Ordlista och exempel

Även om det inte krävs bygglov för vissa åtgärder kan det ändå krävas en anmälan. Du måste då invänta ett skriftligt starbesked innan du får börja bygga. 

Anmälan ska innehålla uppgifter om vad du vill göra, namn på den som söker, personnummer, adress, mejladress samt telefonnummer. Du måste också skicka med de ritningar som behövs för det du önskar göra. Använd länken nedan för att leta upp det du önskar bygga. Där står vilka handlingar du behöver skicka in

Genom att använda vår e-tjänst fyller du i alla uppgifter och skickar in alla handlingar på ett och samma ställe.

En ansökan ska vara skriftlig och du behöver skicka med de ritningar, handlingar och uppgifter som behövs för att pröva just ditt ärende.

Ansökan ska innehålla uppgifter om den person som söker lov, dennes namn, personnummer, adress och mejladress samt telefonnummer.

Personnummer och mejladress är viktigt för att vi snabbt och enkelt ska kunna skicka meddelanden och handlingar medan ärendet handläggs men också för att kunna använda våra e-tjänster och få besked via digitalpost Kivra.

Andra uppgifter som fylls i en ansökan är fastighetsägarens namn, adress, mejladress och vilken åtgärd du söker lov för, dess storlek och material samt färg.

För att din ansökan ska kunna handläggas så snabbt som möjligt är det viktigt att vi får allt vi behöver av dig. Använd länken nedan för att leta upp det du önskar bygga. Där står vilka handlingar du behöver skicka in.

Genom att använda vår e-tjänst fyller du i alla uppgifter och skickar in alla handlingar på ett och samma ställe. Det blir då din skriftliga ansökan.

I stora projekt ska byggnadsnämnden vid minst ett tillfälle under arbetets gång besöka den plats där åtgärderna utförs. Om du har ett tekniskt samråd i ditt byggprojekt går vi igenom om det behövs ett arbetsplatsbesök. Om du inte har ett tekniskt samråd sker det heller inget arbetsplatsbesök. Vilka arbetsplatsbesök som bör göras och när dessa bör ske ska framgå av kontrollplanen som lämnas in till oss. Tid för arbetsplatsbesök bokas i vår e-tjänst. Se till att boka tiden i god tid.

Boka tid för arbetsplatsbesök

I Huddinge kommun finns det en arkitekturstrategi. Den ska bidra till att skapa stadsmiljöer där människor vill vara och bo. Strategin är ett av alla de rådgivande underlag som används för att bedöma våra ärenden. Till strategin finns också ett samtalsunderlag för den som ska bygga. Den heter ”Hej byggaktör” och det är bra att titta igenom den för att se hur ett tänkt byggprojekt följer strategin.  

Arkitekturstrategi

Baskartan är kommunens mest detaljerade karta. Baskartan kan du använda för till exempel planering, projektering och redovisning.

Brandskyddsbeskrivning är ett dokument som redogör och förklarar hur brandskyddet för en byggnad eller annan åtgärd kommer att utformas och uppfylla kraven enligt BBR (Boverkets byggregler) avsnitt 5 Brandskydd samt i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Brandskyddsbeskrivningen lämnas in när bygglov söks.

Brandskyddsdokumentation är ett dokument som redogör och förklarar hur brandskyddet för en byggnad eller annan åtgärd är utformat och som visar att man uppfyller kraven enligt BBR (Boverkets byggregler) avsnitt 5 Brandskydd samt i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Brandskyddsdokumentation tas fram efter ett byggprojekt är slutfört.

Bruttoarean, som förkortas BTA, är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida ska räknas med.

Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.

Tänk på att även ett inglasat uterum eller inglasad balkong räknas som bruttoarea.

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.

Byggherren är den som anlitar en kontrollansvarig när så krävs.

Kommunen gör en bygglovsprövning. Då granskas den planerade åtgärden gällande lokalisering, yttre utformning och tillgänglighet. Bygglovet utgör ett sorts tillstånd att utföra den åtgärd som ansökan avser.

Det är vanligt att detaljplanen för ett område beskriver vilken maximal byggnadshöjd en byggnad får ha. Det är dock inte alltid så lätt att räkna ut byggnadshöjden. Vi beskriver nedan hur det går till och du hittar längst ned exempel på vad som beskrivs i texten.

Byggnadshöjden mäts från marknivån. Den räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Det kan innebära att takkupor eller annat som sticker upp kan påverka byggnadshöjden.

Om marknivån är oregelbunden vid byggnaden behöver du räkna ut medelvärdet på marknivån. Byggnadshöjden räknas från den medelmarknivån.

Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats behöver du i de allra flesta fall beräkna medelmarknivån på den allmänna platsen vid fastighetsgränsen och räkna byggnadshöjden från den medelmarknivån.

Det är den fasad som har mest allmän påverkan som byggnadshöjden ska beräknas på. Det innebär oftast en långsida ut mot en väg men det kan ibland vara en gavel eller en sida som vetter mot en annan allmän plats än vägen men som påverkas mer.

