Bygg, riv och exploatering

Innehållet i kontrollprogrammet kan variera beroende på typ och storlek på projekt. Fakta om projektet, rutiner och ansvar för information och hantering av klagomål ska dock alltid finnas med.

Kontrollprogrammet ska

• ta upp och beskriva den påverkan som projektet kan ha för närboende och på miljön.
• ange de skyddsåtgärder som behövs, vem som ska utföra dem och när. 
• beskriva hur verksamhetsutövaren kontrollerar att miljökrav och riktlinjer följs.
• beskriva hur eventuella klagomål som uppstår ska hanteras.

Exempel på vad kontrollprogrammet kan innehålla i övrigt:

• Buller, stomljud och vibrationer
• Luftföroreningar
• Övergripande masshantering
• Länshållningsvatten
• Kemikaliehantering

Vid klagomål som rör byggprojekt bör klagande som störs i första hand kontakta ansvarig för byggprojektet.

Om den ansvarige inte vidtar åtgärder kan klagande kontakta miljötillsynsavdelningen genom att skicka in ett klagomål.

Avgift tas ut vid handläggning av klagomål där tillsyn ansetts vara befogad. Du får betala timavgift enligt kommunens miljötaxa.

Innan du river en byggnad är det bra att ta reda på om du behöver rivningslov. I alla byggprojekt som är lovpliktiga eller anmälningspliktiga (exempelvis större nybyggnation, renovering eller vid rivning) ska det finnas en kontrollplan för hälsa och miljö.

Om du som privatperson till exempel byter ditt kök, en åtgärd som inte är lovpliktig eller anmälningspliktig, behövs inte en kontrollplan. Däremot behöver du fortfarande sortera ditt avfall enligt reglerna.

Syftet med kraven är ett led i att hushålla med resurser och att avfall ska hanteras på ett sätt som främjar återanvändning och materialåtervinning. Om det finns möjlighet ska produkter återanvändas så att det inte uppstår avfall.

Vid bygg- och rivningsarbeten ska utsortering av bygg- och rivningsavfall ske. Kraven gäller både för yrkesmässiga verksamheter och för privatpersoner.

Sortering ska normalt ske på platsen där avfallet uppkommer och sorteras ut i åtminstone följande avfallsslag:

• trä
• mineral (betong, tegel, keramik och sten)
• metall
• glas
• plast
• gips
• Farligt avfall
• avfall med producentansvar
• brännbart avfall som inte ingår i avfallsslag ovan.

Notera att även andra avfallsslag än de uppräknade ovan ska sorteras ut om utsorteringen ger möjligheten till bättre behandling av avfallet.

Undantag och dispens

Kravet på utsortering gäller inte avfallsslag som har en sådan konstruktion eller är sammanfogade på ett sätt som gör att det tekniskt är ogenomförbart att separera och sortera dem på plats. Exempel på när det kan vara omöjligt att sortera avfall är när en träbalk är ingjuten i betong eller när avfallet är så förorenat att det till exempel skulle riskera att även förorena resten av det sorterade avfallet.

Om du inte omfattas av undantagen behöver du ansöka om dispens för att inte behöva sortera ut avfallsslagen. Läs mer på Naturvårdsverket.

Det finns inte några generella krav på anmälan enligt miljöbalken när det gäller rivningar. Undantaget är om rivningen gäller en fastighet med PCB-haltiga fogmassor eller annat PCB-haltigt material.

Sanering eller rivning av PCB-haltiga material ska anmälas senast tre veckor innan den påbörjas.

Anmäl förorening i byggnad eller mark

Du som utför entreprenörsarbete på en fastighet ska genast informera oss om du upptäcker något som kan riskera olägenhet för människors hälsa eller miljön. Det kan gälla föroreningar i byggnaden eller i marken.

Sanering och efterbehandling av förorenad byggnad eller mark ska anmälas till bygglovs- och miljötillsynsnämnden minst sex veckor innan arbetena startar.

Avfall kan i vissa fall användas för anläggningsändamål, exempelvis jord- och schaktmassor. Att återvinna avfall är i grunden positivt men måste ske på ett säkert sätt och i enlighet med gällande lagar.

Det första du behöver göra är att bedöma föroreningsrisken i avfallet. Om föroreningsrisken bedöms som mindre än ringa krävs ingen anmälan. Om risken är ringa ska en anmälan göras till miljötillsynsavdelningen. Om risken är mer än ringa krävs tillstånd från länsstyrelsen.

Se mer under rubriken Masshantering nedan.

Innan du skickar in anmälan om återvinning av avfall i anläggningsändamål ska du kontrollera

• om åtgärden kräver bygg- eller marklov.
  Inom detaljplan krävs oftast marklov om du höjer eller sänker marken med 0,5 meter.
• om området ligger inom strandskydd, vattenskyddsområde, naturreservat eller annat skyddsområde. Då kan det krävas dispens för att få utföra åtgärden.
  
• om åtgärden ska utföras i eller nära vattendrag, bäck, sjö eller våtmark kan åtgärden utgöra vattenverksamhet.
  

Om det inte är risk för föroreningar, men åtgärden kan komma att ändra naturmiljön väsentligt ska du kontakta länsstyrelsen för samråd (12:6-samråd). Det gäller även om massorna inte är ett avfall.

