Sidans innehåll

Ett bra vardagsliv

Här beskriver vi hur och på vilket sätt vi skapar tillgång till service, kultur och fritidsverksamheter av olika slag. Vi beskriver också förutsättningar för planeringen av tillkommande samhällsservice, exempelvis skolor och förskolor.

Läs mer om behovet av och tillgången till mötesplatser här: Bygga för sammanhållning Länk till annan webbplats.

Koppling till översiktsplanens mål

Genom inriktningen Ett bra vardagsliv bidrar vi framförallt till målet om Ett levande och växande Huddinge, samt ett tillhörande delmål:

Vi skapar attraktiva miljöer med utgångspunkt i områdets lokala förutsättningar och kvaliteter. Med en balans mellan bostäder och arbetsplatser samt tillgång till utbildning och service ska människor kunna leva ett gott vardagsliv med en meningsfull fritid.

Utvalda kartlager i markanvändningskartan

Så här gör vi för att uppnå målen

Vi planerar för att grundläggande samhällsservice; förskola, grundskola, livsmedelsbutik och vårdcentral, ska vara tillgängligt för alla invånare i kommunen. Detta gör vi genom att:
- Planera utifrån riktvärdet högst 800 meter till närmaste grundskola, 500 meter till närmaste förskola och 400 meter till närmaste livsmedelsbutik från bostaden. Vi kompletterar med mer grundläggande samhällsservice i tätbefolkade områden som idag har lågt utbud av grundläggande samhällsservice.
- I områden där komplettering kan prövas och våra fritidshusområden inför omvandling, som ligger långt ifrån de tätbefolkade bostadsområdena, säkerställer vi att det är lätt att ta sig med cykel eller kollektivtrafik till platser med ett större utbud av grundläggande samhällsservice. Vi planerar för förskolor jämnt utspritt i hela kommunen.
- Underlätta för aktörer som vill etablera grundläggande samhällsservice i de områden där det finns brister.
I valet av lokalisering av samhällsservice och grundläggande samhällsservice överväger vi tillgängligheten, möjligheterna att ta sig dit till fots, med cykel eller kollektivtrafik samt potentialen för samlokalisering med kommersiell service. Lokaliseringsprinciper för skolor/förskolor är som följer:
- Vi lokaliserar förskolor i eller i anslutning till bostadsområden, i anslutning till stråk som leder till hållplats för kollektivtrafik och om möjligt med närhet till grönområden och natur.
- Vi lokaliserar skolor för yngre elever främst i närheten av bostadsområden, på väg till kollektivtrafiken.
- Vi lokaliserar skolor för äldre elever på platser dit eleverna själva kan ta sig på säkert sätt genom att t.ex. promenera, cykla eller åka kollektivt.
- Vi lokaliserar skolor på platser där elever från olika socioekonomiska områden kan mötas.
- Vi lokaliserar gymnasieskolor i centrumnära lägen eller i anslutning till spårstationer eller hållplatser för stombuss.
Vi planerar samhällsservice i takt med att vi planerar för nya bostäder. Detta gör vi genom att identifiera behov av lokaler och reservera ytor tidigt i planeringen. Behovet varierar beroende på utbyggnadstakt, typ av bostäder och storlek på bostäder. Vi bevakar och bedömer behovet av förskolor och skolor med hjälp av de nyckeltal som kommunen använder och kan på det sättet planera för nya förskolor och skolor när behovet finns.
Vi skapar möjligheter för kommersiell service, såsom butiker, restauranger och caféer där förutsättningar finns. Det gör vi i första hand på platser med god tillgång till kollektivtrafik och i anslutning till annan samhällsservice.
Vi planerar och utvecklar platser som uppmuntrar till lek, umgänge och fysisk aktivitet runtom i hela kommunen, på platser och längs stråk där många vistas och rör sig. Läs mer om tillgången till lekplats, park och grönområden här: Nära till naturen. Länk till annan webbplats.
Vi utgår från kommunens riktlinjer för storlek på friyta vid förskolor och skolor när vi planerar ytor för förskole- och skolgårdar.
Vi utformar lokaler för samhällsservice flexibelt och samlokaliserar verksamheter där det är möjligt. Vi undersöker möjligheter för att lokaler ska kunna nyttjas fler av dygnets timmar, exempelvis att göra plats för föreningslivet i skolor på kvällstid.
Vi utformar utemiljöer tillhörande lokaler för samhällsservice, såsom skolgårdar, så de kan vara en del av den offentliga miljön och utvecklas till platser för möten och social aktivitet utanför verksamhetens öppettider.
Vi planerar och skapar utrymme för kultur- och fritidsverksamheter, exempelvis idrottsplatser och kulturskola. God tillgång till fritidsverksamheter är särskilt viktigt i områden med många barn i familjer med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Vi skapar utrymme för föreningsliv och kulturverksamheter på platser där många människor bor, så att det bidrar till möten och ett aktivt kulturliv som invånare får både ta del av, utöva och vara med att skapa. Vi prioriterar lokalisering av större kulturverksamheter till de regionala stadskärnorna samt kommuncentrum.

Nuläge och bakgrund

Blandning av funktioner skapar underlag för liv och rörelse.

Genom att blanda bostäder, arbetsplatser, skolor, förskolor och kommersiell service ger vi förutsättningar för en levande stadsmiljö. Blandning kan ske inom ett område men även inom ett kvarter eller byggnad. Platser som används såväl på dagen som på kvällen leder till liv, rörelse och en ökad trygghet.