En byggnads höjd mäts ibland på annat sätt än byggnadshöjd. Om nockhöjd anges menas takkonstruktionens högsta punkt. Är det totalhöjd som anges menas även de delar som finns ovanför nocken vilket till exempel kan vara en skorsten eller ventilations huv.

Förutom bilder på vad som menas ovan finns det i exempelritningen också exempel på när byggnadens källare eller vind ska räknas som våning. Det är dock inte så enkelt som en lätt uträkning så läs mer om det under begreppen källare respektive vind i ordlistan.

Exempelritning: Byggnadshöjd pdf, 221.5 kB.

En kommun måste ha en byggnadsnämnd som bland annat fattar beslut gällande lovansökningar och startbesked. I Huddinge kommun är det bygglovs- och tillsynsnämnden som gör det.

En byggrätt är den rättighet fastighetsägaren har att bygga på en tomt. Byggrätten regleras i detaljplanen och talar om hur och vad marken får användas. Till exempel hur många kvadratmeter som får byggas, hur många våningar som får byggas, avstånd till tomtgräns och mellan byggnader med mera.

Detaljplaner

En byggnadsnämnd kan ge enskilda tjänstepersoner rätt att fatta beslut för nämnden. Det kallas delegationsbeslut. Vilka beslut det gäller och vem som får fatta dem framgår i den delegationsordning som nämnden har beslutat om.

Bygglovsprocessen beskriver de olika steg som sker från det att du ska skicka in din ansökan till dess att du får ett beslut.

Bygglovets olika steg

Byggnadsarea förkortas BYA och är den plats som en byggnad upptar på marken. Det kallas ibland byggnadens fotavtryck. Arean räknas inklusive ytterväggar och utkragande byggnadsdelar (mindre utstickande fasaddelar liksom listverk, portomfattningar eller kortare takutsprång räknas inte med). Ett enplanshus och ett tvåplanshus med samma yttermått på båda våningarna har alltså samma byggnadsarea.

Tänk på att både byggnader som har fyra ytterväggar samt tak och till exempel carport och skärmtak räknas in i byggnadsarean.

All byggnadsarea är också antingen öppenarea eller bruttoarea (se i ordlistan).

En detaljplan är en sorts karta som visar hur mark och vatten ska användas för ett område. Detaljplanen reglerar ofta byggnadshöjder, byggrätt det vill säga antalet kvadrat som får bebyggas och var byggnader exempelvis inte får placeras.

Detaljplaner

En detaljritning är en ritning i stor skala, vanligtvis 1:50, 1:20 eller 1:10, där detaljer som är viktiga för till exempel utformning eller tillgänglighet redovisas.

Du kan behöva skicka in en detaljritning till exempel för en ny takkupa, balkong eller solcellsanläggning. Ritningarna har en högre detaljeringsnivå än andra ritningar och kan till exempel visa hur takkupan möter taket, hur ett balkongräcke ska utformas, hur tröskel mellan ute och inne ser ut eller hur en specifik solcell ser ut och fästs mot taket.

Om det inte tydligt framgår var den redovisade detaljen är i ditt projekt behöver du märka ut var detaljen finns på en plan- eller fasadritning. Om detaljerna skiljer sig åt, till exempel att balkonger ska utformas olika, kan flera detaljritningar behövas.

Vilken skala ritningen ska göras i beror på behovet av detaljrikedom.

För att hjälpa dig att ta fram rätt ritningar till ditt projekt har vi tagit fram lite exempelritningar. För att ditt ärende ska kunna handläggas så snabbt som möjligt är det viktigt att du skickar in de handlingarna som behövs för just ditt ärende och att de är fackmannamässigt utförda. Om du kan går det bra att rita själv men använd exempelritningarna som underlag för att se vilken information vi behöver.

Är du osäker på vilka ritningar som behövs för just ditt projekt? Leta då upp det du vill göra via sidan När behöver du bygglov. Där står det vilka handlingar vi behöver.

Fasadritningen visar en byggnads eller en anläggnings utsida. Fasadritningen ska vara i skala 1:100 (1 cm på ritningen = 100 cm i verkligheten).

Fasadritningen ska visa:

• Fasadernas utseende, utformning med detaljer så som fönster, dörrar och tak.
• Vilket väderstreck varje fasad ses ifrån.
• Material och färg/kulör (ange färg/kulör med ett NCS-nummer som du kan få från den som säljer färgen).
• Om du gör en tillbyggnad, markera vilket som är tillbyggnaden.

Om det är delar av fasaderna som ändras, till exempel att något fönster och dörr ska flyttas eller ändra storlek är det viktigt att visa:

• Fasadritning före ändring/befintligt utseende.
• Fasadritning efter ändring/nytt utseende.

Tänk på att alla fasader som påverkas måste skickas in till oss och att du ska skriva vilken fastighet som ritningen gäller.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala. Om de gör det kan du göra ritningen själv men annars kan du ta hjälp av någon att rita ritningen.

Exempelritning: Fasadritning pdf, 210.2 kB.

Fasadritningen visar en byggnads eller en anläggnings utsida. Fasadritningen ska vara i skala 1:100 (1 cm på ritningen = 100 cm i verkligenheten).

