Värderingsförändring

Värderingar förändras ofta långsamt från generation till generation, men olika faktorer gör att de nu förändras mycket snabbare än tidigare.

I Sverige har tilliten till samhället sedan tidigare varit ovanligt hög, sett till en global kontext. På många sätt är svenskars traditionella värderingar extrema. Allt fler svenska invånare har bakgrund i länder med andra värderingstraditioner, vilket leder till en värderingsförändring i befolkningen. Trots det rankar Sveriges befolkning frågor som jämställdhet, miljöskydd, tolerans mot minoriteter och medbestämmande högst i världen.

I takt med att välståndet och utbildningsnivån höjs i världen ser vi att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade. Det beror också på att fler och fler förlitar sig nästan helt på ett fåtal internationella plattformar för att ta del av nyheter. Värderingar kan förändras snabbt när människors medievanor baseras på nya typer av informationskällor med andra perspektiv, budskap och avsändare än tidigare.

Det globala säkerhetsläget och dess påverkan

Säkerhetsläget i världen har förändrats radikalt under det senaste decenniet och präglas av ökad instabilitet och osäkerhet. Geopolitiska spänningar, pågående konflikter och effekterna av klimatförändringarna bidrar till en mer komplex säkerhetssituation. För Sveriges del har ett förändrat säkerhetsläge i Europa, inklusive Rysslands invasion av Ukraina, resulterat i att försvars- och säkerhetsfrågor åter hamnat högt på agendan.

Den globala situationen påverkar även lokalsamhället. För Huddinge kommun innebär detta nya utmaningar kopplade till trygghet, beredskap och samverkan. Ett exempel är ökade krav på robusta infrastrukturer och samhällsfunktioner som kan stå emot både naturkatastrofer och mänskligt orsakade kriser. Dessutom har hotbilden förändrats i takt med att cyberattacker och desinformation blivit vanliga verktyg i konflikter, vilket kräver nya insatser för att säkra digital infrastruktur och främja motståndskraft.

Kommunens arbete med att stärka invånarnas trygghet och säkerhet är också beroende av tilliten till samhällsinstitutionerna. I en värld där polarisering och desinformation ökar blir det viktigare än någonsin att skapa förtroende och öppenhet, samtidigt som insatser för att förebygga hot och risker måste integreras i den långsiktiga planeringen.

Värderingsparadoxen

Mänskliga värderingar är svåra att mäta och kvantifiera, men de spelar stor roll för hur vi väljer att leva våra liv och umgås med andra. Värderingar fungerar som plattform för hur vi tolkar information, händelser och situationer i omvärlden. Samtidigt guidar de oss i hur vi agerar och uttrycker oss när vi samspelar med andra människor.

Värderingar kan bäst ses som uttryck för den sociala och ekonomiska utvecklingsnivån i samhället. Människors värderingar påverkas därför av faktorer som ekonomisk trygghet, utbildningsnivå och tillgången till sociala nätverk. Det betyder att:

• Människor som lever i fattigdom i ett jordbrukssamhälle inte nödvändigtvis tycker att värderingar kopplade till jämställdhet och valfrihet är relevanta.
• Människor som lever i rika kunskapssamhällen ofta vill utmana traditionella värderingar som riskerar att inskränka deras möjligheter att fullt ut ta del av samhället.

Kristider, hot om konflikt eller rädsla för en stundande katastrof kan därför stärka mer traditionella värderingar, på bekostnad av värderingar som betonar individens frihet och självbestämmande.

Samtidigt är världen mer orolig än på länge. Säkerhetsläget har försämrats, framför allt som en följd av en destabiliserad omvärld. Allt fler ekosystem skadas och vi ser mer tydliga effekter av den ökande klimatkrisen. På hemmaplan har vi ett ökat terrorhot och ökad grov kriminalitet.

Förändrade värderingar beror på många saker, men kanske mest på att nya generationer tar över efter äldre. Globaliseringen och nya kommunikationstekniker innebär att idéer, kunskap, trender och desinformation idag sprids snabbare och når fler än tidigare. Idag påverkas vi av människor och händelser utanför våra territoriella och kulturella gränser, vilket leder till att en befolknings traditionella värden rör sig mot en global ”medelpunkt”.

Värderingsförändringen innebär kortfattat att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation kommer att öka hädanefter, men också att de globala skillnaderna kollektivt sett kommer att minska.

