Genom inriktningen Välmående grönområden bidrar vi framförallt till målet om ett Huddinge i samspel med naturen och två tillhörande delmål:

• Vi tar hand om och utvecklar Huddinges gröna områden, sjöar och vattendrag. Vi bevarar den biologiska mångfalden och förbättrar vattenkvaliteten.
• Vi låter grönska och vatten ta plats i de byggda miljöerna för att främja människors hälsa.

• Vi bevarar områden utpekade som tätortsnära naturområde, skogsområde och odlingslandskap i markanvändningskartan samt utvecklar de ekologiska och rekreativa värdena. I tätortsnära naturområde kan även befintliga och planerade parker enligt parkprogrammet inrymmas.
• Vi bevarar de strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen långsiktigt genom att möjliggöra utredning av naturreservatsbildning i områdena:
• Kynäsberget
• Öran
• Rudträsket
• Flottsbro
• Vi förvaltar våra naturreservat och Natura 2000-områden enligt skötselplaner och områdena utvecklas i enlighet med gällande föreskrifter. "Naturreservat" finns utpekade i markanvändningskartan och "Natura 2000-områden" i hänsynskartan.
• Vi värnar den regionala grönstrukturen och regionala svaga gröna samband utpekade i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2050. Vid befintliga barriärer och svaga samband genomför vi åtgärder som bibehåller och stärker grönstrukturen. I Kungens kurva och vid Gladö föreslås dock intrång i den regionala grönstrukturen. "Den regionala grönstrukturen" samt de "svaga gröna samband" på regional nivå finns utpekade i Hänsynskartan.
• Vi bevarar och utvecklar de av kommunen utpekade starka spridningssambanden samt förstärker de svaga spridningssambanden i den fysiska planeringen samt i förvaltning och drift av natur- och parkområden. Eventuella intrång i spridningssamband ska föregås av utredningar om hur skada i första hand kan undvikas och i sista hand kompenseras. "Starkt grönt spridningssamband" och "svagt grönt spridningssamband" finns utpekade i markanvändningskartan.
• Vi säkerställer att grönområden och parker bidrar till en ökad biologisk mångfald samt till ekosystemtjänster, såsom dagvattenhantering, klimatreglering, luftrening och pollinering, i både planerings- och i driftskede. Vi utgår från kartläggningen av ekosystemtjänster i kommunens planeringsunderlag för grön- och blåstruktur. Om det är möjligt anlägger vi ängsmarker istället för gräsmattor. "Områden med hög biologisk mångfald", "höga värden för pollinering" samt "multifunktionella ytor för ekosystemtjänster" finns utpekade i hänsynskartan.
• Vi bevarar och förvaltar skogsområden för att bibehålla höga naturvärden och ekosystemtjänster som biologisk mångfald, pollinering, rekreation och klimatreglering. Även bullerdämpning och luftrening är viktiga ekosystemtjänster nära tätorter. Vi genomför åtgärder för att bibehålla och utveckla kopplingarna mellan små och stora skogsområden genom att plantera träd i stads- och parkmiljö och kompensera vid intrång. "Skogsområden" och "tätortsnära naturområden" pekas ut i markanvändningskartan.
• Vi utvecklar odlingslandskapets värden genom att ta hänsyn till naturvårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen. "Odlingslandskap" finns utpekade i markanvändningskartan. Läs mer om bevarande av odlingslandskapet här: Minskad klimatpåverkan av byggande och markanvändning
• Vi beaktar de ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) som särskilt behöver värnas och genomför inte åtgärder som skadar områdets specifika känslighet. "ESKO-områden" finns utpekade i hänsynskartan. 
• Vi värnar och utvecklar ekosystemtjänster samt bidrar till att stärka grönstrukturen genom att ta hänsyn till utpekade naturvärden i kommunen. Där utpekade naturvärden försvinner med anledning av exploatering arbetar vi med ekologisk kompensation och skadelindringshierarkin. Det innebär att i första hand ska naturvärdena bevaras så långt möjligt och när det inte är möjligt kompenseras. Grönytefaktor kan vara en metod för att öka andelen gröna ytor i den fysiska planeringen.
• Vi arbetar aktivt för att minska spridning av och bekämpa invasiva arter som annars riskerar förstöra ekosystem.

