Klimatförändring
Vår medvetenhet om hur människan påverkar jorden och dess ekosystem har vuxit i decennier. Men under de senaste åren har det blivit tydligare att vår livsstil är drivkraften för denna miljöpåverkan.
Dessa utmaningar hänger dock ihop med varandra och kan ofta angripas med samma strategi. Även om de ekologiska hållbarhetsutmaningarna är tydliga på den globala nivån, har frågan påtagliga lokala och nära dimensioner som påverkar Huddinges invånare, företagare och besökare, samt de beslut kommunen fattar varje dag. Samtidigt väger politiska beslut på nationell och internationell nivå tungt för vilka val som kommunen kan göra.
Ekosystemen utgör själva livsnerven på jorden och skapar förutsättningar för att vi ska kunna leva. Världshaven, jorden och skogarna ger oss syre, mat, rening av luft och vatten, ett behagligt klimat och råvaror. Enligt World Economic Forum:s årliga riskrapport är klimatkrisen den största globala risken på lång sikt, tätt följt av miljörisker kopplade till extremväder och förlust av biologisk mångfald.
Forskarna är överens om att förbränningen av fossila bränslen är den största orsaken till klimatförändringarna, och att åtgärderna som hittills gjorts inte är i närheten av tillräckliga för att undvika potentiellt katastrofala följder. Enligt FN-rapporter måste klimatambitionerna vara sju gånger högre än idag om vi ska kunna nå utsläppsmålen och begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Även om det inträffar kommer allvarliga effekter av de klimatförändringar som redan pågår att märkas av under överskådlig framtid.
Den här delen handlar om:
Världen sätter nya utsläppsrekord
Under en halv miljon år, fram till industrialismens början, låg koldioxidhalten i atmosfären på mellan cirka 180 till 300 delar per miljon (ppm). Sedan dess har ökningen gått fort. Idag är halten av koldioxid i atmosfären över 400 ppm, vilket framför allt beror på mänskliga utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.
Trots den ökade medvetenheten om klimatkrisen och människans försök att samla världens befolkning kring frågan fortsätter halten att öka, och tillväxten har tvärtom mot ambitionen accelererat.
Efter flera alarmerande och oroväckande klimatrapporter från International Panel of Climate Change (IPCC) antogs 2015 det så kallade Parisavtalet. Avtalet satte ett globalt mål för den förväntade temperaturökningen till under två grader, med sikte på 1,5 grad. Men koldioxidutsläppen sedan 2015 visar att världen inte gör tillräckligt för att begränsa utsläppen. Tvärtom finns planer på att utvinna kol och olja som är så omfattande att de kan leda till att jordens medeltemperatur ökar mer än tre grader.
”Koldioxidutsläppen sedan 2015 visar att världen inte gör tillräckligt för att begränsa utsläppen.”
2023 var första gången som den globala medeltemperaturen under året var mer än 1,5 grad över det normala. Detta betyder inte att en varaktig temperaturökning på 1,5 grad har skett, utan att denna viktiga gräns nu är inom spannet för en förväntad variation i väder från år till år.
Även om alla världens länder skulle ställa om radikalt och uppfylla de uppsatta målen redan imorgon kommer temperaturhöjningen att fortsätta under lång tid framöver. Det beror på att det finns en tröghet i jordens klimat- och ekosystem.
Hållbar samhällsutveckling
Människans påverkan på miljö och klimat har under de senaste decennierna blivit allt tydligare. Samtidigt har befolkningsutvecklingen lett till att det globalt har blivit svårare att uppfylla grundläggande mänskliga behov av mat, vatten, hälsa och trygghet utan att varaktigt påverka miljön.
Vår strävan att skapa effektiva system för jordbruk, skogsbruk och stadsutveckling är alltså på kollisionskurs med planetens förmåga att stå emot störningar i sköra och balanserade ekosystem.
Det är särskilt allvarligt att oåterkalleliga gränser i flera fall redan passerats genom minskad biologisk mångfald, ökat näringsläckage och övergödning, omvandling av naturområden till jordbruksland och urbana miljöer, samt mänsklig klimatpåverkan. Dessa förändringar är så allvarliga att de anses kunna medföra permanenta förändringar i villkoren för livet på jorden.
Konsekvenserna av att flera av systemen är ur balans är många:
- Dålig luftkvalitet ger akuta hälsoproblem i många av världens växande storstäder.
- Klimatförändringarna gör att den odlingsbara marken minskar och att det blir sämre förutsättningar för odling på många håll i världen.
- Tillgången på rent färskvatten är redan begränsad i stora delar av världen, samtidigt som behovet förväntas öka med 40 procent under nästa decennium.
- Produktionen och användningen av kemikalier ökar, och utsläpp av kemikalier som lagras i näringskedjan är ytterligare skäl till oro.
