Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik

Här beskriver vi hur prioriterar olika transportslag och transportbehov, både i planering, byggnation och underhåll. Vi beskriver hur förutsättningarna ser ut i kommunen idag och när vi behöver samarbeta med andra aktörer.

Koppling till översiktsplanens mål

Utvalda kartlager i markanvändningskartan

Se Prioritera gång, cykel och kollektivtrafik i webbkartan (nytt fönster)

Så här gör vi för att uppnå målen

Vi utgår från fyrstegsprincipen när vi ska utveckla transportsystemet.
Vi samarbetar med Trafikförvaltningen, Trafikverket och bussoperatörer för att ge kollektivtrafiken goda förutsättningar och utrymme i vägnätet. Det är viktigt på alla gator där buss trafikerar. På stamnätet för kollektivtrafik genomför vi åtgärder som gör att kollektivtrafiken kan ta sig fram på ett snabbt och smidigt sätt och därmed minska restiderna. Detta är särskilt prioriterat längs stråk där vi har stomtrafik och högt resande. "Stamnät för kollektivtrafik" pekas ut i markanvändningskartan. Läs mer om förbättrade kopplingar för kollektivtrafik här: Bygga för sammanhållning.
På det övergripande cykelvägnätet ger vi cyklister utrymme och genomför åtgärder som gör att cyklister kan ta sig fram på ett snabbt, smidigt och säkert sätt. Vi samarbetar med Trafikverket och grannkommuner så att även deras cykelbanor möter upp på ett likvärdigt sätt. "Regionala cykelstråk" samt kommunala "huvudcykelstråk" pekas ut i markanvändningskartan. Läs mer om förbättrade kopplingar för cykeltrafik här: Bygga för sammanhållning.
På det övergripande gångnätet ger vi gångtrafikanter gott om utrymme och skapar tillgängliga, trygga och säkra miljöer för samtliga gångtrafikanter. Vi planerar för att tillgängligheten och säkerheten är särskilt god för barn, äldre och funktionsnedsatta vid viktiga målpunkter.
Där prioriterade stråk för olika trafikslag sammanfaller eller korsar kan det uppstå målkonflikt. Vi hanterar avvägningen mellan de olika trafikslagen i kommunens kommande vägtrafikplan.
När vi underhåller våra gator och utomhusmiljöer så gör vi det först i våra gångmiljöer, på cykelbanor och gator med busstrafik, därefter på övriga gator.
Vi utformar kommunala huvudgator i stadsmiljö och lokala gator för låga fordonsflöden och så pass låga hastigheter som möjliggör för gångtrafikanter och cyklister att röra sig längs med och tvärs gatorna på ett tryggt och säkert sätt.
Vi möter förändringar av godstransporter, upphämtning och omlastning av varor på ett flexibelt sätt. Vi planerar för ytor för sam- och omlastning av varor, gods och byggmaterial i anslutning till våra stadsutvecklingsområden och med god tillgänglighet till statligt vägnät. Här gör vi det möjligt för transportörer att lasta om från exempelvis lastbilar till mindre och fossilfria fordon som levererar godset vidare till målpunkterna.
Vi skapar goda mottagningsförhållanden för verksamheter och privatpersoner genom att exempelvis reglera trafik och parkering samt utforma gator och bebyggelse efter godstransporters behov.
Vi samarbetar med Trafikverket och andra aktörer för att påskynda elektrifiering och digitalisering av transportsystemet i syfte att minska transportbehovet och minimera miljö- och klimatpåverkan från transporter. Läs mer om etablering av laddinfrastruktur här: Hållbar teknisk infrastruktur.
Vi utformar, reglerar och styr bilparkering så att parkeringen används av avsedd målgrupp. Vi planerar för att parkering på kommunal gatumark främst används av besökare, angöring/leveranser och rörelsehindrade samt att parkering för boende och arbetande främst sker på kvartersmark. Ekonomiska styrmedel för bilparkering kan användas i våra stationsnära områden där konkurrens om marken är stor. Läs mer om anläggningar för bilparkering här: Minskad klimatpåverkan av byggande och markanvändning.
Vi samarbetar med byggaktörer, fastighetsägare och andra aktörer för att underlätta för Huddingeborna, kommunens verksamheter och företag att göra klimatsmarta transportval. Detta gör vi genom att möjliggöra för till exempel delning av fordon, digitala lösningar och andra transportlösningar. Läs mer om andra delningstjänster här: Minskad klimatpåverkan av byggande och markanvändning.