Huddinge har en rik och varierad natur

Huddinges natur är ur ett riksperspektiv ovanligt varierad och har en rik biologisk mångfald. Biologisk mångfald står för den variation som finns mellan och inom arter och olika livsmiljöer för djur och växter. Den biologiska mångfalden är viktig för naturens grundläggande funktioner, såsom exempelvis pollinering och rening av luft och vatten. I Huddinge finns odlingslandskap, skogar och våtmarker med mycket höga naturvärden. Några områden har till och med pekats ut som så kallade Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden.

38 procent av kommunens yta består av naturreservat vilket medför att en stor del av de skyddsvärda skogarna, våtmarker, sjöar och odlingslandskap har ett långsiktigt skydd. Om naturreservatsgränsen i Kungens Kurva justeras kan naturreservat utvidgas eller bildas på annan plats. Utredning av naturreservatsbildning i Flottsbro behöver ske med hänsyn till pågående och framtida verksamhet i området.

Kartan nedan visar Flottsbro, Kynäsberget, Rudträsket och Öran, där översiktsplanen möjliggör utredning av nya naturreservat. Avgränsning för områdena behöver utredas vidare.

Huddinges natur är en viktig del av den regionala grönstrukturen

I Huddinge finns stora delar av de två gröna kilarna Hanvedenkilen och Bornsjökilen som är utpekade som regional grönstruktur i RUFS 2050. Varje kil byggs upp av områden med natur-, kultur- och sociala värden. Värdekärnor är områden där två eller flera av dessa värden sammanfaller. Den regionala grönstrukturen visas i hänsynskartan.

De gröna kilarna innehåller smala partier, så kallade gröna svaga samband, som ofta är mindre än 500 meter breda. I ett regionalt perspektiv är de avgörande för att de gröna kilarna ska uppfattas och fungera som stora sammanhängande grönområden. De gröna svaga sambanden visas i hänsynskartan. Läs mer om hur vi arbetar för att stärka de svaga gröna sambanden i anslutning till våra utvecklingsområden under respektive geografiskt område.

Hanvedenkilen och Bornsjökilen

Hanvedenkilen är ett större sammanhängande grönområde som är relativt opåverkat av exploateringar relaterat till länet. Inom området finns fyra biologiska kärnområden som är viktiga för den biologiska mångfalden; Flemingsbergsskogen, Paradisets naturreservat (mellan Ådran och Haningeleden i öster), Orlångenområdet och Ågesta friluftsområde. Flemingsbergsskogen och Paradisets naturreservat är de minst påverkade delarna. Stora delar av kilen är dessutom utpekat som riksintresse för friluftslivet.

Bornsjökilen är en varierad grönkil med många olika värden. I kilen ingår Gömmarens naturreservat som har mycket stor betydelse som närmaste strövområde för en stor befolkning i sydvästra Stockholm. Kilen fortsätter utåt via värdekärnan Flottsbro med sin dramatiska topografi där en förkastningsbrant stupar ner i Albysjön. Flottsbroområdet är också ett välbesökt friluftsområde.

Ekologiska spridningssamband är viktiga för olika arter

Som komplement till de gröna svaga sambanden utpekade i RUFS har kommunen utrett spridningssamband för fyra olika livsmiljöer utifrån fokusarter/artgrupper i underlagsrapporten Ekologiska samband i Huddinge kommun. De fyra fokusarter/artgrupper som studerats är tofsmes i gammal barrskog, brun guldbagge i ädellövskog, vanlig padda i småvatten och våtmarker samt vildbin i gräsmarker och övrigt blommande marker. När vi planerar och föreslår åtgärder för dessa arter, gynnas också en rad andra arter knutna till samma naturtyp.

