt samarbete, handel och resande. Flödet av tankar, idéer, varor, kapital och människor ökar, och svenskarna har vant sig vid internationella perspektiv på frågor om allt från politik, matlagning och populärkulturella fenomen som tv-serier och kändisar.

Oavsett hur globaliseringen tolkas utifrån ekonomisk teori eller hur en enskild person förhåller sig till den så har Huddinge kommit närmare världen och världen har närmat sig Huddinge, både ekonomiskt, kulturellt och politiskt. Vår befolkning, varu- och tjänsteutbud, konsumtionsvanor och intressen blir alltmer olikartade och behovet av tjänster som efterfrågas av Huddingeborna förändras.

Säkerhetshot och strafftullar

Globaliseringen har under en lång tid ifrågasatts utifrån perspektiv som ekologisk hållbarhet, ekonomisk fördelning och länders interna produktion och arbetsmarknad. Även om globaliseringen bidragit till vårt välstånd de senaste decennierna, har många människor samtidigt känt en växande osäkerhet inför framtiden. En del bedömare menar att dessa exempel är tidiga tecken på en avglobalisering, och att framtiden sannolikt innebär att vissa av globaliseringens landvinningar går förlorade.

När USA:s dåvarande president Donald Trump 2018 införde omfattande tullar på stål- och aluminiumimport markerade det startskottet för en ny era av handelskonflikter. Under parollen "America First" infördes 25-procentiga tullar på stål och 10 procent på aluminium, med målet att skydda amerikansk industri. Detta protektionistiska drag provocerade fram snabba motåtgärder från både Kina och EU, som svarade med egna tullar på amerikanska produkter. Resultatet blev en eskalerande handelskonflikt som destabiliserade globala leveranskedjor och pressade företag i flera länder.

I dag ser vi hur detta mönster återupprepas. Nyheter om nya tariffer, särskilt riktade mot kinesiska elbilar och andra högteknologiska produkter, speglar samma logik av ekonomisk nationalism och protektionism. Skillnaden nu är att de globala förutsättningarna har förändrats. Efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina har sårbarheterna i den globala ekonomin blivit ännu tydligare. Handelskonflikter som tidigare främst var ekonomiska kan nu också få geopolitiska konsekvenser, med ökad risk för långvariga spänningar mellan stormakter.

För Sverige innebär detta ett fortsatt osäkert handelsklimat, där risken för störningar i export och import är högre än på decennier.

Orsakerna till detta skifte är många. Globaliseringens innebär att enskilda arbetare förlorar sina jobb när fabriker stänger och produktionen flyttas utomlands. För dessa relativt stora grupper innebär global handel inte ökat välstånd, utan osäkerhet, arbetslöshet och en känsla av att ha blivit övergivna av politiska och ekonomiska eliter. Många av dessa ”globaliseringens förlorare” känner inte igen sig i de värderingar som utgjort normen bland den högutbildade och urbana klass som förespråkat och orkestrerat den. I stället har globaliseringen uppfattats som ett hot mot en etablerad självbild och sätt att leva.

Detta yttrar sig i att populistiska krafter har kunnat dra nytta av ett ökat motstånd mot frihandel, fria kapitalrörelser och internationell migration för att öka sin attraktionskraft mot en väljargrupp som ifrågasatt centrala drivkrafter i globaliseringen. Missnöjet har i flera fall, inte minst Brexit, underminerat de politiska samarbetsrelationerna mellan länder och satt utvecklingen mot en fortsatt globalisering under press. Flera av globaliseringens drivkrafter ser ut att bestå även om förutsättningarna för den har förändrats. Dock är den förbehållslösa tron på globalisering och stordrift tydligt på väg ut, samtidigt som fokus på det lokala och regionala växer.

På motsvarande vis har det försvarspolitiska samarbetet mellan Natos 30 medlemmar stärkts som en reaktion på kriget i Ukraina, och både Sverige och Finland ingår numer i försvarssamarbetet. På sikt skulle utvecklingen kunna leda till en mer uppdelad men fortsatt globaliserad värld, där samarbete fortsätter att fördjupas inom separata sfärer men där utbytet mellan blocken minskar eller stagnerar.

På vissa håll kan en global marknad uppfattas som ett hot även mot svenska företag och våra invånares livsvillkor. Ett exempel på detta är att lokala företag får allt tydligare konkurrens av e-handel från Kina eller USA. I en värld där den globala handeln backar står Sverige särskilt utsatt. Som en globalt sett liten, exportberoende ekonomi är Sverige starkt integrerat i internationella handelsflöden. Handelskonflikter, protektionism och ökade tullar hotar att slå hårt mot den svenska ekonomin genom minskad export, högre importkostnader och förlorade arbetstillfällen.

En svensk kommun bör vara beredd på flera utmaningar i spåren av ökade handelskonflikter och minskad globalisering. Ekonomisk osäkerhet kan leda till förlorade arbetstillfällen inom exportberoende företag, vilket påverkar både sysselsättning och skatteintäkter. Ökade kostnader för importerade varor och material kan dessutom driva upp priser i offentlig verksamhet, särskilt inom bygg, infrastruktur och teknisk utrustning. Kommunen kan även behöva hantera sociala spänningar kopplade till ekonomisk otrygghet, där missnöje kan påverka den lokala samhällsstabiliteten och det politiska landskapet.

Innovation och reglering: en balansgång

Den globala ekonomin präglas av olika synsätt på innovation, där USA ofta ses som drivande för teknologisk utveckling, Kina som snabb på att anpassa och implementera nya tekniker, och EU som framstående inom regelutveckling. EU:s regleringar som GDPR, AI Act och NIS2 är utformade för att skydda individens integritet, främja säkerhet och skapa rättvisa spelregler. Samtidigt finns en oro att de kan begränsa innovationsförmågan, särskilt jämfört med mer avreglerade marknader som USA och Kina.

Sverige, som gång på gång rankas som ett av världens mest innovativa länder, står i en unik position. Landet har en lång tradition av att kombinera reglering med innovativt entreprenörskap. Svenska företag och forskningsinstitut har visat förmåga att navigera strikta regleringar och samtidigt driva fram nya lösningar inom områden som grön teknik, digitalisering och bioteknik.

Utmaningen framöver blir att hitta en balans mellan att följa EU:s regleringsramverk och att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft som en global innovationsledare. För Huddinge kommun innebär detta att skapa en lokal miljö som främjar kreativitet och tillväxt, samtidigt som den följer de globala och europeiska standarder som formar framtidens marknader. Genom strategiska samarbeten och investeringar kan kommunen bidra till att Sverige förblir i framkant inom innovation, även i en mer reglerad värld.

En global marknad och global konkurrens

Arbetsdelningen mellan länder, regioner och världsdelar har förändrats och förstärkts i takt med att de globala försörjningskedjorna blivit längre och mer uppdelade. Ett stopp i produktionen i en specialiserad fabrik i en del av världen kan nu på väldigt kort tid begränsa tillgången på varor på andra sidan jordklotet.

Samtidigt förlitar varuproduktionen alltmer på ”just-in-time”, ett mer lönsamt och nästan lagerlöst produktionssystem med mycket kort väg från beställning till leverans. För att detta ska fungera behövs snabba, tillförlitliga och billiga transporter.

Det har flera gånger blivit varubrist och prisökningar i Sverige på grund av faktorer utanför vårt land. Översvämningar i närheten av viktig produktionsinfrastruktur för IT-komponenter, ändrade globala konsumtionsmönster och osäkerhet i transportlederna har lett till prisökningar på hårddiskar, paprika, bränsle, kött och rapsolja.

Utvecklingen ställdes på sin spets under början av coronapandemin när gränser stängdes och leveranser av allt ifrån sjukvårdsmateriel och mediciner till insatsvaror i industrin på kort tid ströps.

Allt tyder på att Huddinge kommuns verksamheter kommer att behöva hantera varubrister och prisökningar på grund av störningar i de globala leveranskedjorna. Det kan plötsligt bli svårt och dyrt att få tillgång till mediciner, livsmedel och energi.

Det finns också en oro för större protektionism hos de länder som producerar varor som Sverige behöver vid en kris. En isolationistisk och protektionistisk värld försvårar rörligheten för och tillgången till viktiga varor och tjänster. Därför är det viktigt att säkra viktiga försörjningsflöden genom avtal som ställer krav på viss lagerhållning eller att en alternativ vara ska kunna levereras vid avbrott i en leveranskedja.

Satsningar på lokal ekonomi och produktion – där det är möjligt och rimligt – kan minska kommunens utsatthet i ett osäkert globalt läge, men kommer också att öka kostnaderna.

Övergången till en global marknad innebär en kraftigt ökad konkurrens för svenska företag. Många företag, som länge verkat på en trygg lokal marknad, kan bli utkonkurrerade snabbt på en global marknad. Men globaliseringen ger också företag i Sverige – och i förlängningen Huddinge – möjlighet att nå ut till nya målgrupper och utöka sin verksamhet. Genom att dra nytta av handelsavtal och internationella samarbeten kan kommunen skapa nya affärsmöjligheter och ekonomisk tillväxt.

Globaliseringen har också förskjutit den ekonomiska och politiska tyngdpunkten i världen bort från Europa och Nordamerika. På några få årtionden har tidigare fattiga och marginaliserade länder som Kina och Indien blivit ekonomiska stormakter.

De relativa skillnaderna gentemot västvärlden har minskat, vilket även har fått många andra tillväxtländer att flytta fram sina positioner. Det märks bland annat av att världshandelns centrum inte längre är i USA och EU, utan har sin tyngdpunkt i Asien med Kina i spetsen.

Global kompetensförsörjning och konkurrenskraft

Sveriges offentliga sektor har en enorm utmaning: att kompetensförsörja välfärden. Sveriges efterfrågan på arbetskraft rankas högst i Europa, samtidigt som det finns en stor kompetensbrist med 2,5 arbetssökande per ledigt jobb. Bristen är särskilt stor inom tekniksektorn, och den ökande efterfrågan kan göra situationen värre.

Globaliseringen kan skapa nya möjligheter att rekrytera. Många regioner har redan börjat nyttja möjligheten att köpa tjänster som kan utföras på distans från svenska företag som ligger i andra tidszoner för att minska personalbehov på natten. Ett exempel är röntgenbilder som analyseras av personal i Australien.

På framtida globala marknader kommer klimatsmarta och cirkulära lösningar att efterfrågas. Där kan Sveriges näringsliv vara konkurrenskraftigt.