Ritningen ska visa:

• Fasadernas utseende, utformning med detaljer så som fönster, dörrar och tak.
• Vilket väderstreck varje fasad ses ifrån.
• Material och färg/kulör (ange färg/kulör med ett NCS-nummer som du kan få från den som säljer färgen).
• Hur marken ser ut vid byggnaden samt hela vägen till tomtgränsen. Ändras marken ska både befintlig och ny mark visas på ritningen. Du kan visa ny mark med heldragen linje och hur marken ser ut idag med en streckad linje.
• Om du gör en tillbyggnad, markera vilket som är tillbyggnaden.

Om det är delar av fasaderna som ändras, till exempel att något fönster och dörr flyttas eller ändrar storlek är det viktigt att visa:

• Fasadritning före ändring/befintligt utseende.
• Fasadritning efter ändring/nytt utseende.

Gör du förändringar av marken (t.ex. murar eller slänter) samtidigt är det bra att redovisa även dessa i fasadritningen så att det som görs kan ses i en helhet.

Tänk på att alla fasader som påverkas måste skickas in till oss och att du ska skriva vilken fastighet som ritningen gäller.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala. Om de gör det kan du göra ritningen själv men annars kan du ta hjälp av någon att rita ritningen.

Exempelritning: Fasadritning pdf, 210.2 kB.

Ett fotomontage innebär oftast att något som ska göras visas på ett fotografi av hur det ser ut på platsen idag. Det kan användas för att visa hur en byggnad eller del av en byggnad kan komma att se ut efter något är utfört. Ett exempel på ett sådant montage är när en tillkommande skylt visas på ett fotografi av den vägg där skylten ska sitta.

Ett fotomontage är inte skalenlig och kan därför inte helt ersätta en ritning som är skalenlig och innehåller mått.

En fasadritning för mur kallas även murelevation. Ritningen visar murens utformning och placering sedd rakt framifrån. Ritningen ska vara i skala 1:100 (1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten (1 meter; 100 cm = 1 m)).

Ritningen ska visa:

• Befintlig marknivå med en streckad linje.
• Ny marknivå med en heldragen linje.
• Murens utseende.
• Murens mått, längd och bredd och höjd.
• Murens material och kulör.
• Från vilket väderstreck varje fasad på muren kan ses.

Detta gäller även plank.

Förenklad delgivning

När bygglovs- och tillsynsnämnden delger en handling kan förenklad delgivning komma att användas. Syftet med denna form av delgivning är att nämnden ska få bekräftat att du har tagit emot en viss handling utan att du behöver skicka tillbaka ett mottagningsbevis.

Du får två brev

För att vara säker på att du får handlingen som du ska ta del av skickar bygglovs- och tillsynsnämnden två brev till dig. Det första brevet innehåller den handling som ska delges. Nästa arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande till dig om att handlingen har skickats. Breven skickas till din senast kända adress (det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till bygglovsavdelningen). Om breven kommer i retur till nämnden skickas de till din folkbokföringsadress om den inte redan har använts.

När är du delgiven?

Du är delgiven (det vill säga anses ha tagit del av handlingen) två veckor efter att det första brevet, den handling som ska delges, skickades till dig. Datumet som brevet skickades framgår av kontrollmeddelandet. Om det i den handling som delges finns angivet att någon tidsfrist börjar löpa räknas alltså den tiden från det att tvåveckorstiden har gått ut.

Exempel: Det första brevet med handlingen som ska delges skickas den 1 mars. Den 2 mars skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats. Du anses delgiven den 15 mars.

Tänk på detta så länge ärendet pågår

• För att vara säker på att inte missa några tidsfrister eller annat måste du kontrollera din post åtminstone en gång varannan vecka. Om du inte kan göra det, till exempel på grund av semesterresa, bör du snarast meddela bygglovsavdelningen.
• Om du bara får kontrollmeddelandet men inte det första brevet med själva handlingen bör du snarast kontakta bygglovsavdelningen.
• Anmäl alltid adressändring till bygglovsavdelningen.
• Det är inte alltid förenklad delgivning kommer att användas. Delgivning kan ske på annat sätt vilket kan betyda att du måste skicka tillbaka ett mottagningsbevis eller hämta ut brevet hos postombud.

Ett förhandsbesked är ett slags kvitto på om en mark som idag är obebyggd kan vara lämplig att bygga på och under vilka förutsättningar. Du behöver inte färdiga ritningar på det som ska byggas för att kunna söka förhandsbesked.

Förhandsbesked

Genomförandeprocessen beskriver de olika steg som sker från det att du har fått ett bygglov till dess att du har byggt klart.

Bygglovets olika steg

Grannehörande kallas det när grannar eller andra sakägare som berörs av åtgärden får möjlighet att säga sin mening. Grannehörande sker exempelvis när bygglovsansökan innehåller avvikelser från detaljplanen eller att åtgärden inte finns reglerad i detaljplan. Det är handläggaren som sköter grannehörandet.

Vad gäller för grannar?

Du måste ha fått ett slutbesked för att få ta det du har byggt i bruk, det vill säga börja använda det. Ett interimistiskt slutbesked är ett tillfälligt slutbesked för att få börja använda en del av vad som byggts innan allt är klart för ett slutligt slutbesked. Det är inte alltid möjligt att få ett interimistiskt slutbesked. En byggnadsinspektör avgör om det går att ge ett sådant samt vad som behöver lämnas in för att få det. I ett beslut om interimistiskt slutbesked kan det framgå hur länge det gäller. Innan den tiden går ut måste ett slutligt slutbesked ha getts.

Du ansöker själv om att få ett interimistiskt slutbesked genom vår e-tjänst.

Med en komplementbyggnad menas andra byggnader på tomten som inte sitter ihop med huvudbyggnaden. En komplementbyggnad kan som exempel vara ett uthus, lekstuga eller ett garage men kan också vara andra typer av små byggnader.

En komplementbyggnad är alltså inte en tillbyggnad som är en del av huvudbyggnaden eller bostadshuset.

En ansökan eller anmälan anses vara komplett när alla de handlingar som behövs för att kunna göra en prövning i ärendet finns. Det behövs olika handlingar för olika ärenden. Vi beskriver i länken nedan vilka handlingar som normalt behövs för olika byggnationer. I vissa fall behövs dock fler handlingar och handläggaren kommer då att be om dem.

Tänk på att handlingarna ska vara fackmannamässiga för att räknas som kompletta. Kolla därför vad som behöver vara med på respektive handling innan de skickas in.

Konstruktionsritning beskriver byggnadens bärande konstruktion. Den redovisar vilka byggkomponenter som ingår, deras dimensionering samt hur de monteras.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen ska upprättas av en sakkunnig konstruktör.

En kontrollansvarig (KA) medverkar för att säkerställa att kraven enligt plan- och bygglagen uppfylls. Den kontrollansvarige hjälper byggherren att:

• Upprätta en kontrollplan
• Följa kontrollplanen
• Utför nödvändiga kontroller under byggnationen

Du som ska bygga anlitar själv en kontrollansvarig som är certifierad enligt PBL (plan- och bygglagen.).

Du kan hitta en kontrollansvarig genom att söka hos något av de certifieringsorgan som finns:
Certifiering på kiwas webbplats (kiwa.com) Länk till annan webbplats.
Certifiering på RISEs webbplats (ri.se) Länk till annan webbplats.

En kontrollplan enligt plan- och bygglagen (PBL) är ett dokument som innehåller de viktigaste kontrollerna som behövs för att säkerställa att samhällets krav enligt PBL för åtgärden kan antas komma att uppfyllas. Oftast utformas kontrollplanen som en matris där det i rader och kolumner framgår:

• vad som ska kontrolleras
• vem som ska kontrollera
• hur och när kontrollen ska göras
• mot vad kontrollens resultat ska jämföras med
• på vilket sätt resultatet ska redovisas.

Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs. Om du anlitar en kontrollansvarig upprättar denne en kontrollplan tillsammans med dig som byggherre. Kontrollplanen fastställs av byggnadsnämnden i samband med att startbesked ges.

Läs mer om kontrollplaner på Boverkets webbplats (boverket.se) Länk till annan webbplats.

Exempel på kontrollplaner

Här är några exempel på kontrollplaner som du kan använda dig av i enkla ärenden för att upprätta ett förslag till kontrollplan. Dokumenten är i word-format.

Fasadändring docx, 36.5 kB.

Inglasning av balkong och altan docx, 36.1 kB.

Komplementbyggnad docx, 38.5 kB.

Marklov och trädfällning docx, 35.3 kB.

Mindre tillbyggnad docx, 37.4 kB.

Mur och plank docx, 35.1 kB.

Rivning docx, 44.2 kB.

Skylt docx, 36.4 kB.

Ett område eller en byggnad kan vara särskilt värdefulla sett till deras historia, kulturhistoria, miljö eller konstnärliga värden. Om sådana värden finns får byggnaden, eller området, inte förvanskas.

Kulturmiljövärden prövas alltid i lov- och anmälansärenden. Det finns inget krav på att dessa värden är kända på förhand utan det kan upptäckas först efter det att en ansökan har lämnats in. För att så långt som möjligt kunna ge vägledning om kulturmiljö finns det i Huddinge kommun ett kulturmiljöprogram. I det finns allmän information om kulturmiljö men där finns också information om vilka områden och enskilda byggnader som på förhand har pekats ut att ha särskilda kulturmiljövärden. Det står också vad dessa värden är och hur man kan anpassa sig till dem.

Inom ett område eller för en byggnad som anses särskilt värdefulla sett till kulturmiljön gäller vissa specialregler. Du får till exempel inte bygga lovbefriade komplementbyggnader, så kallade attefallsbyggnader, eller sätta upp solceller utan att söka bygglov för det. Du behöver också ta hänsyn till kulturmiljön när du ska bygga nytt, bygga till, måla om eller ändra din byggnad på annat sätt.

Du kan själv kolla vilka områden som finns med i kulturmiljöprogrammet.

Använd skiktet kulturmiljö och fornlämningar och bocka i kulturmiljöprogram 2019 på webbkartan.

