God arkitektur och gestaltning

Genom inriktningen God arkitektur och gestaltning bidrar vi framförallt till målet om Ett levande och växande Huddinge, samt två tillhörande delmål:

• Vi skapar attraktiva miljöer med utgångspunkt i områdets lokala förutsättningar och kvaliteter.
• Med en balans mellan bostäder och arbetsplatser samt tillgång till utbildning och service ska människor kunna leva ett gott vardagsliv med en meningsfull fritid.

• Vi samarbetar med olika byggaktörer när vi utformar bebyggelse, miljöer och mötesplatser.
• När vi samarbetar med byggaktörer säkerställer vi god gestaltning och arkitektur av hög kvalitet genom att ta fram gestaltningsprogram för att nå en gemensam idé. Gestaltningsprinciperna kan sedan behöva säkras i planbestämmelser och avtal för att finnas med genom hela planprocessen.
• Vi utgår från kommunens arkitekturstrategi och från platsen när vi planerar, bygger om och bygger nytt. Det gör vi genom att ta till vara och utveckla platsers kvaliteter, karaktär, identitet och historia.
• Vi ser till att grönska och vatten är en del av utformningen av både våra gemensamma stadsrum och inne på bostadsgårdar.
• Vid väl valda platser som kollektivtrafikknutpunkter och längs starka stråk tillåter vi byggnader som särskilt utmärker sig i sin utformning. De fungerar som landmärken eller signaturbyggnader och bidrar till Huddinges identitet och attraktivitet.
• I eller i anslutning till Huddinges kulturmiljöer, utgår vi ifrån kulturmiljöprogrammet både när vi ger bygglov och när vi planerar. Vi värnar utpekade värden och utgår från kulturmiljöer som en resurs i utvecklingen. Ändringar sker med utgångspunkt i kulturmiljöprogrammet och ytterligare kulturmiljöutredningar eller bedömningar görs vid behov. Se "Kulturmiljöprogram" i hänsynskartan.
• När ändringar planeras i eller i anslutning till områden utpekade i kulturmiljöprogrammet som särskilt värdefulla kulturmiljöer eller byggnader ska kulturmiljöutredning göras och antikvarisk kompetens delta i planprocessen. Antikvarisk kompetens ska även medverka vid bygglovsprövning och vid behov ska i en sådan prövning även ytterligare kulturmiljöutredning göras. Särskilt värdefulla kulturmiljöer syns "Kulturmiljöprogram" i hänsynskartan.
• Vi undersöker fornlämningsförekomsten i tidiga skeden av planprocessen och anpassar detaljplaners utformning till fornlämningar, till exempel genom att planlägga för parkmark där fornlämningar finns.

• På platser som ska bebyggas i våra regionala stadskärnor och utvecklingsområden samarbetar vi med andra aktörer för att skapa temporära och kreativa mötesplatser i väntan på att områdena tar form. Syftet är att skapa goda livsmiljöer och minska otryggheten på platser som annars skulle stå öde. De temporära lösningarna kan gärna knyta an till den kommande utvecklingen på platsen.

Historisk framväxt har skapat områden av olika karaktär

Huddinge har vuxit fram under en lång tid, vilket det syns spår av än idag. Under stenåldern fanns här ett skärgårdslandskap, där dagens höjder var öar där människor bosatte sig, med lämningar från såväl bronsåldern som järnåldern. Under 1600-talets säteribildning formades herrgårdslanskapen, med byggnader och lämningar som finns kvar på flera av gårdarna idag. Närheten till Stockholm har gjort området attraktivt för kommunikationer av olika slag, med spår av vägar från förhistorisk tid och järnvägens utbyggnad från 1800-talets slut.

Med järnvägen förändrades bebyggelsen från jordbruk och herrgårdar till mer modern bebyggelse till pendlarort. Villasamhällen i större skala började växa fram från sekelskiftet 1900, först i anslutning till pendeltåget men med bilismens intåg även i områden längre från järnvägen. Under miljonprogramseran växte flerbostadshusområden fram i anslutning till järnvägen och tunnelbanan. Tidsepokerna har skapat områden av olika karaktär med en stor variation i både bebyggelse och landskap att ta hänsyn till och bygga vidare på när vi planerar och bygger nytt.