Idag varierar funktionsblandningen mellan olika kommundelar. Ett sätt att mäta funktionsblandning är att mäta närheten till olika former av service, där mätningar visar att allt fler bor längre från grundläggande service som förskola och dagligvaruhandel.

En mer flexibel användning av lokaler skapar förutsättningar för blandning av funktioner

För att nyttja lokaler tillhörande samhällsservice på ett så ekonomiskt bra sätt som möjligt, men även för att skapa liv och rörelse över större delen av dygnet, bör flexibla användningar av lokaler och utemiljöer eftersträvas.

Det kan antingen göras genom att olika verksamheter blandas i samma byggnad, men även genom att planera för att lokalernas användning kan förändras över tid då åldersstrukturen ändras i ett område. Dock kan samnyttjande innebära större tryck på utemiljöerna, vilket ökar slitage och därmed ökar behovet av drift och underhåll.

Samhällsservice med olika ansvar

Grundläggande samhällsservice definierar vi som grundskola, förskola, livsmedelsbutik och vårdcentral. Utöver detta är det även viktigt att ha tillgång till övrig samhällsservice, såsom gymnasieskola, bibliotek, fritidsverksamhet för ungdomar, och idrottsanläggningar, samt kommersiell service för att få ett bra och välfungerande vardagsliv för alla invånare i kommunen.

Kommunen ansvarar enligt lag för vissa av de verksamheter som ingår begreppen. Det rör gymnasieskola, grundskola, förskola och bibliotek. Dock finns även privata utförare för både grundskola och förskola. I Huddinge ansvarar kommunen även för kulturskola, vissa kultur och fritidsverksamheter samt öppen förskola. Kommunen kan i planeringen bereda plats för livsmedelsbutiker och annan kommersiell service, men de är uteslutande privat ägda. Vårdcentraler ansvarar Region Stockholm för. Utöver det som benämns som samhällsservice har kommunen enligt lag ansvar för att ordna boende för olika grupper. Läs mer om olika boendeformer här: En genomtänkt bostadsförsörjning. Länk till annan webbplats.

Betydelsen av tillgång till samhällsservice

Att ha tillgång till den samhällsservice som behövs för att klara vardagen är ett grundläggande behov och formar förutsättningarna för människors livsvillkor. Den grundläggande samhällsservicen behöver därför ligga nära bostaden och vara lätt att ta sig till, helst till fots. Här finns dock en målkonflikt att hantera i efterföljande planering då störst underlag för samhällsservice finns i de mer tätbefolkade lägena.

Kommunen har större möjligheter att styra lokaliseringen av den offentligt finansierade samhällsservicen. Beslut om lokaliseringen av denna kan vara ett verktyg för att binda samman områden och skapa mötesplatser.

Tillgången till samhällsservice varierar i kommunen

Utbudet av samhällsservice varierar i kommunen. God tillgång till samhällsservice finns i anslutning till kommunens spårstationer och i Segeltorp. Masmo är dock ett undantag där det saknas en variation av samhällsservice, trots läget vid spårstation. Grundläggande samhällsservice saknas helt i kommunens glesbefolkade småhusområden, varav vissa ligger långt från omgivande bebyggelse. Även några av de lite mer centralt belägna småhusområdena uppvisar genomgående brist på grundläggande samhällsservice.

Förutom dagens brist finns också ett framtida behov av utökad tillgång till samhällsservice i takt med den växande befolkningen, särskilt i kommunens utpekade utvecklingsområden. I Kungens kurva finns idag tillgång till viss grundläggande samhällsservice som en grund för bostadsutveckling, där behovet dock kommer att växa. I Glömstadalen/Loviseberg och Masmo finns både en brist i dag och ett identifierat framtida behov utifrån planerad befolkningstillväxt.

Fysisk aktivitet bidrar till ökat välmående

Vi rör oss allt mindre och övervikten bland barn ökar. Samtidigt ökar kunskapen om den fysiska omgivningens betydelse för folkhälsan, utveckling, goda studieresultat och välmående, särskilt bland barn och unga. Grönområden, parker och friluftsområden är mycket viktiga för vardagsmotionen, men också för möjligheten till avkoppling och återhämtning.

Möjligheten att promenera, cykla, leka eller på annat sätt röra sig till vardags påverkas av bebyggelsens struktur, innehåll och utformning. Miljöer som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen bidrar, förutom till bättre folkhälsa, även till ett levande stadsliv, ökad trygghet och ökad rörelsefrihet. Genom att ta hänsyn till människors olika behov kan den fysiska planeringen bidra till att utjämna hälsoskillnader och skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Kultur knyter samman människor

Kultur och fritidsanläggningar fungerar som öppna mötesplatser för spontana möten och stärker ett brett föreningsliv. Dessa mötesplatser är inkluderande och bidrar till liv, skapande och ökad fysisk hälsa och välmående. Förutsättningar för ett aktivt kultur- och föreningsliv, både att ta del av och att vara med och skapa, kan fungera som en sammanhållande länk mellan människor och öka den sociala sammanhållningen.

Det är viktigt att det finns kulturella verksamheter i hela kommunen men särskilt angeläget är det i de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, stadsutvecklingsområden och socioekonomiskt svaga områden. Där behöver det finnas kulturella verksamheter där människor från olika delar av kommunen, regionen och landet kan mötas och ha gemensamma upplevelser.