Nuläge och bakgrund

Ökade transporter sätter press på infrastrukturen och miljön

Bilen är det dominerande färdmedlet i kommunen idag. Enligt senaste resevaneundersökningen från 2019 skedde 52 procent av Huddingebornas resor med bil, 27 procent med kollektivtrafik, 14 procent till fots och 5 procent med cykel. En kraftig befolkningsökning och ekonomisk tillväxt kommer medföra ökad belastning på trafiksystemet genom ökad trängsel på våra gator och i kollektivtrafiken, men också ökade utsläpp och bullernivåer.

För att klara uppställda miljö- och klimatmål måste transporterna bli både fossilfria och mer energieffektiva. En omfattande teknisk utveckling krävs, till exempel omställning till eldrivna fordon, men det räcker inte hela vägen. Även det totala trafikarbetet behöver minska genom minskat bilanvändande, effektivare godstransporter och omfattande attityd- och beteendeförändringar hos samhället. Detta är också nödvändigt för att kunna skapa attraktiva stadsmiljöer.

Omvärldstrender förändrar hur vi reser

Transportsystemet står inför en stor förändring. Både avseende hur vi transporterar oss, vilka drivmedel som används och hur vi lever och konsumerar. Digitalisering, elektrifiering, automatisering och delade mobilitetstjänster är några trender som vi ser påverkar våra städer och transportsystemet.

Den tekniska utvecklingen går fort. Det är ofta näringslivet som driver nya idéer och tjänster. Kommunen spelar en viktig roll i omställningen. För att möta den snabba utvecklingen behöver vi vara flexibla, öppna för innovationer samt arbeta för att möjliggöra för dessa i vår planering.

Infrastrukturen behöver nyttjas bättre

Delar av det statliga vägnätet är idag kraftigt belastade med köbildning under rusningstrafik och kommer, även med pågående och planerade väginvesteringar, att vara kraftigt belastade under rusningstid framöver. Att bygga ny väginfrastruktur är kostsamt och på många platser i princip omöjligt. Det skapar barriärer och riskerar att öka andelen transporter med bil.

Genom att använda sig av fyrstegsprincipen för att lösa framtida problem, kan mer kostnadseffektiva lösningar hittas. Fyrstegsprincipen innebär att i första hand minska behovet av transporter, i andra hand nyttja befintlig infrastruktur på ett mer effektivt sätt, i tredje hand bygga om infrastruktur i sista hand bygga nytt. Mobility management (MM) kan användas för att effektivisera och optimera användandet av befintlig infrastruktur. Genom att kombinera fysiska åtgärder med MM ökas nyttan av fysiska investeringar.

Potential för överflyttning större på vissa platser

Potentialen för att flytta över en större andel resor från bil till gång, cykel eller kollektivtrafik finns framförallt i de stationsnära miljöerna, för de korta resorna samt i de stora pendlingsstråken in mot Stockholm.

På tvären mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva/Skärholmen, Flemingsberg och Haninge C är förutsättningarna för överflytt i dagsläget sämre, men kan med rätt åtgärder förbättras.

Ett tillgängligt transportsystem är ett jämlikt transportsystem

Oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning eller livssituation så ska transportsystemet kunna erbjuda tillgång till de funktioner som individen behöver för att klara sitt dagliga liv. Med en god tillgänglighet (det vill säga förutsättningarna att nå ett mål eller att utföra ett ärende) så blir transportsystemet mer jämlikt och rättvist. Satsningar på gång-, cykel- och kollektivtrafik bidrar till ökad jämlikhet. Med god drift och underhåll kan tillgängligheten upprätthållas året runt.

För vissa personer är tillgänglighetsanpassning en förutsättning för att gångnätet ska gå att nyttja, särskilt för barn, äldre eller personer med funktionsnedsättning. Samtidigt underlättar tillgänglighetsanpassning för samtliga, oavsett grupp. Tillgänglighet kan även uppnås utan mobilitet, genom till exempel e-handel och distansarbete.

Gång och cykel är transportslag att räkna med

Enligt Trafikverket är hälften av alla bilresor kortare än fem kilometer. Det finns därmed stor potential att en större andel av dessa resor ska ske med gång och cykel. För detta behöver både gång- och cykelvägnätet vara gent, smidigt, tryggt och säkert. Bra gång- och cykelvägar till kollektivtrafik möjliggör att dessa trafikslag enkelt kan kombineras. Säker och tillräcklig cykelparkering för olika typer av cyklar vid bostaden, kollektivtrafik och viktiga målpunkter är också en nödvändighet för att fler ska kunna cykla.

