Sidans innehåll
Sammanhängande bebyggelse utanför utvecklingsområden samt landsbygd
Utveckling fram till år 2050
År 2050 har våra områden utanför utvecklingsområdena fortsatt att varsamt utvecklas till fina boendemiljöer i sampel med naturen och kulturmiljön. Våra fritidshusområden inför omvandling ingår i det kommunala vatten- och avloppsnätet och vattenkvaliteten i våra sjöar och vattendrag är därmed förbättrad.
Områdena har en trygg och lugn känsla med direkt närhet till naturen och här har man tillgång till eller nära till den mest basala servicen som behövs i vardagen. När man behöver mer service är det lätt att röra sig mot de mer centrala delarna där stadens varierade utbud finns att ta del av.
Så här gör vi för att uppnå målen
- Kommunens sammanhängande villabebyggelse har en småskalig struktur. Här kan vi pröva kompletterande bebyggelse i mindre skala, som bidrar till möjligheter för blandade boendeformer och ett förbättrat underlag för service. Denna typ av kompletteringar sker längs centrala stråk med tillgång till kollektivtrafik och med stor hänsyn till områdenas befintliga karaktär som småhusområde. Kompletteringar sker i första hand på fastighetsägares initiativ. Vi bevarar befintliga parker och kompletterar med nya där tillgången är sämre.
- Vi är positiva till kompletteringar som prövas med bygglov i liten skala på lucktomter utanför detaljplan på lämpliga platser inom "områden där komplettering kan prövas", som pekas ut i markanvändningskartan. Kompletteringar görs, så länge detaljplanekravet inte aktualiseras, med stor hänsyn till områdenas befintliga karaktär och vi utgår från kulturmiljöprogrammet i planeringen.
- Vi tar inte fram nya detaljplaner för enskilda småhusfastigheter som redan omfattas av detaljplan. Vid ändrade förutsättningar, ett större antal förfrågningar på samma plats, eller behov av kompletteringar som omfattas av detaljplanekravet görs planläggning av ett större område i ett sammanhang.
- Vi värnar om områden med särskild betydelse ur kulturmiljösynpunkt genom att peka ut dem som särskilt värdefulla kulturmiljöområden i kommunens kulturmiljöprogram. Här gäller särskilda bestämmelser i plan- och bygglagen där vissa lovbefriade åtgärder som attefallsåtgärder exempelvis inte är tillåtna och utökad lovplikt krävs för andra typer av åtgärder. Läs mer om hur vi hanterar kulturmiljövärden i planeringen här: God arkitektur och gestaltning
- Vi stärker sammanhållningen i kommunen som helhet genom att stärka kopplingar till områden där mer service finns. Detta gör vi genom bättre möjligheter att cykla eller åka kollektivtrafik, till exempel genom att tillgängliggöra kollektivtrafiken, med förbättrad gång- och cykelinfrastruktur och infartsparkeringar. Vi utvecklar även tjänster som minskar resbehovet.
- Vi skapar fler mötesplatser såsom lekplatser och förskolor inom "områden där komplettering kan prövas" samt i "fritidshusområden inför omvandling" som finns utpekade i markanvändningskartan.
- Inom "områden där komplettering kan prövas" bevarar vi "tätortsnära natur" samt värnar och stärker "gröna spridningssamband" som finns utpekade i markanvändningskartan. Vi minimerar påverkan på områden med risk för översvämning, se "behov av åtgärd översvämningsrisk" i markanvändningskartan. Vi bevarar befintliga parker och kompletterar med nya där tillgången är sämre. Läs mer om tillgången till park här: Nära till natur och parker Länk till annan webbplats..
- Vi arbetar fortsatt för att våra "fritidshusområden inför omvandling" får bättre förutsättningar för året runt-boende. Vi utvecklar kommunal standard på vägarna, ett kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser samt tillgång till lokala mötesplatser såsom lekplatser och viss service som förskolor. Vilka områden som bör planläggas när utreds vidare i revidering av VA-utbyggnadsprogrammet.