Exempel på avfall som kan användas för anläggningsändamål är jord- och schaktmassor, betong och tegel under förutsättning att de inte innehåller föroreningar.

Åtgärden måste alltid ske på ett säkert sätt och enlighet med gällande lagar.

En förutsättning för att få använda avfall är att det du vill anlägga fyller en funktion, alltså att det finns ett tydligt syfte med anläggningen. Att fylla ut mark utan ett tydligt syfte är inte tillåtet.

Grundkraven för att säkerställa att det finns ett syfte:

• Det ska finnas ett behov av att använda massorna. Åtgärden ska ha en tydlig funktion, de ska ersätta traditionellt anläggningsmaterial som du annars skulle ha köpt.
• Massornas tekniska egenskaper och fraktioner ska ersätta traditionellt anläggningsmaterial. Massorna ska inte innehålla skräp eller andra osorterade rivningsrester.
• Mängden massor som behövs för åtgärden ska vara säkerställd. Det kan styrkas med ritningar och beräkningar. Ytan och höjden ska inte vara större än vad som behövs för funktionen.
• Det ska finnas ett fastställt start- och slutdatum för åtgärden.

Vilken plats man avser anlägga på är av stor vikt för riskbedömningen. Därför är det viktigt att verksamhetsutövare gör en grundlig koll om det tänkta området omfattas av eventuella skydd så som Natura 2000, strandskydd, vattenskyddsområde, naturreservat eller liknande. Vad marken/anläggningen ska användas till när den är färdigställd är också en faktor som spelar roll.

Kontrollera avfallets föroreningsinnehåll

Det är du som fastighetsägare eller byggherre som bär ansvaret för att kontrollera att massorna inte innehåller några föroreningar och att de i övrigt är lämpliga att använda. För att kunna bedöma avfallets föroreningsinnehåll krävs oftast provtagning. En förutsättning för att du ska få använda jord- eller schaktmassor på din fastighet är att de är så rena att de uppfyller nivån för Naturvårdsverkets klassning mindre än ringa risk (MRR).

Att massorna uppfyller nivån för mindre än ringa risk innebär att de inte utgör någon risk för att förorena den befintliga miljön på platsen där de ska läggas ut.

Användning av jord- eller schaktmassor kan kräva anmälan eller tillstånd. Det beror bland annat på innehållet av föroreningar men även omfattningen av åtgärden. Innehåller dina jord- eller schaktmassor halt- eller laknivåer över mindre än ringa risk bör du kontakta miljötillsynsavdelningen eller göra en anmälan om att återvinna icke-farligt avfall för anläggningsändamål. Att använda sådana massor utan att anmäla först är ett miljöbrott.

Om risken är ringa ska en anmälan göras till miljötillsynsavdelningen. Om risken är mer än ringa krävs tillstånd från länsstyrelsen. Till stöd för riskbedömningen finns en handbok från Naturvårdsverket (Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2010:1).

Är ni osäkra på hur ni ska bedöma avfallet så kontakta miljötillsynsavdelningen för diskussion.

Undantag

Om halterna i avfallet underskrider nivåerna för mindre än ringa risk (enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1) krävs ingen anmälan eller inrapportering till kommunen. Det krävs heller ingen anmälan om det material du köper är en produkt.

Arbetet och områdets förutsättningar gör att länshållningsvattnet kan innehålla olika typer av föroreningar som kan skada miljön och som därför måste renas.

Jordpartiklar som sköljs med vattnet kan orsaka grumling och skada vattendjur. Borrning eller schaktning bör därför undvikas vid kraftig nederbörd. Man kan även arbeta förebyggande genom att leda eller pumpa externt vatten förbi byggområdet.

Särskilda krav för vatten från förorenat område

Förorenad mark kan innehålla farliga ämnen som inte ingår i riktvärdena som vi hänvisar till här. Länshållningsvattnet ska då kartläggas utifrån de föroreningar som finns på platsen med så kallade platsspecifika anpassningar av riktvärdena. Det kan behövas extra rening i form av till exempel filtrering, kemisk fällning och flockning samt sedimentering.

Om du behöver avleda vatten finns tre alternativ. Fundera på vad som är lämpligast i ert fall och lämna in en anmälan till kommunen.

1. Infiltration i marken

Ett alternativ när vattnet inte är grovt förorenat och det finns en lämplig, bevuxen yta tillgänglig. Vattnet sprids över markytan, rinner långsamt ner till grundvattnet och renas av jord och växter på vägen. En fördel med infiltration är att det i regel inte kräver slam- och oljeavskiljning, det sköter istället marken om.

2.  Avledning till kommunalt reningsverk

I Huddinge kommun finns två reningsverk, Henriksdal som drivs av SVOA och Himmerfjärdsverket som drivs av Syvab. Kontakta dem innan du avleder länshållningsvatten dit. Både SVOA och Syvab har riktlinjer med instruktioner om vad som gäller hos dem. Generellt godtas näringsrikt vatten som liknar ”vanligt” hushållspillvatten, till exempel kväverikt vatten från sprängning. 

3. Avledning till recipient, till exempel sjöar eller vattendrag

Man kan även avleda det förorenade vattnet till recipient, såsom sjöar eller vattendrag. Om det är lämpligt bedöms i varje enskilt fall. Avleder man vattnet till recipient via SVOA:s dagvattenledningar så gäller deras riktlinjer och de ska kontaktas före påkoppling.