Kulturmiljöprogram

En källare är ett utrymme som helt eller till största delen är under mark. Många detaljplaner har bestämmelser om hur många våningar en byggnad får ha. När ett bygglov ska prövas måste det därför avgöras om källaren är en våning eller inte.

En våning avgränsas av tak, väggar och golv. Generellt räknas dock inte nedersta planet som en våning om ovansidan av golvbjälklaget på våningen ovanför ligger 1 500 mm eller mindre över medelmarknivån.

Det ska även göras en bedömning av planets konstruktion och användningssätt. Det innebär till exempel att en källare som ser ut att vara ett suterrängplan kan vara en våning även om det är mindre än 1 500 mm mellan golvbjälklaget och medelmarknivån.

Se mer om vad som beskrivs i texten ovan i exempelritningen.

Exempelritning: Byggnadshöjd pdf, 221.5 kB.

Ett beslut eller en dom får laga kraft när det inte längre kan överklagas. Det innebär att beslutet eller domen inte kan ändras av en överprövande instans. Vanligtvis får ett beslut eller en dom laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut och det inte har kommit in några överklaganden.

Sök marklov om

• du ska höja eller sänka marknivån
• det står i områdets detaljplan att det behövs marklov för det du ska göra, t.ex. fälla träd, plantera skog samt schakta eller fylla ut mark.

Sök efter gällande detaljplaner i webbkartan Länk till annan webbplats.

Markplaneringsritningen visar befintliga och planerade markåtgärder sedda uppifrån.

Den kan utföras i skala 1:200 eller 1:400. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten och 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.

Markplaneringsritningen behöver visa:

• Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
• Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
• Hur man når byggnaden, hur tillgänglighet på tomten tillgodoses och vilka markbeläggningsmaterial som ska användas.

Markplaneringsritningen kan med fördel vara ritad på kartunderlaget du beställde av kommunen men du får gärna ta bort lite från kartunderlaget för att göra ritningen lätt att läsa.

Exempelritning: Markplaneringsritning pdf, 1.3 MB.

Marksektionsritning visar en genomskärning av markens höjd idag och markens höjd efter föreslagna förändringar. Du ritar detta lättast genom att använda en sorts linje för att visa hur marken ser ut idag (markens höjd idag) och en annan sorts linje för att visa hur marken kommer att se ut efter förändringen (markens kommande höjd). Om du gör markförändringar över ett större område behöver du lämna in flera marksektioner, med några meters avstånd mellan snitten, för att visa hur området ska förändras.

På den situationsplan som du lämnar in samtidigt visar du var de olika marksektionerna är tagna.

Skala 1:200 är oftast en bra skala att använda vid marksektioner. Skala 1:200 betyder att 1 cm på ritningen är 200 cm i verkligheten.

Marksektionsritning ska visa:

• Nya och befintliga marknivåer
• Eventuella byggnader som sektionen "skär igenom"

Om markförändringarna hänger ihop med en nybyggnad- eller tillbyggnad av en byggnad kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med för det du ska bygga i stället för att göra en separat marksektion.

Marksektionsritning behövs till exempel när du söker marklov för att ändra marknivåer.

En materialinventering ska göras innan rivning påbörjas. Den ska skickas in tillsammans med ansökan. Inventera vilka material som förekommer för det byggnadsverk som ska rivas. Det är mycket viktigt att ta reda på om det finns miljöfarligt avfall. Materialinventeringen ska även redovisa hur avfallet kommer att hanteras.

Läs mer om detta på byggnadshöjd.

Byggnadshöjd

Nybyggnadskarta krävs vid nybyggnation. Denna säkerställer tomtgränser och husets placering. Nybyggnadskartan tas fram av kart- och mätningsavdelningen på kommunen som behöver mäta på plats.

Leveranstiden för både en fullständig såväl som en förenklad nybyggnadskarta är cirka tre veckor.

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark och vatten och bestämmelser kring byggande.

Plan- och bygglagen (riksdagen.se) Länk till annan webbplats.

En planavgift tas ibland ut i samband med att beslut om bygglov fattas. Avgiften är egentligen ingen bygglovsavgift utan ska täcka den kostnad som kommunen har haft för att ta fram detaljplanen. Du kan via länken själv kolla i vilka områden planavgift tas ut.

Detaljplaner

En planritning visar byggnadens olika våningar ovanifrån med rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner med mera. Varje våning ska visas separat och du behöver därför skriva vilket våningsplan ritningen visar. Det kan till exempel vara entréplan, övre plan och källarplan.

Bygger du nytt måste hela entréplanet vara tillgängligt.

Vi vill se vad nya rum ska användas till så skriv på ritningen vad varje rum är samt rita in möblering i badrum och kök.

Alla väggar ska ritas i den tjocklek som de sedan kommer att ha. Om ritningen visar en tillbyggnad eller om du ändrar befintliga väggar vill vi att du markerar vilka väggar som är nya.

Ofta är 1:100 (1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten) en bra skala planritningar men även 1:400 (1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten) och andra format förekommer för större lokaler, till exempel lagerlokaler.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala. Om de gör det kan du göra ritningen själv men annars kan du ta hjälp av någon att rita ritningen.

Exempelritning: Planritning pdf, 190.7 kB.