Ökande polarisering och ökande klyftor

Polarisering innebär en uppdelning i två olika läger med starka skillnader i åsikter. Media lyfter ofta fram att vi lever i en alltmer polariserad tid. Användningen av ordet ”polarisering” i media ökade trefaldigt mellan 2010 och 2021 visar en studie av Lunds universitet. Enligt 2023 års Edelman Trust Barometer har Sverige en hög grad av polarisering jämfört med många andra länder – 54 procent tycker att landet är mer delat idag än tidigare.

Den stora skillnaden handlar inte om den traditionella vänster-högerdimensionen utan om kulturella värderingar – som frågor om mångkultur, identitet, migration och globalisering. Fram till 2010 ska Sverige ha haft den lägsta polariseringen i Västeuropa i sådana frågor. Sedan dess har den kulturella värderingsdimensionen ökat i betydelse – det är framför allt där åsiktsskillnaderna mellan svenskarna växer.

Enligt rapporten har även konfliktnivån i riksdagen ökat och debatterna har fått en mer negativ ton. Den ökade politiska konfliktnivån i Sverige påminner ibland om den i USA och det finns tecken på att vi följer den amerikanska utvecklingen i vissa frågor.

Den ökade migrationen kan påverka sammansättningen av invånare i svenska kommuner och innebär en större kulturell och språklig mångfald bland både invånare och näringsliv. Utvecklingen kan också öka risken för splittring och polarisering mellan olika grupper. Det skapar utmaningar när det gäller att främja integration, kommunikation och samarbete mellan olika kulturer och språk.

De senaste åren har antalet så kallade ”utsatta områden” blivit fler i Sverige. Utsatta områden är det begrepp polisen använder för att beskriva förorter och stadsdelar med låg socioekonomisk status där kriminaliteten påverkar lokalsamhället. Ökningen av utsatta områden och så kallade ”parallellsamhällen” tros hänga ihop med bostadssegregation. I det här sammanhanget ses Sverige som ett av de mer segregerade länderna i Europa – och Stockholmsområdet är bland de mest segregerade i Sverige.

Internet och sociala medier bidrar till spridning av desinformation och polarisering, vilken kan innebära hot mot säkerheten och demokratin. Eftersom information och nyheter anpassas efter olika målgrupper och intressen blir det svårare att skilja mellan sanning och lögn.

Upplevd trygghet är inte nödvändigtvis direkt kopplad till faktisk trygghet. Enligt en internationell undersökning från 2021 oroar sig 63 procent av svenskarna för brott och våld. Siffran är anmärkningsvärd eftersom den är högre än för Mexiko, som har omkring 30 gånger fler mord per capita.

Dessa mekanismer leder till åsiktspolarisering, näthat och minskad förståelse för varandra. Det blir också svårare att skapa samverkan och nätverkande som behövs för att lösa komplexa utmaningar. Det krävs långsiktiga och förebyggande åtgärder som tar hänsyn till de sociala och ekonomiska orsakerna till brottsligheten, som segregation och utanförskap.

Tilliten till samhället minskar

Sverige har länge varit ett av de länder i världen med bäst demokrati och störst tillit till samhället. Samtidigt minskar svenskarnas tillit till samhällets institutioner. Högre läroverk, sjukvård, public service, socialtjänst, skola, äldreomsorg, kriminalvård, räddningstjänst och politisk verksamhet har alla på olika sätt figurerat i sammanhang där det blivit tydligt att man inte åtnjuter samma tillit som tidigare kännetecknat den svenska modellen.

Tilliten till samhället varierar mycket bland olika människor. Det beror bland annat på personens utbildningsnivå och inkomst. Högutbildade, höginkomsttagare och storstadsbor har i genomsnitt högre tillit till samhället än lågutbildade, låginkomsttagare och människor som bor på landsbygden. Även arbetslösa, långtidssjukskrivna och arbetare har lägre tillit, men det finns förstås stora individuella skillnaderna inom grupperna.

När tilliten mellan människor minskar ökar betydelsen av att samhället lever upp till invånarnas förväntan. Det ställer krav på hur offentlig sektor och andra ledare agerar för att stärka tilliten till samhället.

Förtroendebarometern 2023 visar att förtroendet för många samhällsinstitutioner har minskat sedan året innan, däribland för staten, polisen, sjukvården, partier, riksdag och regering. Förtroendet för många myndigheter ökade däremot, liksom stödet för det svenska valsystemet. Högst betyg får universitet och högskolor där 71 procent har förtroende.

