Områden där komplettering kan prövas
Den sammanhängande bebyggelsen som inte ligger i områden utpekade för utveckling definieras som Område där komplettering kan prövas. Detta är områden som inte ligger i anslutning till god kollektivtrafik eller i närheten av ett lokalt centrum och har mer begränsade möjligheter att växa. Bebyggelsen består främst av fristående småhus och radhus. I flera av dessa områden är tillgången till park, lekplatser och grönytor bristfällig.
Huddinge är en del av en expansiv storstadsregion vilket medför ett starkt exploateringstryck. Dessa områden har en stark struktur på grund av sin fastighetsindelning och förändringar i kan vara svåra att få till här. Samtidigt är det positivt att vissa kompletteringar kan ske i dessa områden då det kan skapa större möjligheter för blandade upplåtelseformer, bostadstyper och ett förbättrat underlag för service. Förändringar i dessa områden kommer mestadels att ske utifrån fastighetsägarnas initiativ vilket leder till en långsam förtätning.
På några platser inom dessa områden pågår detaljplaneläggning idag som medför utveckling, såsom Vista skogshöjd och Österhagen. Dessa områden pekas ut som områden där komplettering kan prövas i markanvändningskartan eftersom vi bedömer att utveckling i större skala utöver den pågående planeringen inte är lämplig. Det detaljplanekrav som beskrivs i ställningstagandet syftar till att tydliggöra när det krävs en detaljplan för att pröva om markanvändningen är lämplig. Det innebär inte att kommunen är skyldig att göra en detaljplan, utan att planläggning är en förutsättning för att kunna bevilja ansökan om bygglov.
I Gladö kvarn saknas idag förskola, samtidigt som befolkningen i området växer. En äldre, gällande byggnadsplan för ett område öster om Gladö kvarn medger idrottsverksamhet och är undantaget i föreskrifterna för Orlångens naturreservat.
Fritidshusområden inför omvandling
Det finns både miljömässiga och sociala vinster av att detaljplanelägga fritidshusområden för permanentboende, bygga ut vatten- och avloppssystemet, förstärka gatustrukturen, medge en viss förtätning samt komplettera med viss verksamhet samt lokala mötesplatser som exempelvis lekplatser. Samtidigt är det ofta kostsamma investeringar, både för kommunen och den enskilde.
Befolkningsunderlaget i områdena är generellt lågt, vilket gör det svårt att etablera service eller utökad kollektivtrafik. Därför är gång- och cykelinfrastrukturen en viktig fråga då kommunen har större rådighet.
Planeringsläget i fritidshusområdena skiljer sig åt
Samtliga områden utpekade i kommunens VA-utbyggnadsprogram ska på sikt omvandlas. Den slutgiltiga prioriteringen av när områdena ska planläggas eller om nya investeringar ska genomföras görs årligen i kommunens Plan för samhällsbyggnad.
De områden som pekas ut i markanvändningskartan som Fritidshusområden för omvandling är ett urval av områdena i kommunens VA-utbyggnadsprogram eller föregående översiktsplan med minst 40 fastigheter. Vissa områden är nära att vara färdigbyggda, medan det i andra områden inte finns en påbörjad detaljplan.
Fritidshusområden där detaljplanering pågår:
Fritidshusområden där planering ännu inte påbörjats:
- Vidja etapp 3 (planprogram finns)
- norra Glömsta
- västra Glömsta
- Gunhildsvik
- Solbacken
- nordvästra Länna
- Lyckåsen
- Kvarntorp
- Lissma
- Ådran
Landsbygd
Huddinges landsbygd är ett av få områden i Stockholms direkta närhet som fortfarande kan ge en bild av hur Stockholmsområdet såg ut före de stora exploateringarna som skedde kring sekelskiftet 1900. Områden här ligger utanför det som kallas sammanhållen bebyggelse. Sammanhållen bebyggelse är ett begrepp i Plan- och bygglagen som beskriver områden med tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt av en gata eller parkmark.
I dessa områden är tillgången till service och kollektivtrafik låg. Områdena omges ofta av höga natur- och kulturvärden som gör det mindre lämpligt att utveckla bebyggelse i högre omfattning här. För de byggnader som ligger utanför sammanhållen bebyggelse och som består av enstaka hus bör främst mindre kompletteringar av befintliga byggnader medges för att skapa en bättre standard för de boende.
För att odlingslandskapet och ängsmarker fortsatt ska kunna hållas öppna kan enstaka kompletteringar på landsbygden göras för att möjliggöra exempelvis lokal livsmedelsproduktion, hästgårdar och odling. När kompletteringar görs, så länge detaljplanekravet inte aktualiseras, sker det med stor hänsyn till landsbygdens befintliga karaktär och utgår från kulturmiljöprogrammet. För befintligt jord- eller skogsbruk är ekonomibyggnader undantagna från krav på bygglov.
Framtida bebyggelsereserv
Ett obebyggt område vid Högmora, Mellansjö och Svartvik pekas ut som framtida bebyggelsereserv. Området ligger i Hanvedenkilen men de högsta naturvärdena bedöms inte vara höga i denna del av kilen. De mest värdefulla naturvärdena och den viktigaste kopplingen är i stället Kynäsberget och kopplingen vidare till Stockholm.
Området pekas ut för att tydliggöra kommunens långsiktiga viljeinriktning med området. Ett genomförande bedöms dock vara i slutet av eller bortom planperioden som sträcker sig till ca år 2050. Detta för att en utveckling här kräver ett stort bebyggelsetillskott i blandade bostadsformer för att ge underlag för service och infrastruktur för vilket potentialen bedöms ligga längre bort i tiden. Avgränsningen av området kan komma att ses över i samband med att planeringen sätter igång, bland annat för att inkludera områden på andra sidan Ågestavägen, där exempelvis Hammardals upplagsområde är beläget idag.