En remiss är en skriftlig fråga från en myndighet, i detta fall bygglovsavdelningen, till en annan myndighet eller organisation. I remissen ber vi om svar på frågor som vi har eller ber om den som får remissen att yttra sig om något. De svar som vi får används sedan som underlag i vår handläggning.

Sök rivningslov om

• byggnaden som ska rivas ligger i ett område som har en detaljplan
• det står i områdesbestämmelserna att det behövs rivningslov.

Sök efter gällande detaljplaner och områdesbestämmelser i webbkartan Länk till annan webbplats.

Rivning

Det finns områden på landsbygden som inte har en detaljplan, men där bebyggelsen ändå är tät. I plan- och bygglagen kallar man den typen av områden för sammanhållen bebyggelse. Sammanhållen bebyggelse uppstår i princip när två bebyggda tomter gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg.

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Sektionsritningen behövs för att kunna jämföra byggnadens storlek, takvinkel, höjd och rumshöjd mot olika bestämmelser.

Sektionsritningen behöver vara i skala 1:100 (1 cm på ritningen är 100 cm i verkligheten).

Ritningen ska redovisa mått och visa:

• byggnadshöjder,
• rumshöjder,
• takvinkel,
• bjälklagens placering,
• färdiga golvnivåer,
• marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken och
• skorstenens/eldstadens placering och höjd.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns. Om det du bygger har flera olika höjder behöver du lämna in sektionsritningar för varje byggnadsdel.

Gör du förändringar av marken (t.ex. murar eller slänter) samtidigt är det bra att redovisa även dessa i sektionsritningen så att det som görs kan ses i en helhet.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala. Om de gör det kan du göra ritningen själv men annars kan du ta hjälp av någon att rita ritningen.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma överens med varandra.

Exempelritning: Sektionsritning pdf, 171.1 kB.

En situationsplan är en ritning som visar fastigheten (tomten), dess byggnader och omgivningen ovanifrån. Du behöver ofta beställa ett kartunderlag för att göra din situationsplan. Du kan läsa mer om vad som ska framgå på en situationsplan beroende på vilket kartunderlag du behöver. Via länken nedan kan du se vilket kartunderlag du behöver för just det du vill göra.

För att kunna ta fram en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag som gäller för fastigheten. I det här fallet en så kallad fullständig nybyggnadskarta.

Den ska:

• vara max 2 år gammal
• vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.
• beställs från Huddinge kommuns lantmäteriavdelning, se Kartor och mättjänster

Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.

Tänk på att du inte får ändra eller ta bort delar eller information i den beställda nybyggnadskartan när du gör situationsplanen. Du ska rita din situationsplan på själva nybyggnadskartan. Om du vill kan du sedan använda även en markplaneringsritning för att visa vad du vill göra med tomten på ett tydligare sätt utan all information som finns i nybyggnadskartan.

På situationsplanen ritar du in:

• nya byggnaders-, eller tillbyggnadernas måttsättning (längd och bredd).
• kortaste avstånd till fastighetsgräns och minst tre mått vinkelrätt från byggnad till fastighetsgränsen till byggnaden. Två mått ska vara från samma byggnadshörn men till olika gräns, det tredje måttet ska vara från samma fasadsida som ett av hörnmåtten.
• Plushöjd för utvändiga socklars/golvs överkant. Plushöjd på färdigt golv (brukar skrivas FG i ritningar) är ovansidan av golvets höjd. Den anges i plushöjd vilket finns i nybyggnadskartan. Om markens plushöjd t.ex. är 34,0 m och golvets höjd över markens plushöjd är 0,5 m blir plushöjden på färdigt golv FG +34,5 m.

Fler saker du kan ansöka om och rita in på situationsplanen i samband med ny byggnad kan vara:

• markering med kryss vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som du tänker riva,
• markering med kryss vilket eller vilka träd du vill fälla (skriv vilken sorts träd det är) och skriv vilken sorts träd det är) och
• var en anläggning, såsom plank, mur med mera är tänkt att placeras och dess längd och avstånd till fastighetsgränser.

Exempelritning: Situationsplan pdf, 7.4 MB.

För att kunna ta fram en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag som gäller för fastigheten. I det här fallet en så kallad förenklad nybyggnadskarta.

Den ska:

• vara max 2 år gammal
• vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.
• beställs från Huddinge kommuns lantmäteriavdelning, se Kartor och mättjänster

Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.

Tänk på att du inte får ändra eller ta bort delar eller information i den beställda nybyggnadskartan när du gör situationsplanen. Du ska rita din situationsplan på själva nybyggnadskartan. Om du vill kan du sedan använda även en markplaneringsritning för att visa vad du vill göra med tomten på ett tydligare sätt utan all information som finns i nybyggnadskartan.

På situationsplanen ritar du in:

• nya byggnaders-, eller tillbyggnadernas måttsättning (längd och bredd).
• kortaste avstånd till fastighetsgräns och minst tre mått vinkelrätt från byggnad till fastighetsgränsen till byggnaden. Två mått ska vara från samma byggnadshörn men till olika gräns, det tredje måttet ska vara från samma fasadsida som ett av hörnmåtten.
• Plushöjd för utvändiga socklars/golvs överkant. Plushöjd på färdigt golv (brukar skrivas FG i ritningar) är ovansidan av golvets höjd. Den anges i plushöjd vilket finns i nybyggnadskartan. Om markens plushöjd t.ex. är 34,0 m och golvets höjd över markens plushöjd är 0,5 m blir plushöjden på färdigt golv FG +34,5 m.

Fler saker du kan ansöka om och rita in på situationsplanen i samband med ny byggnad kan vara:

• markering med kryss vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som du tänker riva,
• markering med kryss vilket eller vilka träd du vill fälla (skriv vilken sorts träd det är) och skriv vilken sorts träd det är) och
• var en anläggning, såsom plank, mur med mera är tänkt att placeras och dess längd och avstånd till fastighetsgränser.

Exempelritning: Situationsplan pdf, 7.4 MB.

För att kunna ta fram en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag som gäller för fastigheten. I det här fallet en så kallad tomtkarta.

Du kan själv skapa en PDF med tomtkarta i vår webbkarta Länk till annan webbplats.. När du skapar pdf se till att kartan har en skala, tex 1:400 som betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.

Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.

På situationsplanen ritar du till exempel in:

• Var på byggnaden du tänker göra en ändring, till exempel placering av en ny dörr, fönster eller balkong
• Markering med kryss vilken byggnad eller vilken del av byggnad som du tänker riva eller ändra användningen för
• Markering av det eller de träd som ska fällas samt de träd som ska stå kvar på fastigheten. Skriv även vilket typ av träd det är.
• Markering var på byggnaden takkupa, ytterligare lägenhet eller ombyggnad kommer att ske.

Exempelritning: Situationsplan pdf, 7.4 MB.

För att kunna ta fram en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag över fastigheten. I det här fallet ett så kallat utdrag ur kartdatabasen.

Den ska

• vara max 2 år gammal
• vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.
• beställas från Huddinge kommuns lantmäteriavdelning, se Kartor och mättjänster

Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.

Tänk på att du inte får ändra eller ta bort delar eller information i den beställda utdraget när du gör situationsplanen. Du ska rita din situationsplan på själva kartunderlaget. Om du vill kan du sedan använda även en markplaneringsritning för att visa vad du vill göra med tomten på ett tydligare sätt utan all information som finns i utdraget.

På situationsplanen ritar du in:

• Åtgärden/anläggningens måttsättning (längd och bredd). Tänk på att hela längden på murar och plank måste redovisas.
• Avstånd till fastighetsgräns vinkelrätt till åtgärden/anläggningen eller skyltens placering. Avstånd från mur eller plank ska ritas in vid flera punkter. Minst vid start- och slutpunkt och beroende på dess längd och höjd även några punkter där emellan.
• Plushöjd på marken på flera ställen där det skiljer sig mellan befintlig höjd och ny höjd. Detta gäller om du samtidigt ska ändra markens höjdläge. Om du anger befintliga höjder inom parentes och nya höjder understrukna blir det mycket tydligt.
• Höjd för mur eller planks ovansida. Den anges i plushöjd vilket finns i kartan. Om markens plushöjd t.ex. är 34,0 m och murens höjd över markens plushöjd är 2,2 m blir plushöjden på muren +36,2 m. Denna plushöjd kallas för murar även murkrön och om muren är lång måste den anges på flera ställen längs muren.

Fler saker du kan ansöka om och rita in på situationsplanen kan vara:

• Markering med kryss vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som du tänker riva.
• Markering med kryss vilket eller vilka träd du vill fälla (skriv vilken storts träd det är).

Du måste ha fått ett slutbesked för att få ta det du har byggt i bruk, det vill säga börja använda det. I startbeskedet står vad du behöver skicka in till bygglovsavdelningen för att kunna få ett slutbesked. För att få ett slutbesked måste du ha byggt enligt de ritningar som beslutats gälla i lovbeslutet eller startbeskedet.

Du ansöker själv om att få ett slutbesked genom vår e-tjänst.

När byggåtgärderna har avslutats ska ett slutsamråd hållas. Detta gäller vid större projekt och du får redan i startbeskedet veta om det behöver vara ett slutsamråd i ditt projekt. Vid slutsamrådet går man bland annat igenom hur kontrollplanen har följts och tittar på det som har byggts. Du bokar själv tid för slutsamråd när det passar dig via vår e-tjänst. Se till att boka tiden i god tid.

Du måste ha fått ett startbesked innan du får påbörja en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan.

I startbeskedet fastställs vilka kontroller som den som bygger behöver göra under byggnationen. Den som bygger ska själv föreslå vad som ska kontrolleras i en kontrollplan. Vi ser också om det behövs några eventuella villkor för att få påbörja arbetena. I enklare lovärenden kan du få startbesked samtidigt som lovbeslutet.

Strandskyddat område gäller vanligtvis inom 100 meter, och ibland 300 meter, från strandlinjen vid sjöar och vattendrag.

