Generativ artificiell intelligens

Generativ AI, baserad på avancerade maskininlärningsmodeller, fortsätter att förändra hur vi arbetar, lär oss och lever. Tekniken – som kan generera text, bild, ljud och video utifrån givna instruktioner – har under de senaste två åren gått från hype till bred tillämpning.

Så använder flera yrkesroller AI idag – och i framtiden

I näringslivet används generativ AI nu för att automatisera dokumentation, skapa presentationer och designa prototyper. Integration i produktivitetsverktyg som Microsoft Office (Copilot) och Google Workspace (Duet AI) har gjort tekniken tillgänglig för många under 2024. En undersökning av svenska storbolag visar att majoriteten experimenterar med generativ AI för att effektivisera processer.

Användningen av generativa AI-verktyg har ökat snabbt i Sverige. Mellan 2024 och 2025 ökade andelen av befolkningen 16 år och äldre som uppger att de använt generativ AI från cirka 25 till 37 procent. Utvecklingen drivs av bred integration i vardagliga verktyg, arbetsliv och utbildning. För offentlig sektor innebär detta både stora effektivitetsvinster och ökade krav på styrning, kompetensutveckling och etisk användning.

Inom offentlig sektor börjar generativ AI användas för att automatisera repetitiva administrativa uppgifter samt för nya former av medborgardialog. AI-assistenter hjälper exempelvis kommuner att svara på invånarnas frågor dygnet runt på webbplatser och i chattar, med förbättrad snabbhet och kvalitet. I skolan testas stöd som generativ AI för lärare – till exempel verktyg som kan hjälpa till att planera lektioner eller ge elever individanpassat stöd.

Under hösten 2024 gick Huddinge med i ett pilotprojekt koordinerat av AI Sweden för att utforska användningen av AI-assistenter inom kommunal service. Erfarenheterna hittills pekar på att rätt använd generativ AI kan avlasta personal och ge invånare snabbare service, men att juridiska och etiska ramar (som GDPR och transparensprincipen) måste beaktas.

Inom jordbruk och miljö används generativ AI för att optimera odlingsmönster genom analys av jorddata och väder, samt för att simulera effekter av klimatförändringar och föreslå hållbara åtgärder.

Huddinges möjligheter

För Huddinge kommun innebär generativ AI stora möjligheter att skapa innovativa och hållbara lösningar som gynnar invånarna – men det krävs en strategisk hantering av etiska och säkerhetsmässiga risker. En nyckelfråga är att säkerställa högkvalitativ och tillgänglig data, eftersom data fungerar som bränslet som driver AI-systemen. Aktivt ägarskap av data stärker självständigheten och minskar beroendet av externa leverantörer, något som lyfts fram i den nationella datastrategin.

Generativ AI har också förändrat hotbilden inom cybersäkerhet: tekniken kan användas av angripare för att skapa mer sofistikerade nätfiske-mejl, falska chattbotar eller deepfake-videor. Detta gör att kommuner måste prioritera robusta säkerhetsåtgärder för att skydda sina system och data.

Samtidigt ökar behovet av kompetens hos medarbetare att förstå och granska AI-genererat innehåll kritiskt, för att inte fatta beslut på felaktiga grunder. Under 2024 inträffade internationellt flera uppmärksammade händelser där AI-genererat material spreds med avsikt att vilseleda (till exempel fejkade bilder på politiker).

I Sverige uppstod en debatt sommaren 2025 när statsminister Ulf Kristersson berättade att han “ofta tar en andra åsikt” från AI-verktyg som ChatGPT i sitt arbete. Tech-experter varnade då för att förlita sig på AI i beslutsfattande utan insyn, och påpekade att “vi har inte röstat fram ChatGPT”. Regeringskansliet införde därefter riktlinjer för försiktig användning av generativ AI i känsliga sammanhang.

Med rätt strategi kan Huddinge nyttja generativ AI för att möta framtidens behov, samtidigt som man tar tillvara teknikens potential för innovation och hållbarhet. Framöver väntas generativ AI integreras “under huven” i många system – exempelvis i kontorsprogram, beslutsstöd och medborgarplattformar – snarare än som fristående verktyg.

En utmaning blir då att säkerställa att AI:n är opartisk, att beslut kan förklaras i efterhand (transparens) och att man har beredskap för framtida reglering. EU:s nya AI-förordning (AI Act), som väntas träda i kraft 2025–2026, kommer ställa krav på riskbedömning och dokumentation för AI-system, särskilt sådana med hög risk som beslutsstöd i offentlig sektor. Huddinge behöver följa denna utveckling noga och eventuellt anpassa sitt användande av generativ AI när lagstiftningen så kräver.