- Vi samarbetar med Stockholm vatten och avfall för att fritidshusområden som omvandlas till permanent bostadsbebyggelse successivt ska ingå i det kommunala vatten- och avloppsnätet. VA-utbyggnadsprogrammet används som underlag för prioritering och planering.
- I våra fritidshusområden som ska omvandlas tar vi stor hänsyn till befintlig bebyggelse och områdets karaktär när vi kompletterar med ny småhusbebyggelse. Vi håller oss inom utpekade bebyggelseområden och utökar inte områdenas markanspråk. Här planerar vi för många av kommunens tillkommande småhus. "Fritidshusområden inför omvandling" finns utpekade i markanvändningskartan.
- Vi är försiktiga med ny bebyggelse utanför sammanhållen bebyggelse. Här tillåts främst kompletteringar tillhörande befintliga hus. Vi är positiva till en småskalig utveckling som bidrar till att hålla odlingslandskapen öppna samt bidrar till en lokal livsmedelsproduktion. Stor hänsyn ska tas till befintlig karaktär enligt kulturmiljöprogrammet.
- Vi sparar området som pekas ut som "bebyggelsereserv" i markanvändningskartan tills rätt förutsättningar för utveckling finns, vilket bedöms vara i slutet av eller bortom planperioden.
- Vi planerar för att bebyggelsereserven ska rymma en blandad bebyggelse med en relativt hög exploateringsgrad samtidigt som det viktigt att ha ett grönt stråk genom området som omhändertar de svaga regionala samband som pekas ut i RUFS 2050 mellan området vidare upp mot Stockholm. Avgränsningen av området kan ses över något när planeringen av området sätter igång. Vi samarbetar med Trafikförvaltningen för att kollektivtrafik ska kunna gå genom området för att kollektivtrafikförsörjningen ska bli bra för hela området. "Den regionala grönstrukturen" samt "svaga gröna sambanden" syns i Hänsynskartan.
Nuläge och bakgrund
Områden där komplettering kan prövas
Den sammanhängande bebyggelsen som inte ligger i områden utpekade för utveckling definieras som Område där komplettering kan prövas. Detta är områden som inte ligger i anslutning till god kollektivtrafik eller i närheten av ett lokalt centrum och har mer begränsade möjligheter att växa. Bebyggelsen består främst av fristående småhus och radhus. I flera av dessa områden är tillgången till park, lekplatser och grönytor bristfällig.
Huddinge är en del av en expansiv storstadsregion vilket medför ett starkt exploateringstryck. Dessa områden har en stark struktur på grund av sin fastighetsindelning och förändringar i kan vara svåra att få till här. Samtidigt är det positivt att vissa kompletteringar kan ske i dessa områden då det kan skapa större möjligheter för blandade upplåtelseformer, bostadstyper och ett förbättrat underlag för service. Förändringar i dessa områden kommer mestadels att ske utifrån fastighetsägarnas initiativ vilket leder till en långsam förtätning.
På några platser inom dessa områden pågår detaljplaneläggning idag som medför utveckling, såsom Vista skogshöjd och Österhagen. Dessa områden pekas ut som områden där komplettering kan prövas i markanvändningskartan eftersom vi bedömer att utveckling i större skala utöver den pågående planeringen inte är lämplig. Det detaljplanekrav som beskrivs i ställningstagandet syftar till att tydliggöra när det krävs en detaljplan för att pröva om markanvändningen är lämplig. Det innebär inte att kommunen är skyldig att göra en detaljplan, utan att planläggning är en förutsättning för att kunna bevilja ansökan om bygglov.
I Gladö kvarn saknas idag förskola, samtidigt som befolkningen i området växer. En äldre, gällande byggnadsplan för ett område öster om Gladö kvarn medger idrottsverksamhet och är undantaget i föreskrifterna för Orlångens naturreservat.