Inom område som har strandskydd är det vissa saker du inte får göra och om du vill bygga kan du behöva få dispens från strandskyddet. Du kan behöva det även om du gör en åtgärd som inte behöver bygglov, till exempel friggebod, skärmtak eller privat brygga.

I många av kommunens detaljplaner har strandskyddet tagits bort. Det står i så fall i detaljplanens karta vilket du kan kolla själv.

Prövningen om det går att få dispens från strandskyddet görs inte tillsammans med din ansökan om bygglov utan du ansöker separat om dispens från strandskyddet hos vår miljötillsynsavdelning. De kan också svara på frågor som gäller strandskydd. Klicka på länken nedan för att komma till mer information samt hur du ansöker om dispens.

Om du vill bygga något i ett område som inte har detaljplan rekommenderar vi att du först ser om det är möjligt att få dispens från strandskyddet. På så sätt riskerar du inte att få ett bygglov som du sedan inte kan använda för att det inte går att få dispens från strandskyddet.

Dispens från strandskydd

När du fått ett beslut i ett bygglovsärende ska byggherren och kontrollansvarige tillsammans med representant från bygglovsavdelningen ibland mötas för ett tekniskt samråd. Vid samrådet diskuteras vilka kontroller som behövs under byggtiden. Om det behövs ett tekniskt samråd eller inte får du veta när lovbeslutet fattas. Om det ska hållas ett tekniskt samråd i ditt projekt kommer du att få information om vilka handlingar som ska tas med till samrådet. Allra helst vill vi att du skickar in handlingarna före samrådet så får vår byggnadsinspektör tid på sig att förbereda sig. Du bokar själv tid för tekniskt samråd när det passar dig via vår e-tjänst. Se till att boka tiden i god tid.

Ett tillgänglighetsutlåtande ska göras av en som är certifierad sakkunnig. För den som vill veta mer om tillgänglighet finns det mer att läsa på Boverkets hemsida.

Boverkets regler om tillgänglighet (boverket.se) Länk till annan webbplats.

Använd tomtkarta om du söker bygglov för att fälla träd, riva, ändra fasad, sätta upp skyltar eller ändra en verksamhet. Du kan också använda tomtkartan som planeringsunderlag, till exempel för att göra om i trädgården.

För andra typer av bygglov ska du använda en nybyggnadskarta

Tomtkartan innehåller bland annat

• fastighetsindelning (gränser och beteckningar)
• byggnader
• kommunikation (till exempel vägar och järnvägar)
• höjdinformation
• adresser

Du kan själv skapa en PDF med tomtkarta i vår webbkarta .

Om du behöver en skalenlig tomtkarta utskriven kan du köpa en utskrift i A3 eller A4-format av kommunens servicecenter.

Läs mer om totalhöjd på byggnadshöjd.

Byggnadshöjd

En verksamhetsbeskrivning beskriver i text den verksamhet som ska bedrivas i en lokal. Verksamhetens omfattning och hur den påverkar omgivningen ska beskrivas. Ska mat tillagas i lokalen behöver detta uppges.

Beskriv även vilka öppettider verksamheten har, hur många besökare som förväntas, personalantal samt hur leveranser och sophämtning ska ske.

I beskrivningen ska det även framgå om det finns övrigt som är viktigt för att kunna bedöma den verksamhet som ska bedrivas.

Vissa av våra beslut får inte genomföras direkt. Det kallas att de får verkställas först efter en viss tid. Det innebär att du måste vänta den tiden innan du sätter i gång med ditt arbete.

För beslut om bygglov, rivningslov och startbesked gäller normalt att du måste vänta fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidning, i vår e-tjänst kan du själv se när beslutet kungjordes. Du måste vänta med att sätta i gång även om du har fått ett startbesked innan de fyra veckorna har gått.

En vind är ett plan som i huvudsak avgränsas mot det fria av yttertak samt avgränsas nedåt av byggnadens översta bjälklag. När ett bygglov ska prövas görs en bedömning om en vind även är en våning. Detta görs för att många detaljplaner innehåller bestämmelser om maximalt antal våningar.

En våning avgränsas av tak, väggar och golv. För att en vind även ska vara en våning ska det vara möjligt att inreda ett arbetsrum eller ett bostadsrum. Dessutom gäller generellt att om ovansidan av golvbjälklaget ligger 700 mm eller mindre under byggnadshöjden räknas vinden inte en våning.

Se mer om vad som beskrivs i texten nedani exempelritningen.

Exempelritning: Byggnadshöjd pdf, 221.5 kB.

Öppenarea förkortas OPA och omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor.

I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, carport och liknande.

De flesta av de beslut som fattas enligt plan- och bygglagen kan överklagas. Att överklaga ett beslut innebär att du inte är nöjd med beslutet och vill att det ska ändras. Vilken tid du har på dig samt hur du gör för att överklaga står i våra beslut.

Alla kommuner måste ha en plan som beskriver kommunens syn på hur kommunen ska utvecklas. Den planen kallas översiktsplan. I den står till exempel vilka områden som har pekats ut som lämplig för att bygga och vilka delar som det inte bör byggas i.

Planen används som underlag när vi prövar ansökningar om bygglov eller förhandsbesked i områden som inte har en detaljplan.

Huddinges översiktsplan