Klimatanpassning för att minska risker

Genom inriktningen Klimatanpassning för att minska risker bidrar vi framförallt till målet om ett Huddinge i samspel med naturen och ett tillhörande delmål:

• Vi skapar miljöer som kan möta konsekvenserna av ett förändrat klimat.

• Vi undviker att planera ny bebyggelse i låglänta eller instängda områden som är känsliga för översvämning. Om bebyggelse ändå blir aktuell i sådana områden höjdsätter vi så att bebyggelsen inte tar skada vid de vattennivåer som uppstår vid ett klimatanpassat 100-årsregn och ser till att det finns tillräckliga översvämningsytor. Parker eller grönområden kan med fördel lokaliseras till eller bevaras i lågpunkter och därmed också fungera som översvämningsytor vid skyfall. Ytor där åtgärder för att hantera översvämning behöver genomföras pekas ut i markanvändningskartan. Områden som riskerar att översvämmas vid 100-årsregn, med klimatfaktor 1,25, syns i hänsynskartan, se "Skyfallsmodellering 100-årsregn".
• Vi studerar framkomligheten för utryckningsfordon vid detaljplanering i områden där det finns risk för översvämningar.
• Vid all planering av mark och vatten genomför vi klimatanpassnings- och vattenvårdande åtgärder för att möta ett förändrat klimat. Detta är särskilt viktigt i områden utpekade i hänsynskartan som "Vattenvärden - flödesreglerande område" samt "Vattenvärden - vattenrenande område". 
• Vi planerar för klimatanpassningsåtgärder för att minska risker vid höga temperaturer och värmeböljor. Detta gör vi bland annat genom att planera in ytor för grönska i stadsmiljön som bidrar till beskuggning och temperaturutjämning. Vi har särskilt fokus på känsliga verksamheter som exempelvis äldreboenden. "Riskområde för urbana värmeöar" finns utpekade i hänsynskartan.
• Vi kartlägger riskområden kopplat till markens hållfasthet. Vi tar i all planering hänsyn till områden med ökad risk för erosion, ras och skred. Det gäller även mark som är känslig för förändringar i grundvattennivåer, vilket kan leda till sättningar i byggnader och anläggningar. "Områden med risk för skred", "strandnära områden med skredrisk" samt "potentiellt förorenade områden med risk för skred" finns utpekade i hänsynskartan.
• Vi kartlägger rinnvägar för vatten vid stora skyfall i detaljplaneprocessen och ser till att minimera riskerna för befintliga byggnader och samhällsviktig verksamhet genom beredskap och risk- och sårbarhetsplanering.
• Vi kartlägger förorenade områden och tar hänsyn till dessa vid mer detaljerad planering, för att minska risken för föroreningsspridning kopplat till ett varmare klimat. Särskild hänsyn tas till förorenade områden med risk för jorderosion, ras, skred eller stora vattenflöden. Läs mer om förorenade områden här: Hälsosamma och säkra livsmiljöer.
• Vi genomför de åtgärder som föreslås i vår klimat- och sårbarhetsanalys, handlingsplan för klimatanpassning, miljöprogram samt planeringsunderlag för grön- och blåstruktur i all planering och efterföljande drift. 
• Längs Mälaren bör bebyggelse inte tillkomma under nivån +2,7 meter (RH2000) i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren. Vid övriga vattendrag och sjöar bör bebyggelse inte tillkomma under de nivåer som anges i Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län. Om bebyggelse ändå blir aktuell på lägre nivåer så utformar vi bebyggelsen på ett sådant sätt att en eventuell översvämning kan hanteras. Riskområden för översvämning i anslutning till sjöar och vattendrag syns i hänsynskartan.
• Vi fördröjer och renar vatten samt planterar träd, buskar och annan vegetation. Det gör vi för att minska negativa effekter av torka såsom sprickbildning, skred eller grundvattensänkning med negativ påverkan på bland annat mark, byggnader, vägar, vegetation och odling. Områden med risk för skred syns i hänsynskartan.

Så kan klimatförändringar påverka Huddinge

Klimatförändringar såsom varmare och kallare temperaturer eller regn och torrperioder leder till en rad olika utmaningar i samhället. För Huddinge innebär det specifikt att områden kan översvämmas vid kraftiga regn, värmeböljor kan orsaka hälsoproblem för invånare och torka kan innebära problem för skördar och leda till vattenbrist. Det ställer krav på att kommunen arbetar aktivt med att minska de negativa effekterna.  

Somrarna förväntas bli torrare, men lokala häftiga regn som förekommer mest på sommarhalvåret förväntas öka i intensitet. Det leder till erosion, vilket innebär att marken inte kan hålla kvar växlighet och näringsämnen eller att vatten inte hinner infiltrera ned till grundvatten. Höstar och vintrar förväntas bli blötare. Översvämningar väntas drabba bebyggelse och infrastruktur. Förmågan att magasinera vatten och utjämna flöden blir allt viktigare i kommunens planering och efterföljande drift i och med att vi går mot torrare somrar men flera tillfällen med stora regnmängder.

Klimat- och sårbarhetsanalys kartlägger risker

Kommunen har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys som visar på potentiella riskområden och åtgärdsförslag för fyra olika samhällssektorer: bebyggelse, infrastruktur, kommunikation och hälsa. De klimatrisker som undersökts är översvämning, skyfall och riskområden för skred och erosion. Den innehåller också en värmekartläggning som visar var risker för höga temperaturer, så kallade värmeöar, kan uppstå i kommunen.

Utöver det har kommunen en handlingsplan för klimatanpassning som även den innehåller åtgärder för att minimera risker som uppkommer genom ett förändrat klimat. Åtgärder som behöver genomföras föreslås både för den befintliga bebyggda miljön och inför framtida planering

Intensiva regn ökar risk för ras och skred

Att det regnar hårt och mycket under kort tid kan leda till sänkta grundvattennivåer och sämre tillgång till vatten, då marken inte hinner infiltrera utan vattnet istället rinner av marken ned i sjöar och vattendrag. Detta leder till erosion, det vill säga bortnötning av jord, och  näringsämnen som följer med och hamnar i sjön som försämrar vattenkvaliteten.

Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag, liksom höjda och varierande grundvattennivåer, ökar risken för ras och skred som kan orsaka sättningar i marken, vilket i sin tur kan skada byggnader. Längre perioder av torka kan också leda till att marken blir instabil.

Risk för översvämning vid skyfall och vid höga flöden i sjöar och vattendrag

Kommunen har tagit fram en skyfallskartering som bland annat visar vilka områden som översvämmas vid ett så kallat 100-årsregn med klimatfaktor 1,25. Kommunen planerar och behöver vidta åtgärder för att bebyggelse inte ska skadas vid översvämningar och vid detaljplanering utreds skyfall, höjdsättning och storlek på översvämningsytor för att inte skapa nya problem. Naturbaserade lösningar såsom vallar och grönytor kan utgöra viktiga lösningar. I täta stadsmiljöer kan parker eller torg ha en mångfunktionell användning genom att vara nedsänkta och därmed utgöra översvämningsytor vid skyfall. Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för hantering av översvämning vid skyfall.

Klimatförändringarna innebär att flöden i sjöar och vattendrag kommer att förändras. I dagens klimat når vattendragen sina högsta flöden vid snösmältningen under våren. Kommunens vattendrag kommer att visa upp ett förändrat mönster i framtiden med högre vinterflöden och mindre vårflödestoppar. Det beror framför allt på mildare vintrar där en större del av nederbörden faller som regn istället för som snö och skapar därför högre flöden i vattendragen eftersom marken under vintern kan vara vattenmättad eller tjälfrusen. Översvämningsrisker sträcker sig ibland över kommungräns och åtgärder behöver därför samordnas med grannkommunerna. Länsstyrelsen har tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå vid Mälaren och längs vattendrag och sjöar i Stockholms län.

Värmeböljor kan motverkas av vegetation

Klimat och sårbarhetsanalysen innefattar även en värmekartering som kartlägger risk för lokala värmeöar i tät stadsmiljö vid värmeböljor.  Den visar att ju mer hårdgjord yta och mindre vegetation i kombination med täthet höjer temperaturerna. 

Kommunen kan genom kartläggningen genomföra åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av värmeböljor. Genom att plantera träd och buskar av olika storlek, bredd och täthet på trädkronor så minskar kommunen riskerna och effekterna av värmeböljor. Det är också viktigt att undvika stora ytor utan växtlighet.

Fördjupade studier i detaljplaneprocessen 

Eftersom relativt stora delar av kommunen är potentiella riskområden för översvämning så kan det vara aktuellt med ny bebyggelse även inom dessa områden. Det är då av största vikt att bebyggelsen utformas på ett sådant sätt att en eventuell översvämning och skyfallsproblematik kan hanteras.

Fördjupade studier av översvämningsrisker, skyfall och hur de behöver hanteras kommer att behövas vid planläggning. Det är viktigt att kartlägga rinnvägar som vattnet kan ta vid stora regn för att kunna planera till exempel viktiga transporter och undvika att i första hand samhällsviktiga funktioner tar skada och risk för människors hälsa samt byggnader. Även framkomligheten för utryckningsfordon är viktigt att studera under detaljplaneprocessen och i ett kommunövergripande perspektiv.

Vad är en samhällsviktig funktion?

Vissa verksamheter är viktigare än andra för att upprätthålla ett fungerande samhälle såsom transporter, mat, skolor och sjukvård. De kallas för samhällsviktiga och behöver prioriteras att skyddas vid en kris eller krig.

Handlingsplan för klimatanpassning 2017 (2 MB) 

Miljöprogram 2022

Klimat- och sårbarhetsanalys 2022

Länsstyrelsens rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall 2018

Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren 2015

Länsstyrelsens rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå längs vattendrag och sjöar i Stockholms län 2021

Planeringsunderlag grön- och blåstruktur 2022