Du behöver inte vara säker på att någon inte har det bra. Det räcker med att du är orolig. Du kan vara anonym men det underlättar om du säger vem du är och kan delta i en eventuell utredning.

Om du vill vara anonym är det viktigt att du inte uppger ditt namn och telefonnummer när du anmäler. Föräldrarna till det barn anmälan gäller har rätt att läsa det som står i anmälan.

Du som anmäler i din yrkesroll och har anmälningsplikt kan inte vara anonym. 

Så gör du en orosanmälan

Du kan göra en orosanmälan på webben. Om du hellre vill prata med någon kan du ringa kommunens servicecenter under kontorstid. På övriga tider ringer du socialjouren. 

När du har gjort en anmälan 

När vi har fått in din anmälan gör en socialsekreterare en förhandsbedömning och träffar den eller de personer som anmälan gäller. Efter det tar socialtjänsten beslut om att antingen

• öppna en utredning för att ta reda på vilken form av stöd som personen eller familjen behöver
• avsluta förhandsbedömningen utan en utredning.

Du som har gjort anmälan får inte veta hur det går eftersom vi jobbar under sekretess. Om en utredning läggs ned kan du göra en ny anmälan. 

Om det blir en utredning

Det är en socialsekreterare som gör barn- och ungdomsutredningar och sköter alla kontakter med föräldrar och barn. En utredning ska normalt slutföras inom fyra månader.

Så går en utredning till

• En utredning görs så långt det är möjligt i nära samarbete med föräldrar och barn.
• För att få en så bra bild som möjligt kontaktas ofta andra i barnets omgivning, som barnavårdscentral, förskola och skola. 
• En arbetsplan upprättas tillsammans med föräldrarna, som också kan ge förslag på personer som kan tillföra viktiga uppgifter.
• Utredningen avslutas med att socialtjänsten gör en bedömning av om barnet och föräldrarna behöver stöd.

Barnets vårdnadshavare och barnet självt (om det fyllt 15 år) får ta del av utredningen.

Det är socialnämnden som är ytterst ansvarig för att människor som bor och vistas i kommunen får den omsorg och vård de har rätt till. 

När föräldrar och socialtjänst är oense

Föräldrarna och socialtjänsten är oftast överens om vilket stöd barnet och föräldrarna kan behöva.

Socialtjänsten kan besluta att ett barn behöver vård utanför det egna hemmet. Om föräldrarna eller ett barn som fyllt 15 år säger nej och barnet behöver skydd kan socialnämnden ansöka hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU (lagen om vård av unga). Både barnet och föräldrarna får då ett offentligt biträde, oftast en advokat.