De 15 % viktigaste livsmiljöerna för respektive art pekas ut i rapporten. Dessa områden utgör de strategiskt mest viktiga livsmiljöerna för den sammanhållna gröna infrastrukturen i kommunen. Starka och svaga spridningssamband för dessa olika livsmiljöer redovisas i markanvändningskartan. Starka spridningssamband är stråk mellan livsmiljöer och kärnom­råden där spridningsförutsättningarna för arterna bedöms som goda. Svaga spridningssamband representerar det motsatta där endast enstaka vägar möjliggör spridning mellan kärnområden.

Naturens ekosystemtjänster bidrar till människors livsvillkor

Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor. Människan kan därför inte frikopplas från naturen som bistår med en mängd ekosystemtjänster som exempelvis att den renar vatten, minskar värmeböljor och pollinerar växter. I planeringsunderlaget om kommunens grön- och blåstruktur har de ekosystemtjänster som är särskilt värdefulla i kommunen kartlagts och det beskrivs hur de kan värnas och utvecklas.

Planeringsunderlaget om kommunens grön- och blåstruktur är tillsammans med rapporten Huddinge Natur och kommunens kartläggning av ekologiska spridningssamband viktigt planeringsunderlag i utvecklingen av kommunens naturvård. Planeringsunderlaget visar var det finns grönt kapital (platser med höga värden för ekosystemtjänster) och gröna investeringsbehov (platser som har brist på ekosystemtjänster men samtidigt ett stort behov av dem). Områden med höga värden för olika ekosystemtjänster visas i hänsynskartan.

Stödjande och producerande ekosystemtjänster

• Biologisk mångfald
• Matproduktion

Reglerande ekosystemtjänster

• Klimatreglering
• Luftrening
• Bullerdämpning
• Flödesreglering
• Vattenrening
• Pollinering

Kulturella ekosystemtjänster

• Fysisk hälsa
• Mentalt välbefinnande
• Kunskap och inspiration
• Kulturarv

ESKO-områden ska pekas ut och nyckelbiotoper har inventerats

Enligt miljöbalken ska varje kommun definiera de områden som är ekologiskt särskilt känsliga (ESKO-områden). Att ett område klassas som ekologiskt särskilt känsligt innebär att det har ett ekosystem som lätt kan förändras negativt med avseende på en viss störning. Förekomster av sällsynta djur och växter (rödlistade arter) fungerar ofta som indikatorer på särskilt känsliga naturområden.

Nyckelbiotoper är biologiskt särskilt rika skogsobjekt som pekas ut av Skogsstyrelsen. Nyckelbiotopsinventeringen har visat att Huddinge har en mycket stor andel skyddsvärda skogar. Bland annat finns här länets enskilt största nyckelbiotop i Paradisets naturreservat. Skogsområden finns utpekade i markanvändningskartan.

Ekologisk kompensation när delar av naturen tas i anspråk

Ekologisk kompensation innebär att ekologiska kompensationsåtgärder kan tillämpas i de fall där en naturtyp eller specifika träd behöver tas i anspråk i samband med bebyggelseplanering och bevarande ej är möjligt.

Syftet är att säkerställa tillgång till värdefulla natur- och rekreationsområden samtidigt som kommunens tätorter förtätas. Vid ekologisk kompensation används de tre stegen undvika-minimera-kompensera, där fokus ligger på olika steg beroende på var i planeringsprocessen man befinner sig.

Invasiva främmande arter hotar den biologiska mångfalden

Invasiva främmande arter kan orsaka allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa, vilket medför stora kostnader för samhälle och enskilda. Invasiva arter har med människans hjälp flyttats från sin ursprungliga miljö och börjat sprida sig snabbt i sin nya omgivning.

Detta är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och globalt. Antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år. Bäst stoppar vi de invasiva arterna genom att arbeta förebyggande samt genom snabb upptäckt och bekämpning.

Huddinges Natur 2012 (24 MB) 

Metod ekologisk kompensation 2012 (814 kB) 

Ekologiska samband i Huddinge 2018 (24 MB)

Planeringsunderlag grön- och blåstruktur 2022