Mer extremväder
Klimatförändringarna medför allt vanligare extrema väderhändelser globalt, vilket ställer ökade krav på kommunal planering och infrastruktur. I Sverige har antalet översvämningsrelaterade katastrofer ökat med 134 procent sedan år 2000, vilket understryker behovet av effektiva åtgärder.
För att möta dessa utmaningar har regeringen i mars 2024 presenterat en reviderad nationell strategi för klimatanpassning, med fokus på att gå från ord till handling. Strategin betonar vikten av tydligare samordning mellan klimatanpassning och krisberedskap, samt robust infrastruktur och vattenförsörjning.
Trots detta saknar många svenska kommuner fortfarande tillräckliga skyfallsplaner. Enligt Svenskt Vattens hållbarhetsindex 2023 har 30 procent av kommunerna ännu inte påbörjat arbetet med att ta fram en skyfallsplan, och 55 procent saknar en sådan plan helt.
I takt med att extremväder blir en allt större faktor att räkna med i samhällsplaneringen, ökar kraven på Sveriges kommuner att detaljplanera, bygga och förvalta med klimatfrågan på agendan. Redan idag upplevs en rörelse mot annorlunda kravställning på fastigheter, där t.ex. teknikutrymmen inte längre bör placeras i källaren på grund av en ökad risk för översvämningar.
En stor fråga återstår kring möjligheten att klimatanpassa befintliga områden. Ansvaret för att perspektivet beaktas och åtgärder vidtas är inte helt klarlagt. För Huddinge kommun innebär detta att det är avgörande att integrera klimatanpassningsåtgärder i samhällsplaneringen. Det innefattar att utveckla skyfallsplaner, anpassa byggnormer ta hänsyn till översvämningskänsliga områden.
Genom att proaktivt arbeta med dessa frågor kan kommunen minska riskerna för skador och kostnader vid framtida extremväder, samt skapa en trygg och hållbar miljö för sina invånare.
Det svenska perspektivet
Privatkonsumtionen är idag historiskt hög eller ökande i många delar av världen. Det driver på klimatförändringarna och är den främsta bakomliggande faktorn för de flesta miljöproblem, som kemikaliespridning, skogsavverkning och luftföroreningar.
Medvetenheten om denna problematiska konsumtion är hög i Sverige, men samtidigt finns det en utbredd uppfattning om att Sverige inte är en del av problemet, utan att vi gör mycket för miljön och klimatet jämfört med andra länder. Denna uppfattning är delvis baserad i fakta och grundar sig i att vi har välutvecklad reningsteknik och avfallshantering.
Svenska konsumenter har hög tilltro till ny teknik och hållbara produkter, vilket gör att människor upplever att de kan fortsätta konsumera lika mycket men med bättre samvete.
”Under 75 procent av året använder vi i Sverige mer än vår del av jordens naturresurser.”
Samtidigt är det ekologiska fotavtrycket per invånare i Sverige högt, vilket beror på att konsumtionen per invånare också är hög. Totalt konsumerar jordens befolkning varje år mer än vad jordens årliga resurser räcker till. Den teoretiska dag på året då jordens årliga produktion av naturresurser tar slut kallas ”overshoot day”. 2022 inträffade overshoot day redan den 3 april i Sverige. Det betyder att vi i Sverige under 75 procent av året använder mer än vår del av jordens naturresurser, vilket inte stämmer överens med vår självbild.
Sveriges nettoutsläpp av koldioxid är ofta dolda eftersom de varor vars konsumtion driver på klimatförändrinarna ofta produceras i andra länder där utsläppen, och därmed även miljöpåverkan, blir högre. Inte minst genom att svenska konsumenter ofta erbjuds möjligheten att klimatkompensera sina inköp, vilket gör Sverige till deltagare i ett kritiserat system där utvecklingsländer säljer ut sin koldioxidbudget till utvecklade länder, och därmed skapar negativa incitament både för sin egen utveckling och de utvecklade ländernas gröna omställning.
Klimatförändringarna leder också till allvarliga konsekvenser för oss här i Sverige. Atmosfären vid polerna värms snabbare än vid ekvatorn, vilket gör att temperaturen ökar mer på våra breddgrader än på många andra håll. Vi kan redan nu se förändringarna i Sverige, bland annat genom att flera nordliga arters utbredningsgränser flyttats norrut, samtidigt som flera kontinentala växt- och djurarter har börjat dyka upp i Sverige. I Sverige stiger temperaturen dessutom mer än det globala genomsnittet.
Klimatförändringarna innebär troligen fler värmeböljor, mer torka och mer nederbörd än tidigare, vilket ökar risken för både bränder och översvämningar. Inom jordbruket förväntas odlingssäsongen bli längre, vilket gör att vi kan odla mer och fler grödor, men även att nya sjukdomar och skadeinsekter sprids.
En positiv trend är att en varaktig förändring i mer hållbar riktning syns hos Sveriges befolkning, och att ett folkligt stöd för den gröna omställningen ökar. Intresset för hållbara produkter ökar stadigt, och näringslivet förväntas vara en stark pådrivare av hållbar utveckling framöver.
Lösningar som gör det möjligt att leva klimatsmart och miljövänligt är både nödvändiga och efterfrågade bland svenskarna. I grundlagen står, trots allt, att det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Hållbarhet och identitetskrig
Engagemanget för att agera och lämna efter sig en bättre värld till framtida generationer ökar, bland annat på grund av att klimatförändringarna blir mer kännbara i vardagen för fler och att forskningen om konsekvenserna av vår livsstil blir mer detaljerad.
Samtidigt har miljödebatten blivit mer polariserad. Skillnaderna i synsätt handlar dels om att erkänna att problemet existerar, men framför allt om hur stort behovet av grön omställning är jämfört med frågor om social och ekonomisk hållbarhet.
Perspektiven viktas olika och uppfattningarna går isär om vilken hållbarhetsdimension som bör prioriteras. Den ekologiska hållbarheten har på senare tid delvis hamnat i skymundan till förmån för frågor om lag och ordning, sjukvård och skola. Samtidigt fokuserar medierna mer på klimatförändringarnas allvarliga konsekvenser, som översvämningar, torka, värmeböljor och faror för liv och hälsa. Klimatfrågan hamnar också alltmer i fokus som orsak till flyktingströmmar och konflikter.
Polariseringen syns också i lösningarna som föreslås för att göra saker mer hållbara. Förslagen varierar från koldioxiduppfångning, kärnkraft, veganism, naturbeteskött, ökad biologisk mångfald, plastkasse kontra tygkasse, och närodlat kontra ekologiskt odlat.
I debatten om ekonomisk tillväxt, miljö och klimat finns en skiljelinje mellan två olika synsätt: teknikomställning kontra beteendeförändring.
- Teknikomställning fokuserar på att satsningar på miljöteknik kan lösa de stora utmaningarna.
- Beteendeförändring fokuserar på att vi behöver förändra våra beteenden och göra mindre av det som är skadligt.
Mycket pekar på att båda synsätten behöver förenas för att Agenda 2030 ska kunna uppnås.
Klimatkonflikter
En utmaning i frågan om en grön omställning är att den hotar befintliga affärsmodeller, maktstrukturer och etablerade processer. Historiskt har både företag och nationer länge prioriterat kortsiktig ekonomisk tillväxt på bekostnad av hänsyn till miljön. Överutnyttjandet av naturens resurser är oåterkalleligen kopplat till starka ekonomiska intressen, även i Sverige.
Vi lever på en planet med ändliga resurser. Världens befolkning växer och uttaget av naturresurser ökar i takt med att nya regioner skapar tillväxt och får ökat välstånd. Överexploatering, överutnyttjande, föroreningar, invasiva arter och klimatförändringar hotar ekosystemen och den biologiska mångfalden. Till exempel har antalet vilda ryggradsdjur, däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur minskat med 69 procent från 1970 till 2018, enligt Världsnaturfonden.
Samtidigt behöver alla människor en rimlig levnadsstandard och det är skäligt att alla på jorden får tillgång till elektricitet, rent vatten och sanitet – sådant vi tar för givet i Sverige.
”Antalet vilda ryggradsdjur, däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har minskat med 69 procent från 1970 till 2018.”
Många av de centrala nyckelresurser som vi byggt vårt samhälle på visar tydliga tecken på bristande tillgång eller att de blivit väsentligt dyrare att utvinna. Fossila bränslen, metaller och mineraler men även odlingsbar mark, färskvatten och fisk är alla exempel på naturtillgångar där det finns brist.
Tillgången till råvaror, åkermark och vatten blir en allt större anledning till konflikter i många delar av världen, med krig, förstörelse av natur och flyktingströmmar som den mest extrema följden. För världen som helhet innebär klimatförändringarna fler katastrofer och kriser, som översvämningar, torka, stormar, utslagna ekosystem och nya sjukdomar. Det leder i sin tur direkt till konflikter om vattenresurser och människor på flykt.
Det är oundvikligt att länder, företag, organisationer och individer behöver förändra sina beteenden och vanor när det gäller transporter, matvanor, produktions- och konsumtionsmönster och återvinning.
De ideologiska och ekonomiska incitamenten för mer resurssnål produktion, effektivare energianvändning, bättre materialåtervinning och smartare konsumtion är större än någonsin. Om världen misslyckas med att kraftigt begränsa utsläppen av växthusgaser kommer det att i grunden förändra villkoren för livet på jorden.
Möjligheter eller svårigheter?
Utvecklingsfrågor
Uppdaterad 18 februari 2025