Regionala cykelstråk har stor betydelse för längre cykelresor. Region Stockholm bedömer att närmare 60 procent av invånarna i Huddinge kan nå sin arbetsplats inom 30-45 minuter med befintlig cykelinfrastruktur. Genom att förbättra infrastrukturen för cyklister finns potential att fler ska välja cykeln som ett resalternativ. Med bra underhåll och vinterväghållning kan cykling ske året om. Ansvaret för det regionala cykelnätet är delat mellan stat och kommun.

Kollektivtrafiken måste bli mer konkurrenskraftig

För längre resor kan kollektivtrafiken vara konkurrenskraftig om restiderna är tillräckligt låga, jämfört med bil. Enligt Region Stockholm är en restidskvot över 1,5 (dvs att restiden är 50 procent längre jämfört med bil) inte konkurrenskraftig. In mot centrala Stockholm är kollektivtrafiken konkurrenskraftig. Här går stomtrafiken.

Mellan de regionala stadskärnorna tvärs Södertörn är dock är restidskvoten hög (1,7-1,9) och bedöms vara fortsatt hög i framtiden (1,4-1,9), trots tillkommande stomtrafik. Stomtrafiken utgörs idag i Huddinge av pendeltåg, tunnelbana och stombusslinje 172 och 173.

Delat ansvar för kollektivtrafikens förutsättningar

Ansvaret för kollektivtrafiken ligger på Region Stockholm. Dialog sker dock mellan kommunen, Trafikförvaltningen och bussopertörerna vid planering av nya busslinjer, nya gator där buss kan förväntas trafikera eller ny bebyggelse där kollektivtrafiken kan påverkas.

Kommunen har som väghållare möjlighet att skapa förutsättningar för god kollektivtrafik, främst genom förtätning kring stationer och skapa utrymme i gatumiljön för kollektivtrafiken. Här kan dock en målkonflikt uppstå där vi både behöver se till både kollektivtrafikens behov av framkomlighet på stamnätet samt gångtrafikanters och cyklisters behov av säker passage över vägen.

Bilens roll idag och i framtiden

Idag äger cirka 55 procent av hushållen i Huddinge bil. Även om andelen har minskat senaste åren, förväntas bilen fortsätt ha en viktig roll för delar i samhället. Bilen ska användas när det ger bäst nytta, men är bara effektiv om de allra flesta använder sig av andra färdmedel. På så sätt avlastas vägnätet och gör det lättare för de nödvändiga resor som måste ske med bilfordon, till exempel räddningstjänst och godstransporter, att komma fram.

Tillgången till parkeringsplatser har stor påverkan på valet av transportslag. Genom att lokalisera bilparkering längre bort än närmaste kollektivtrafikhållplats och/eller reglera bilparkering avseende tid och avgift kan parkeringsplatserna tillgängliggöras för de som måste använda bilen. I glesbygden är det viktigt att tillgängliggöra kollektivtrafiken med förbättrad gång- och cykelinfrastruktur, infartsparkering samt utveckla tjänster som minskar resbehovet.

En effektiv och pålitlig gods- och varuförsörjning minskar klimatpåverkan

Fungerande godstransporter är en förutsättning för ett fungerande samhälle och för näringslivets konkurrenskraft. Genom god framkomlighet, tillgänglighet och leveransförhållanden kan godstransporters förutsägbarhet öka. Idag står de lätta och tunga lastbilarna för närmre 30 procent av transportsektorns utsläpp i kommunen. Prognoser pekar på att godstransporterna kommer fortsätta öka i kommunen, med anledning av befolkningsökning, expansiva byggplaner och ökad konsumtion.

E-handelns framfart bidrar till förändrade leveransmönster och Huddinges tillväxt genererar ökade volymer av varu- och avfallstransporter, och i många områden på en begränsad yta. Genom att möjliggöra för samordning av transporterna samt omlastning till mindre och fossilfria fordon så kan godstransporterna ta mindre plats i stadsmiljön samtidigt som utsläppen från dem minskar. Samordning av transporter kan ske på flera nivåer, till exempel för ett helt handelsområde men även för mindre stadsdelar. För kommunala verksamheter sker detta redan genom samordnad varudistribution hos Södertörnskommunerna.