Bland medier är det public service-medierna (Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion) som har klart störst förtroende, 62–66 procent, men siffrorna sjunker och det finns enorma skillnader beroende på vilket parti man röstar på. En undersökning från SOM-institutet visar att förtroendet för public service har sjunkit, vilket tros bero på polarisering i samhället, konkurrens från andra medier och kritik mot public service från vissa politiska partier.

Socialtjänsten i Sverige har länge varit utsatt för en påverkanskampanj som påstår att myndigheter omhändertar muslimska barn på felaktiga grunder. Det finns också många exempel på när riktade påverkanskampanjer har försökt påverka val eller på annat sätt motverka demokratiska principer, vilket har haft stora konsekvenser. Det blir allt viktigare att anpassa vårt samhälle till denna förändring.

Upplevelsen trumfar funktionen

Synsätt som lägger stor vikt vid individen, valfrihet och jämställdhet kan kallas för individorienterade värderingar. Dessa står i kontrast till traditionella, konservativa värderingar som framhäver gruppens betydelse – även om det sker på bekostnad av individens möjligheter att forma sitt liv och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Den globala trenden är att individorienterade mer frihetliga värderingar med tiden har vuxit sig starkare.

Utvecklingen mot mer individorienterade värderingar har också skapat ett växande fokus på upplevelsen, framför allt i den rika delen av världen. Resultatet har varit en ökad konsumtion av bland annat resor, välbefinnande, kulturliv, smakupplevelser och statusprodukter, men pekar också på vikten av användarupplevelsen i det utbud som finns tillgängligt för kommunens invånare, företagare och besökare.

I en tid där användarnas förväntningar formas av snabba, smidiga och personaliserade digitala tjänster från företag som Amazon, Spotify och Netflix, står offentlig sektor och andra organisationer inför utmaningen att leverera liknande upplevelser. Upplevelsebaserad digitalisering handlar om att utforma tekniska lösningar med ett starkt fokus på användarens behov, beteenden och förväntningar, snarare än att enbart optimera interna processer eller tekniska prestanda. 

Denna trend innebär att digitaliseringen inte bara syftar till att förbättra effektiviteten, utan även till att skapa tjänster som är intuitiva, engagerande och tillgängliga. Här spelar designprinciper från områden som användarupplevelse (UX), service design och beteendevetenskap en avgörande roll.

Brottsligheten

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har det dödliga våldet i Sverige minskat sedan 1990, men ökat sedan 2015. De senaste åren har den grova brottsligheten, i synnerhet skjutvapenvåld och på senare tid ett stort antal sprängdåd, blivit ett stort samhällsproblem och en ständigt återkommande löpsedel i nyhetsrapporteringen.

Den här utvecklingen påverkar bilden av Sverige internationellt och används både i och utanför Sverige som inslag i partipolitiska utspel. Under det gångna året har till exempel flera länder, bland annat Kanada, infört resevarningar till Sverige.

Men utvecklingen i Sverige är inte ett isolerat fenomen. Den sedan länge globala minskningen av dödligt våld verkar nu ha stannat av och ökar i stället i många länder utanför Europa. Vapensmuggling och droghandel verkar vara ett växande problem inom Europa.

Sverige är det enda av 22 jämförda europeiska länder där dödliga skjutningar ökar, visar en rapport från Brå år 2021. Brottslighet skapar stort lidande och påverkar hur trygga människor känner sig. Dessutom leder den till stora kostnader för samhället. Den 1 juli 2023 trädde en ny lag i kraft som bland annat kräver att kommunerna tar större ansvar för att samordna det lokala brottsförebyggande arbetet.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) har varnat för att välfärdsbrottslighet slukar alltmer resurser. Välfärdsbrottslighet finansierar annan brottslighet och riskerar att undergräva förtroendet för välfärdssamhället och våra institutioner.

Missnöje och låg tillit kan leda till att människor avfärdar den traditionella politiken och samhällskontraktet och att populism växer fram. Populistiska ledare kan driva fram en polarisering som påverkar den sociala sammanhållningen och de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället.

Det riskerar också att skapa ett klimat där tonfallet tydligt förändras. Var fjärde folkvald i Sverige har utsatts för hot, hat eller våld, och i sociala medier beskrivs politiker ofta generaliserande och med negativa stereotyper. Våldsbejakande extremistmiljöer använder systematiskt våld, hot och trakasserier eller brott mot vissa typer av måltavlor. I förlängningen kan det påverka beslutsfattande, myndighetsutövning eller enskilda individers arbete eller engagemang.

Även i Huddinge kommun vittnar anställda i vissa verksamheter om hot och våld i sitt arbete.