Hänsyn till fornlämningar styrs av kulturmiljölagen

Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet. De kan till exempel utgöras av boplatser och gravfält. I kulturmiljölagen anges vad som är en fornlämning. Det är enligt lagen förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen ändra eller skada en fornlämning. Det är därför viktigt att fornlämningssituationen klarläggs vid detaljplaneringen eftersom förekomsten av fornlämningar kan påverka planens genomförbarhet.

I Huddinge finns närmare 800 objekt registrerade i Riksantikvarieämbetets fornlämningsdatabas. Dessa härstammar från alla tidsperioder, från stenåldern till historisk tid. Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige.

Utveckling och bevarande i samspel

Huddinge kommun har många kulturmiljöer som pekats ut som värdefulla. De består av såväl värdefulla som tidstypiska kulturlandskap, bebyggelsemiljöer och enskilda byggnader. Dessa är viktiga för Huddinges identitet och dess värden bör skyddas och i första hand användas som en resurs i utvecklingen. Ibland ställs dock behoven att bevara eller att utveckla med ny bebyggelse mot varandra.

I den efterföljande planeringen behöver fortsatta avvägningar ske i hur kulturmiljöerna kan tas tillvara. Till stöd för det finns Huddinge kommuns kulturmiljöprogram där en inventering skett av kulturmiljöer i kommunen. Här pekas så kallade särskilt värdefulla kulturmiljöer ut, med tillhörande värdebeskrivningar och rekommendationer. I kulturmiljöprogrammet finns också beskrivningar av Huddinges olika bebyggelsetypologier och förhållningssätt till dessa.

God gestaltning utgår ifrån platsen

Den variation och bredd av miljöer som ryms i Huddinge är en stor kvalitet för Huddinges invånare och det är viktigt att denna kvalitet bevaras för att Huddinge ska fortsätta vara attraktivt för en blandad befolkning, ett varierat näringsliv och olika besökare.

För att lyckas med stadsbyggande och kompletteringar som skapar attraktiva miljöer som håller över tid, krävs kunskap om hur platsen ser ut idag och vilka behov som finns just där. Därför behöver all planering utgå ifrån platsens specifika möjligheter och utmaningar.

Förtätning ställer krav på gestaltning

För att Huddinge ska kunna växa samtidigt som vi bevarar naturområden och drar nytta av den infrastruktur som redan finns, kommer den största delen av ny bebyggelse att behöva komma till inom redan bebyggda områden. Därför är det viktigt att den tillkommande bebyggelsen bidrar med goda arkitektoniska kvaliteter i området som vi förtätar.

I större utvecklingsområden där vi bygger flera nya kvarter finns en möjlighet att bygga något unikt med högt ställda krav på arkitekturen som kan bidra till Huddinges attraktivitet.

Stadskvaliteter där vi bygger tätt

I Huddinges utvecklingsområden bygger vi tätt. Stad kan gestaltas på många sätt men en högre täthet gör att service och andra funktioner kan ligga på gångavstånd från bostaden. Det gör att fler rör sig på gatorna under större delar av dygnet vilket bidrar till trygghet i våra områden.

I Huddinge finns stora möjligheter att skapa fler attraktiva stadsmiljöer. Städernas, parkernas, gatornas och byggnadernas utformning på­verkar hur vi rör oss och skapar plats för det sociala livet med dagliga upplevelser och intryck. Hur vi väljer att planera och utforma byggnader och offentliga rum blir avtrycket av vår tid som vi med stolthet ska lämna över till kommande generationer.

Tillfälliga lösningar behövs i väntan på byggnation

Utbyggnaden av våra regionala stadskärnor och utvecklingsområden i kommunen kommer att pågå under lång tid. Det innebär att delar av områdena vid vissa tidpunkter kommer att vara byggarbetsplatser som riskerar att bidra till barriäreffekter och otrygghet. Det gör det viktigt att vara öppen och proaktiv för att skapa tillfälliga åtgärder under byggtiden som kan motverka otrygghet och bidra till att stärka platsen.

De områden som framförallt berörs är Flemingsberg, Kungens kurva, delar av Skogås/Trångsund, Vårby, centrala Huddinge och centrala delar av Segeltorp. 

Arkitekturstrategi 2020 (12 MB)

Kulturmiljöprogram 2019, del 1 av 3 (5 MB)

Kulturmiljöprogram 2019, del 2 av 3 (12 MB)

Kulturmiljöprogram 2019, del 3 av 3 (13 MB)