Fritidshusområden inför omvandling
Det finns både miljömässiga och sociala vinster av att detaljplanelägga fritidshusområden för permanentboende, bygga ut vatten- och avloppssystemet, förstärka gatustrukturen, medge en viss förtätning samt komplettera med viss verksamhet samt lokala mötesplatser som exempelvis lekplatser. Samtidigt är det ofta kostsamma investeringar, både för kommunen och den enskilde.
Befolkningsunderlaget i områdena är generellt lågt, vilket gör det svårt att etablera service eller utökad kollektivtrafik. Därför är gång- och cykelinfrastrukturen en viktig fråga då kommunen har större rådighet.
Planeringsläget i fritidshusområdena skiljer sig åt
Samtliga områden utpekade i kommunens VA-utbyggnadsprogram ska på sikt omvandlas. Den slutgiltiga prioriteringen av när områdena ska planläggas eller om nya investeringar ska genomföras görs årligen i kommunens Plan för samhällsbyggnad.
De områden som pekas ut i markanvändningskartan som Fritidshusområden för omvandling är ett urval av områdena i kommunens VA-utbyggnadsprogram eller föregående översiktsplan med minst 40 fastigheter. Vissa områden är nära att vara färdigbyggda, medan det i andra områden inte finns en påbörjad detaljplan.
Fritidshusområden där detaljplanering pågår:
- Svartvik
Fritidshusområden där planering ännu inte påbörjats:
- Vidja etapp 3 (planprogram finns)
- norra Glömsta
- västra Glömsta
- Gunhildsvik
- Solbacken
- nordvästra Länna
- Lyckåsen
- Kvarntorp
- Lissma
- Ådran
Landsbygd
Huddinges landsbygd är ett av få områden i Stockholms direkta närhet som fortfarande kan ge en bild av hur Stockholmsområdet såg ut före de stora exploateringarna som skedde kring sekelskiftet 1900. Områden här ligger utanför det som kallas sammanhållen bebyggelse. Sammanhållen bebyggelse är ett begrepp i Plan- och bygglagen som beskriver områden med tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt av en gata eller parkmark.
I dessa områden är tillgången till service och kollektivtrafik låg. Områdena omges ofta av höga natur- och kulturvärden som gör det mindre lämpligt att utveckla bebyggelse i högre omfattning här. För de byggnader som ligger utanför sammanhållen bebyggelse och som består av enstaka hus bör främst mindre kompletteringar av befintliga byggnader medges för att skapa en bättre standard för de boende.
För att odlingslandskapet och ängsmarker fortsatt ska kunna hållas öppna kan enstaka kompletteringar på landsbygden göras för att möjliggöra exempelvis lokal livsmedelsproduktion, hästgårdar och odling. När kompletteringar görs, så länge detaljplanekravet inte aktualiseras, sker det med stor hänsyn till landsbygdens befintliga karaktär och utgår från kulturmiljöprogrammet. För befintligt jord- eller skogsbruk är ekonomibyggnader undantagna från krav på bygglov.
Framtida bebyggelsereserv
Ett obebyggt område vid Högmora, Mellansjö och Svartvik pekas ut som framtida bebyggelsereserv. Området ligger i Hanvedenkilen men de högsta naturvärdena bedöms inte vara höga i denna del av kilen. De mest värdefulla naturvärdena och den viktigaste kopplingen är i stället Kynäsberget och kopplingen vidare till Stockholm.
Området pekas ut för att tydliggöra kommunens långsiktiga viljeinriktning med området. Ett genomförande bedöms dock vara i slutet av eller bortom planperioden som sträcker sig till ca år 2050. Detta för att en utveckling här kräver ett stort bebyggelsetillskott i blandade bostadsformer för att ge underlag för service och infrastruktur för vilket potentialen bedöms ligga längre bort i tiden. Avgränsningen av området kan komma att ses över i samband med att planeringen sätter igång, bland annat för att inkludera områden på andra sidan Ågestavägen, där exempelvis Hammardals upplagsområde är beläget idag.
Uppdaterad: