Värderingsförändring

Internationellt sett är demokratin hotad och mindre än hälften av världens befolkning lever nu i någon typ av demokrati. Sverige har, denna trend till trots, fortfarande en mycket stark demokrati, med invånare som har hög mellanmänsklig tillit och högt förtroende för myndigheter. Dock finns tydliga indikationer på att tilliten och förtroendet minskar och att polariseringen i vissa frågor ökar starkt.

Värderingar förändras som regel långsamt från generation till generation, men olika faktorer gör att en värderingsförändring pågår i mycket snabbare takt än tidigare. Tilliten till samhället har sedan tidigare varit på en nivå i Sverige som är ovanligt hög sett till en global kontext.

På många sätt är svenskars traditionella värderingar extrema. Allt fler svenska invånare och medborgare har bakgrund i mer länder med andra värderingstraditioner, vilket leder till en värderingsförändring i befolkningen. Trots det är Sveriges befolkning den befolkning som rankar jämställdhet, miljöskydd, tolerans gentemot minoritetsgrupper och medbestämmande högst i världen.

Globalt sett är tendensen att traditionella, grupporienterade värderingar får ge vika för mer individorienterade, i takt med att välståndet ökar och utbildningsnivån höjs. Värderingarna i befolkningen blir också allt mer individualiserade, då fler och fler förlitar sig nästan helt på ett fåtal internationella plattformar för sin nyhetskonsumtion.

Stora förflyttningar när det gäller värderingar kan ske snabbt när en befolknings medievanor baseras på nya typer av informationskällor med andra perspektiv, budskap och avsändare än tidigare.

Det globala säkerhetsläget och dess påverkan

Säkerhetsläget i världen har förändrats radikalt under det senaste decenniet och präglas av ökad instabilitet och osäkerhet. Geopolitiska spänningar, pågående konflikter och effekterna av klimatförändringarna bidrar till en mer komplex säkerhetssituation.

För Sveriges del har ett förändrat säkerhetsläge i Europa, inklusive Rysslands invasion av Ukraina, resulterat i att försvars- och säkerhetsfrågor åter hamnat högt på agendan. Den globala situationen påverkar även lokalsamhället. För Huddinge kommun innebär detta nya utmaningar kopplade till trygghet, beredskap och samverkan.

Ett exempel är ökade krav på robusta infrastrukturer och samhällsfunktioner som kan stå emot både naturkatastrofer och mänskligt orsakade kriser. Dessutom har hotbilden förändrats i takt med att cyberattacker och desinformation blivit vanliga verktyg i konflikter, vilket kräver nya insatser för att säkra digital infrastruktur och främja motståndskraft.

Kommunens arbete med att stärka invånarnas trygghet och säkerhet är också beroende av tilliten till samhällsinstitutionerna. I en värld där polarisering och desinformation ökar blir det viktigare än någonsin att skapa förtroende och öppenhet, samtidigt som insatser för att förebygga hot och risker måste integreras i den långsiktiga planeringen.

Värderingsparadoxen

Mänskliga värderingar är svåra att mäta och kvantifiera. Trots det har de stor betydelse för hur vi väljer att leva våra liv och umgås med andra människor. Värderingar fungerar som plattform för hur vi ska tolka information, händelser och situationer i omvärlden.

Samtidigt ger de oss vägledning om hur vi bör agera och uttrycka oss i samspelet med andra människor. Värderingar är därför bäst tolkade som uttryck för den sociala och ekonomiska utvecklingsnivån i samhället. Människors värderingar påverkas således av faktorer som ekonomisk trygghet, utbildningsnivå och tillgången till sociala nätverk.

Detta innebär att människor som lever i fattigdom i ett jordbrukssamhälle inte nödvändigtvis upplever värderingar kopplade till faktorer som jämställdhet och valfrihet som relevanta. Människor i välbärgade kunskapssamhällen har i gengäld ofta behov att utmana traditionella värderingar som riskerar att inskränka deras möjligheter att fullt ut ta del av samhället.

Kristider, hot om konflikt eller rädslan för en stundande katastrof kan därför antas stärka mer traditionella värderingar, på bekostnad av värderingar som betonad individens frihet och rätten till självbestämmande. Samtidigt är världen mer orolig än på länge. Säkerhetsläget har försämrats, framför allt som en följd av en destabiliserad omvärld.

Allt fler ekosystem skadas och vi ser mer tydliga effekter av den eskalerande klimatkrisen. På hemmaplan syns ett ökat terrorhot, och en ökning av den grova kriminaliteten. Förändrade värderingar är en konsekvens av många saker, men kanske tydligast av att nya generationer tar över efter äldre generationer.

Globaliseringen och nya kommunikationstekniker har inneburit att idéer, kunskap, trender och även desinformation idag får snabbare spridning och når fler människor än tidigare. Vi blir idag påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser, vilket ofrånkomligen leder till en rörelse i en befolknings traditionella värden mot en global 'medelpunkt'.

Värderingsförändringen innebär kortfattat att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation framgent kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett kommer att tendera mot att bli mindre.

Ökande polarisering och ökande klyftor

Polarisering innebär en uppdelning i två olika läger med starka skillnader i åsikter. Att vi lever i en alltmer polariserad tid lyfts ofta fram i media. En studie av Lunds universitet har visat att användningen av ordet polarisering inom journalistiken ökade trefaldigt mellan 2010 och 2021. Enligt 2023 års Edelman Trust Barometer har Sverige en hög grad av polarisering jämfört med många andra länder, 54 procent anser att landet är mer delat idag än tidigare.

Den stora skillnaden rör sig inte på den traditionella vänster-högerdimensionen utan handlar om kulturella värderingar - frågor om mångkultur, identitet, migration, globalisering mm. Fram till 2010 ska Sverige ha haft den lägsta polariseringen i Västeuropa i sådana frågor.

Den kulturella värderingsdimensionen har sedan dess ökat i betydelse och det är framför allt där åsiktsskillnaderna mellan invånarna växer. Även i sin analys av riksdagen konstaterar rapporten att konfliktnivån har ökat över tid och debatterna har fått en mer negativ ton. Den ökade politiska konfliktnivån i Sverige kan ibland påminna om den i USA, och det finns indikationer på att vi följer den amerikanska utvecklingen i vissa frågor.

Forskning och opinionsstudier visar att den politiska polariseringen i Sverige har ökat under det senaste decenniet. Särskilt tydlig är den affektiva polariseringen, där misstro och negativa känslor gentemot politiska motståndare förstärks.

Denna utveckling riskerar att underminera tilliten till det politiska systemet och försvåra samarbete, kompromisser och långsiktigt beslutsfattande. För kommuner innebär detta ökade krav på inkluderande dialog, transparens och förtroendeskapande processer i lokalt beslutsfattande.

Den ökade migrationen kan påverka sammansättningen av invånare i svenska kommuner och innebär en ökad kulturell och språklig mångfald när det gäller invånare och näringsliv. Utvecklingen kan också öka risken för splittring och polarisering mellan olika grupper.

Det skapar utmaningar när det gäller att främja integration, kommunikation och samarbete mellan olika kulturer och språk. De senaste åren har Sverige sett en ökning av antalet "utsatta områden", det begrepp polisen använder för att beskriva förorter och stadsdelar med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället.

Framväxten av utsatta områden och så kallade 'parallellsamhällen' tros vara kopplad till bostadssegregation. Sverige betraktas i detta sammanhang som ett av de mer segregerade länderna i Europa och Stockholmsområdet är bland de mest segregerade i Sverige.

Ofrivillig ensamhet har utvecklats till ett strukturellt samhällsproblem med tydliga kopplingar till psykisk ohälsa, skolresultat och arbetsmarknadsetablering. Samtidigt har Internet och sociala medier bidragit till spridning av desinformation och polarisering, som kan utgöra ett hot mot säkerheten och demokratin.

Eftersom information och nyheter anpassas efter olika målgrupper och intressen blir det svårare att skilja mellan sanning och lögn. Upplevd trygghet är inte nödvändigtvis direkt kopplad till faktisk trygghet. Enligt en internationell undersökning från 2021 oroar sig 63 procent av svenskar för brott och våld. Siffran är anmärkningsvärd eftersom den är högre än för Mexiko, som har omkring 30 gånger fler mord per capita.

Dessa mekanismer leder till åsiktspolarisering, näthat och minskad förståelse för varandra. Det blir också svårare att få till den samverkan och det nätverkande som behövs för att lösa komplexa utmaningar. Det krävs långsiktiga och förebyggande åtgärder som tar hänsyn till de sociala och ekonomiska orsakerna till brottsligheten, som segregation och utanförskap.

Tilliten till samhället minskar

Sverige har under en relativt lång tid varit bland de högst placerade länderna i världen när det gäller demokrati och tilliten till samhället. Samtidigt pågår en obestridlig rörelse mot minskad tillit till samhällets institutioner.

Högre läroverk, sjukvård, public service, socialtjänst, skola, äldreomsorg, kriminalvård, räddningstjänst och den politiska verksamheten har alla på ett eller annat sätt figurerat i sammanhang där det blivit tydligt att man inte åtnjuter samma tillit som tidigare kännetecknat den svenska modellen.

Tilliten till samhället har stora variationer beroende på bland annat en persons utbildningsnivå och inkomst. Högutbildade, höginkomsttagare och storstadsbor har i genomsnitt högre tillit än lågutbildade, låginkomsttagare och boende på landsbygden.

Även arbetslösa, långtidssjukskrivna och arbetare har lägre tillit, men i samtliga fall gäller förstås att de individuella skillnaderna inom gruppen är stora. Om den mellanmänskliga tilliten minskar ökar betydelsen av att samhällets institutioner lever upp till invånarnas förväntan. Det ställer krav på hur offentlig sektor och andra ledare agerar för att stärka tilliten till samhället.

Förtroendebarometern 2023 visade minskat förtroende för många samhällsinstitutioner sedan året innan, däribland staten, polisen, sjukvården, partier, riksdag och regering. Förtroendet för många myndigheter ökade däremot, liksom stödet för det svenska valsystemet.

Högst betyg får universitet och högskolor (71 procent har förtroende). Bland medier är det public service-medierna som har klart störst förtroende (62-66 procent), men siffrorna sjunker och det finns enorma skillnader beroende på partitillhörighet.

Även en undersökning från SOM-institutet visar att förtroendet för public service har sjunkit. Förklaringar antas vara polariseringen i samhället, konkurrensen från andra medier och kritiken mot public service från vissa politiska partier.

Socialtjänsten i Sverige har under en längre tid varit utsatt för en påverkanskampanj som påstår att myndigheter omhändertar barn med muslimska föräldrar på felaktiga grunder.

Det finns också redan alltför för många exempel på när mer riktade påverkanskampanjer har skett för att påverka val eller på annat sätt motverka demokratiska principer, med omfattande konsekvenser till följd. Det blir allt viktigare att anpassa vårt samhälle till denna förändring. För Huddinge innebär detta ett behov av inkluderande dialogformer och förtroendeskapande arbetssätt.

Upplevelsen trumfar funktionen

 Synsätt som lägger stor vikt vid individen, valfrihet och jämställdhet kan kallas för individorienterade värderingar. Dessa står i kontrast till traditionella, konservativa värderingar som framhäver gruppens betydelse - även om det sker på bekostnad av individens möjligheter att forma sitt liv och delta i samhällslivet på lika villkor som andra. Den globala trenden är att individorienterade mer frihetliga värderingar med tiden har vuxit sig starkare.

Utvecklingen mot mer individorienterade värderingar har också skapat ett växande fokus på upplevelsen, framför allt i den rika delen av världen. Resultatet har varit en ökad konsumtion av bland annat resor, välbefinnande, kulturliv, smakupplevelser och statusprodukter, men pekar också på vikten av användarupplevelsen i det utbud som finns tillgängligt för kommunens invånare, företagare och besökare.

I en tid där användarnas förväntningar formas av snabba, smidiga och personaliserade digitala tjänster från företag som Amazon, Spotify och Netflix, står offentlig sektor och andra organisationer inför utmaningen att leverera liknande upplevelser. Upplevelsebaserad digitalisering handlar om att utforma tekniska lösningar med ett starkt fokus på användarens behov, beteenden och förväntningar, snarare än att enbart optimera interna processer eller tekniska prestanda.

Denna trend innebär att digitaliseringen inte bara syftar till att förbättra effektiviteten, utan även till att skapa tjänster som är intuitiva, engagerande och tillgängliga. Här spelar designprinciper från områden som användarupplevelse (UX), service design och beteendevetenskap en avgörande roll.

Brottsligheten

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har det dödliga våldet i Sverige minskat sedan 1990, men ökat sedan 2015. De senaste åren har den grova brottsligheten, i synnerhet skjutvapenvåld och på senare tid ett stort antal sprängdåd, blivit ett stort samhällsproblem och en ständigt återkommande löpsedel i nyhetsrapporteringen.

Gängkriminaliteten har också rört sig allt längre ner i åldrarna. Utvecklingen har påverkat bilden av Sverige internationellt och används både inom och utanför Sverige som ett inslag i partipolitiska utspel. Under det gångna året har till exempel flera länder, bland annat Kanada, infört resevarningar till Sverige.

Sveriges utveckling är dock inte ett isolerat fenomen. Den sedan länge etablerade globala minskningen i dödligt våld visar nu tecken på att ha avstannat och det sker en uppgång i många länder utanför Europa. Inom Europa verkar såväl vapensmuggling som droghandel vara växande problem.

En rapport från Brå år 2021 visar att Sverige är det enda av 22 jämförda europeiska länder med en ökande trend av dödliga skjutningar. Brottslighet skapar stort lidande för enskilda och påverkar människors upplevelse av trygghet. Dessutom leder den till stora kostnader för samhället.

Den 1 juli 2023 trädde en ny lag i kraft som bland annat ålägger kommuner att ta större ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet. SKR har också varnat för att välfärdsbrottslighet slukar alltmer resurser. Välfärdsbrottsligheten finansierar annan brottslighet och riskerar att undergräva förtroendet för välfärdssamhället och våra institutioner.